Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bühler, Johann Georg,tysk indisk filolog och epigrafiker. - Bülow, H. G. von, hofkapellmästare - Bürck, Marie, skådespelerska. Se Bayer-Bürck. Suppl. - Bürgi (Burgi, Byrgi), Joost, schweizisk matematiker. - Bürstenbinder, Elisabeth, peuvdonym för den tyska romaförfattarinnan E. Werner (se denna). - Bütschli, Otto, tysk zoolog - By, jfr Torp. - By. 1. Socken i Koppabergs län. - 2. By. Socken i Värmlands län. - Byarum, socken - Bydgosc, polska namnet på Bromberg (se d. o.) - Bygdemål. Se Landsmål. - Bygdén, Anders Leonard, biblioteksman och skriftställare - Bygdeå. 1. Socken med Robertsfors bruksförsamling. - Bygdeå. 2. Tingslag i Vesterbottens Mellersta domsaga. - Byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wissenschaften»: Über eine sammlung von sanskrit- und
prakrit-handschriften (1881), Über das zeitalter des
kashmirischen dichters Sōmadēva (1885), Über eine
inschrift des königs Dharasēna von Valabhi (1886),
Über eine neue inschrift des Gurjara königs Dadda
II (1887), Über eine Sendraka-inschrift (s. å.),
Über die indische sekte der Yainas (1887),
Über das Navasāhasānkacarita des Padmagupta
(1888, tillsammans med Th. Zachariae), Über das
Sukṛtasaṁkīrtana des Ariseinha (1889), Die indischen
inschriften und das alter der indischen kunstpoesie
(1890), Indian studies: I. The Jagaḍūcarita of
Sarvāṇanda, a historical romance from Gujarāt (1892),
II. Contributions to the history of the Mahābhārata
(s. å., tillsammans med J. Kirste), III. On the
origin of the Brāhma alphabet (1895). Slutligen
må nämnas, att B. utgifver det af honom planlagda
stora verket Grundriss der Indo-arischen philologie.
K. F. J.
*Bülow, H. G. von, började 1872 å nyo sina konstresor
i Europa och Amerika (Stockholm 1882), blef 1878
hofkapellmästare i Hannover och 1880 hofmusikintendent
hos hertigen af Meiningen, med hvars kapell, af honom
utbildadt till en mönsterorkester, han reste omkring
i Tyskland och konserterade. Efter 1885 innehade han
dirigent- eller lärareplatser i Petersburg, Berlin,
Frankfurt am Main och Hamburg, der han kallade till
lif ett nytt konsertinstitut. Död i Kairo 1894.
A. L.
Bürck, Marie, skådespelerska. Se Bayer-Bürck. Suppl.
Bürgi (Burgi, Byrgi), Joost, schweizisk matematiker,
f. 1552 i Lichtensteig, d. 1632 i Kassel, Keplers
samtida och någon tid medarbetare, konstruerade
flere astronomiska instrument samt skall redan före
1500 hafva uppfunnit pendeluret (jfr Huygens). Han
var en begåfvad matematiker och räknare, som
uppfann flere räknemetoder, särskildt metoden att
i en tabell (Progresstabul, 1620) sidoordna en
aritmetisk serie af tal xn = 10 n med en geometrisk
progression — hos B. 108 (1,0001)n — och derigenom
lemna möjligheten att återföra multiplikation på
addition. Genom denna räknemetod, till hvilken
B. tvangs för att kunna beherska sådana fall, då
det under medeltiden allmänt använda konstgreppet
vid numerisk räkning, prostafairesis (se d. o.),
ej kunde tillämpas, var i sjelfva verket det
logaritmiska räknesättet i sin grundprincip upptäckt.
K. B.
Bürstenbinder, Elisabeth, psevdonym för den tyska
romanförfattarinnan E. Werner (se denna).
Bütschli, Otto, tysk zoolog, född i Frankfurt
a. M. 1848, sedan 1878 professor i zoologi
vid universitetet i Heidelberg, har inlagt stora
förtjenster om kännedomen af de lägre djurens anatomi
och framförallt utvecklingshistoria. Flertalet af
hans arbeten behandlar rundmaskarnas och urdjurens
morfologi. I fortsättningen af Bronns bekanta
verk »Klassen und ordnungen des thierreichs»
bearbetar han afdelningen urdjur (Protozoa).
