Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coelogenys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*4. Collett, Robert, var 1871–72 assistent
vid universitetets zoologiska museum, blef 1874
konservator, 1882 museets styresman och 1885, efter
Esmark, professor i zoologi.
5. Collett, Alf, norsk genealog, den förres
broder, f. 1844, student 1861, jur. kand. 1867,
anställdes i marindepartementet, der han 1880
blef byråchef och 1895 expeditionssekreterare.
Han har utarbetat en omfångsrik monografi
öfver slägten C., tecknad på bakgrunden af den
norska hufvudstadens hela kommersiella och
sällskapslif, med titeln En gammal Christianiaslegt
(1883: först tryckt som manuskript 1872 under
titeln Familien Collett). Som ett slags supplement
till denna kan betraktas hans Fladeby
(1881), kulturhistoriska skildringar af jagt- och
jullifvet på Fladeby herregård i början af 19:de
årh., och Gamle Christianiabilleder (1893),
stadens topografiska historia i text och bilder från
dess anläggning till nutiden.
*Collier, J. P, dog 1883.
*2. Collin, Johan Gabriel, dog i Norrköping
d. 23 Sept. 1879.
*2. Collin, August Zacharias, dog i Göteborg
d. 23 Juli 1886.
Collin [kållä’ng], Louis Joseph Raphaël,
fransk figurmålare, f. 1850 i Paris, elev af Cabanel,
invigdes i friluftsmåleriet af sin vän Bastien
Lepage och började utställa 1873. Behagfullt och
kyskt framställer C. nakna qvinnokroppar, som
förtona i fint grånande luft. Bland dessa nobla bilder
må nämnas Sömnen (1873; Rouens museum),
Idyll (1875; museet i Arras; en naken flicka,
som betraktar sin spegelbild i skogskällan), Dafnis
och Chloë (1877; museet i Alençon), Sommaren
(1884; badande qvinnor, eges af P. Fürstenberg
i Göteborg), Floréal (1886; i Luxembourg-museet,
Paris), Sensommar (1888; i Sorbonne) och
Poesien (Hôtel de ville i Paris). Till teatern i
Belfort har han målat de originella dekorativa
figurerna Musiken och Dansen. Vidare har C. lyckats
väl med porträtt (några utställda i Blanchs
konstsalong i Stockholm) och vunnit rykte som utmärkt
porslins- (fajans-) målare.
Collings, Jesse, engelsk politiker, f. 1831 i
grefskapet Devon, var af ringa börd, men fick en
god uppfostran och egnade sig åt köpmannayrket
med så god framgång, att han 1866 vardt chef
för en betydande firma i Birmingham, hvilken
stad 1878 valde honom till sin borgmästare. I
denna egenskap inrättade han der s. å., till
lindrande af den rådande nöden, en fond, ur hvilken
mer än 10,000 fattiga familjer erhöllo understöd.
Varmt intresserad för folkundervisningen, var han en
verksam styrelsemedlem af den 1868 stiftade
National education league, som framdref den 1870
utfärdade lagen om skoltvång. På 1870-talet
medverkade C. till stiftandet af Agricultural labourers
union, och denna förenings syfte (att bereda egna
små jordbrukslägenheter åt mindre bemedlade)
utgjorde kärnpunkten i hans politiska verksamhet,
sedan han 1880 invalts i underhuset såsom radikal
representant för kretsen Ipswich. Efter upprepade
motgångar genomdref han 1887 sin motion om
små jordlotter (se Allotment-system. Suppl.).
Hans andra motion, om »small holdings» (byggd
på grundsatsen »tre acre och en ko»), rönte
äntligen framgång i parlamentet 1892. C. slöt sig
1886 till de liberale unionisterna i afseende på
irländska home-rule-frågan. Han invaldes 1886,
1892 och 1895 å nyo i parlamentet af en
Birmingham-valkrets samt utnämndas 1895 till
understatssekreterare för inrikesärendena i Salisburys
tredje minister. C. har författat flere broschyrer
om fri folkundervisning och ett sjelfegande
bondestånd. Till sin religiösa öfvertygelse är han
unitarian.
Collinianer, religiös sekt. Se Collin, Anders.
*Collins, W. W., dog i London 1889.
Collins, William, engelsk målare, f. 1788 i
London, d. derstädes 1847, studerade i Royal
academy 1807–14 och blef 1820 medlem af
denna institution. Hans första tafla, som hade den
förmånen att blifva såld, var Gossar med ett fogelbo
(1809). I 40 år utställde han i akademien taflor,
som framställde landskap med händelser ur det
dagliga lifvet såsom staffage, t. ex. Favoritlammet
till salu, Fogelfångare, Fiskarens affärd, Frost
o. a. med by- och kustscener i rik omvexling.
Han målade dessutom porträtt och på sistone
äfven ett par religiösa taflor, Jesus lärer i templet
(1840) och Kristus i Emaus (1841). C. gjorde
flere utrikes resor. Han var fader till romanförfattaren
Wilkie Collins.
C. R. N.
Collinson, Sir Richard, engelsk sjöfarare,
f. 1811 i Gateshead, ingick 1823 i marinen och
gjorde flere längre sjöresor. 1850 seglade han
på »Enterprise» jämte Mac Clure (se denne), som
under honom förde »Investigator», för att
uppsöka Franklin och tillika finna en nordvestlig
genomfart genom Berings sund. Men under vägen
skildes de båda fartygen. C. for med »Enterprise»
först direkt mot n. till öfver 73°, derefter mot
ö., men måste vända om vid Barrow-udden och
öfvervintrade i Hongkong. 1851 for han åter
genom Berings sund, framträngde genom Prinsens
af Wales sund till dess genom ismassor spärrade
mynning och öfvervintrade i en efter honom
uppkallad vik af Prins Alberts land, som han på
våren närmare undersökte; en af hans slädexpeditioner
kom t. o. m. till Melvilleön. Derefter
framträngde han genom Dolphin- och Unionsundet
till Dease-sundet och öfvervintrade 1852–53 i
Cambridgebai, hvarifrån han lät kartlägga kusten
ännu längre mot ö. På sommaren anträdde han
återresan, men måste ännu en gång öfvervintra,
i Camdenviken v. om Mackenzies mynning, och
återkom först 1854 till Europa, dit Mac Clure,
den belönade upptäckaren af nordvestpassagen,
redan ankommit. C. afled 1883. Han författade
bl. a. Nine weeks in Canada (1862) och The
three voyages of Martin Frobisher etc. 1576–78
(1867). »Journal of H. M. S. Enterprise» jämte
»Memoir» utgafs 1889 af C:s broder generalmajor
T. B. Collinson.
Collioure [kålliōūr], stad i franska depart.
Pyrenées-orientales, ligger pittoreskt omkring ett
gammalt slott vid en vik af Medelhafvet och vid
sydbanan. 3,285 innev. (1891). Vinodling.
Korkfabrikation och fiske. C. afträddes af Spanien
genom Pyreneiska freden 1659 till Frankrike.
*Collocalia. Se vidare Kinesiska svalbon.
Collodium elasticum, farmak. Se Kollodium.
Collon [kållå’ng], Mont. Se Colon. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
