Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bücheler, Franz, tysk universitetslärare, filolog och språkvetenskapsman. - Büchmann, Georg, tysk skriftställare - Büchner, Georg, F. K. K. Ludwig och Alexander B. voro bröder. Luise B. föddes 1821. - Büderich, ö. Se Wesel. - Bühler, Johann Georg,tysk indisk filolog och epigrafiker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1866 professor i Greifswald och 1870 i Bonn,
der han efterträdde Jahn och fortfarande verkar,
allmänt erkänd som en af samtidens skarpsinnigaste
kritiker på de klassiska skriftverkens område. B. har
författat en stor mängd smärre uppsatser, mest
offentliggjorda i den af O. Ribbeck och B. utgifna
tidskriften »Rheinisches museum für klassische
philologie», hvilka röra sig inom området
såväl af den latinska och grekiska literaturen,
dess textgestaltning och tolkning, som af den
epigrafiska vetenskapen, omfattande tolkning
af latinska inskrifter, oskiska och umbriska
språkmonument eller grekiska, på sten inristade
lagtexter o. s. v. Dessutom har han offentliggjort
ett antal större arbeten. Till det latinska området
höra »Frontini De aquis urbis Romae» (1858), »Grani
Liciniani quae supersunt emendatiora» (tills. med
Pertz o. a.), Grundriss der lateinischen deklination
(1866), en förteckning på akademiker efter ett
på herkulanska rullor bevaradt arbete (1869–70),
»Petronii Satirae et liber Priapeorum» (Ed. maior
1862; Ed. minor 3:dje uppl. 1882); en af B. gjord
samling Carmina epigraphica (fasc. I 1895, i den af
B. och A. Riese utgifna »Anthologia latina». De
umbriska språkminnesmärkena (Tabulae Iguvinae)
har B. behandlat i flere smärre arbeten, såsom
Coniectanea (i Fleckeisens »Jahrbücher f. klass,
philologie», 1875), samt i universitetsprogram
från Bonn (1876, 78, 80); de umbriska studierna äro
omarbetade och sammanfattade i Umbrica (1883). De
oskiska (sabelliska) inskrifterna äro behandlade
mest i uppsatser (till stor del offentliggjorda i
»Rheinisches museum»), bland hvilka de vigtigaste
äro Cippus Abellanus (i »Commentationes in honorem
Th. Mommseni», 1877), en edition af »Tabula Bantina»
(i Bruns’ »Fontes juris romani antiquissimi»,
4 uppl.), Oskische bleitafel (i »Rhein. mus.»,
bd 33, 1878). Det oskiska och umbriska ordförrådet
är sammanstäldt i Lexicon Italicum (akademiprogram,
Bonn 1881). En edition tillika med öfversättning och
(företrädesvis saklig) kommentar af den grekiska
laginskriften från Gortyn på Kreta har B. utgifvit
(tills. med E. Zitelmann) i Das recht von Gortyn
(i supplementband till »Rhein. mus.», 1885), och i
Herondae Mimiambi (2:dra uppl. 1892) har han lemnat
en bearbetning af den nyupptäckte diktaren Herondas.
K. F. J.
Büchmann, Georg, tysk skriftställare, f. 1822 i
Berlin, d. 1884 derstädes, var mest verksam som
språklärare och gjorde ett lyckligt grepp såsom
utgifvare af citat-samlingen Geflügelte worte (1864;
17:de uppl. 1891). Se Bevingade ord. Suppl.
*Büchner, Georg, F. K. K. Ludwig och Alexander
B. voro bröder. Luise B. föddes 1821.
Büderieh, ö. Se Wesel.
Bühler, Johann Georg, tysk indisk filolog och
epigrafiker, född d. 19 Juli 1837 i Borstel vid
Nienburg (Hannover), promoverades 1858 i Göttingen
till filos. doktor på afhandlingen Das griechische
secundärsuffix της, företog vetenskapliga resor
till Paris 1858 och London 1859 och utnämndes
1861 till amanuens hos bibliotekarien vid
kungl. biblioteket på Windsor och 1862 till assistent
vid universitetsbiblioteket i Göttingen.