L–e.
*By (Fornsv. byr). Jfr Torp.
*By. 1. Socken i Kopparbergs län, Folkare härad (och
Hedemora fögderi). 32,736 har. 5,228 innev. (1895). —
2. Socken i Värmlands län. 8,921 har. 2,956
innev. (1895), af hvilka 1,108
i Seffle köping. Annexet Ny heter numera Södra Ny.
*Byarum, socken. 23,025 har. 2,161 innev. (1895). Inom
socknen låg B:s nunnekloster af cisterciens-orden. Det
omtalas i förra hälften af 13:de årh., men upphäfdes
snart, och nunnorna flyttades till Sko (se Skokloster)
i Upland.
Bydgosč, polska namnet på Bromberg (se d. o.).
Bygdemål. Se Landsmål.
Bygdén, Anders Leonard, biblioteksman och
skriftställare, född på Ör, Spånga socken, Stockholms
län, d. 3 Mars 1844, blef student i Upsala 1863,
filos. kandidat 1870 och filos. doktor 1872
efter att hafva försvarat afhandlingen Benjamin
Höijer, en kort framställning af hans lefnad och
filosofiska ståndpunkt samt utnämndes s. å. till
docent i teoretisk filosofi. 1872 ingick han som
e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket, der han
blef 1875 tredje och 1881 förste amanuens samt 1884
vice bibliotekarie. Vårterminen 1875 uppehöll han
professuren i teoretisk filosofi. 1880 deltog han i
stiftandet af Svenska literatursällskapet. Af hans
bibliografiska arbeten må nämnas Förteckning öfver
Norrlands nations i Upsala bibliotek (jämte inledning
innehållande några grunddrag till nämnda nations
historia; 1876), Upsala universitets biblioteks
accessionskatalog 1881, Förteckning å tryckta
och otryckta källor till landskapet Uplands och
Stockholms stads historiskt-topografiska beskrifning
etc. (1892). B. har redigerat berättelsen om »Upsala
universitets fyrahundraårs jubelfest September 1877»
(1879) och »Upsala universitets matrikel 1882»
(1883), meddelat utdrag »Ur Lidénska brefsamlingen
å Upsala universitets bibliotek» (i »Samlaren»
1880–81), utgifvit (i förening med E. Lewenhaupt)
»Gust. Benzelstjernas censorsjournal 1737–1746»
(1883–84; inledningen, af B., är särskildt utgifven
under titel Några anteckningar rörande censurväsendet
i Sverige före G. Benzelstjernas verksamhetstid) och
författat Om ursprunget till den historiska mythen
om Fale Bure (i »Samlaren», 1890), Kungshatt,
en svensk folksägen i historisk belysning (i
»Nord. tidskr.», 1893) och Några studier rörande
Disasagan (i »Samlaren», 17:de årg., 1896). B. har
inlagt betydande förtjenster som biblioteksman,
särskildt vid det omfångsrika bibliotekets senaste
flyttning, och har samlat värderika bidrag till
särskildt den äldre svenska filosofiens historia.
*Bygdeå. 1. Socken. 91,220 har med inräkning af
Robertsfors bruksförsamling. 5,896 innev. (1895),
utom bruksförsamlingen, som har 677 innev. —
2. Tingslag i Vesterbottens Mellersta domsaga, ingår
i Umeå fögderi och omfattar Bygdeå pastorat.
Bygel, milit. Se Parerstång.
*Byggnadskonsten. (Sp. 1396). Kölndômen fullbordades
1880. — (Sp. 1398). Villa Farnesina, som
tillskrifvits Peruzzi (se denne, sp. 1132), torde
säkrast böra hänföras till Rafael, hvilken utförde
den åt bankiren Chigi. Om Lescots andel i byggandet
af Louvre se d. o. och Lescot. Rubens dog 1640. —
(Sp. 1399). Berninis i vinkeln emellan förhallen och
rotundan på Pantheon uppförda klocktorn (»Benninis
åsneöron») borttogos 1883. Mansardtaken äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