1863–68 var han anställd såsom professor i orientaliska
språk och fornhistoria vid Elphinstone college
i Bombay med undantag af en del af åren
1866–67, då han var professor vid Deccan college i
Puna. Sedan 1864 var han derjämte ledamot af komitén
för utgifvande af en samling af »Hindu law». Han
befordrades 1868 till inspektör öfver undervisningen
i Gudjarat och fick officielt uppdrag att uppsöka
sanskrithandskrifter inom presidentskapet Bombay. Han
företog Dec. 1873–Mars 1874 i diplomatiskt samt
Juli 1875–April 1876 i vetenskapligt syfte ytterst
vigtiga resor till Radjputana samt Kasjmir och
Central-Indien. På grund af sjukdom återvände B. 1880
till Europa och utnämndes s. å. till professor i
fornindisk filologi och fornkunskap vid universitetet
i Wien samt fick 1889 hofråds titel. B. har mer
än någon annan nu lefvande vetenskapsman blifvit
förtrogen med indiskt lif, indiska institutioner och
literaturminnesmärken, med den indiska kulturen i
hela dess historiska utveckling. Ingen nu lefvande
indolog eger ett så stort förråd af material till
vetenskaplig bearbetning. Ingen torde häller på
den indiska kulturhistoriens och förnämligast
literaturens område hafva vunnit så betydande och
omfattande vetenskapliga resultat som B. Bland hans
många skrifter, behandlande den indiska literaturen,
arkeologien, epigrafiken, paleografien, geografien,
historien och språkvetenskapen, kunna endast de
vigtigaste anföras. Bland hans i en mängd tidskrifter
kringströdda bidrag må nämnas prakritordboken
Pāiyalacchīnāmamālā (i Bezzenbergers »Beiträge zur
kunde der indogermanischen sprachen», Gött. 1878),
Erklärung der Açoca-inschriften (i »Zeitschrift
der deutschen Morgenländischen gesellschaft»,
1883–93), The roots of the Dhātupātha not found
in literature (i »Wiener zeitschrift für die
kunde des morgenlandes», 1894), On the origin of
the Kharōṣṭhī alphabet (dersammast. 1895). Vidare
böra framhållas Digest of hindu law cases (tills.
med West, 1867–69; 3:dje uppl. 1883), Pañcatantra
with english notes (utgörande n:o 1 och 3 af »The
Bombay sanscrit series», 1868; 4:de uppl. 1891),
Āpastambīya Dharmasūtra (1868–71; 2:dra uppl. 1892–94),
Catalogue of sanskrit manuscripts from Gujarāt (4
vol., 1871–73), Daçakumāracarita, with english notes
(I, utgörande »Sanscrit series» n:o 10, 1873, 2:dra
uppl. 1887; II, utg. af P. Peterson), Vikramānkacarita
with an introdiiction (1875), Detailed report of a
tour in Kashmir (1877), Sacred laws of the Āryas (I,
1879; II 1883; utgörande II och XIV af »The sacred
books of the East»), Third book of sanscrit (2:dra
uppl. 1877; 3:dje uppl. 1888), Leitfaden für den
elementarcursus des sanskrit (1883), Inscriptions
from the caves of the Bombay presidency (i d:r
Burgess’ »Archgeological reports of Western India»,
bd IV o. V, 1883), Palaeographic remarks on the
Horrinzi palm-leaf manuscript (i »Anecdota Oxoniensia»,
Aryan Ser. I, 3, 1884), The Laws of Manu translated (i
»Sacred books of the East», XXV, 1886), Translation of
the Dhauli and Jaugada versions of the Açōka edicts (i
»Archaeological reports of Southern India», vol. I,
1887). Derjämte må anföras följande större arbeten
i »Schriften der Wiener akademie der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
