Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dewall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Devis. Jfr Valspråk.
*De Witt, J. Jfr A. Lefevre Pontalis’ utmärkta
verk »Vingt années de république parlamentaire au
dix-septième siècle. Jean de Witt grand-pensionnaire
de Hollande» (2 bd, 1884), hvari bland annat
framhålles, att D. icke underskattat den fara, som
hotade republiken från Ludvig XIV:s sida i början af
1670-talet, utan, ehuru förgäfves, yrkat på omfattande
rustningar och att det vore bättre att förekomma än
att förekommas. (Jfr C. Annerstedts förträffliga
recension af arbetet i »Hist. tidskr.», 1884).
Devkalion, Grek. Se Denkalion.
Devlet-i-Osmanîje, det turkiska namnet på Turkiet
*Devolutionsrätt, Jfr äfven Jus devolutionis.
*Devon, grefskap, har officielt en areal af
6,746 qvkm., med 631,808 innev. (1891), såsom
förvaltningsområde endast 455,353 innev., emedan
städerna Exeter, Plymouth och Devonport bilda
särskilda grefskap (»county boroughs»).
*Devonport bildar sedan 1888 eget grefskap
(7,2 qvkm.), med 54,803 innev. (1891).
*Devrient. — 5. Otto D., lemnade redan 1879
intendentplatsen i Frankfurt, blef 1884 direktör för
hofteatern i Oldenburg och var 1889–90 direktör för
Schauspielhaus i Berlin. Bland hans skådespel må
ytterligare nämnas jubileumsfestspelet Luther (1883;
19:de uppl. 1892), för hvars årliga uppförande ett
sällskap bildades, och Gustaf Adolf (1893, många
uppl.), ett festspel, som till firande af 300:de
årsdagen af Gustaf II Adolfs födelse med stor framgång
uppfördes i Potsdam, Stettin m. fl. st. D., som 1883
kreerats till hedersdoktor vid Jenas universitet,
afled i Juni 1894.
Devteragonist. Se Tritagonist.
Devteronomion. Se Deuteronomium.
Devteroskopi. Se Deuteroskopi (äfven i Suppl.).
Devtoplasma. Se Deutoplasma. Suppl, och Ägg. 1.
Dexippos, en berömd dikt af V. Rydberg.
*Dextrin. (Se Rättelser, bd 18, sp. 832). —
Enligt nyare undersökningar är dextrin en
kollektivbenämning på en hel serie gummiartade
produkter, hvilka successivt uppstå genom inverkan af
syror eller ferment på stärkelse och äro produkter
intermediära mellan stärkelse och maltos. Enligt
Brown, Héron och Morris finnas ej mindre 11
dextriner. Flertalet kemister antager f. n. följande:
amylodextrin, erytrodextrin, achroodextrin och
maltodextrin. Amylodextrin l. löslig stärkelse är
första produkten vid inverkan af utspädda syror eller
maltinfusion på stärkelse och bildar ett hvitt,
i kallt vatten svårlösligt, i hett lättlösligt
pulver, som af jod färgas gult. Erytrodextrin
är en amorf, i kallt vatten löslig massa, som af
jod färgas röd. Achroodextrin, som äfven löses i
kallt vatten, färgas icke af jod. Maltodextrin
bildas vid inverkan af malt på stärkelseklister
vid en temperatur öfver 65°, är amorf, löslig
i utspädd alkohol, kan ej jäsa, men förvandlas
vid 50°–60° af malt fullständigt till maltos.
P. T. C.
Dextrokardi (af Lat. dexter, höger, och Grek. kardia,
hjerta), med. Se Hjertsjukdomar.
Deyamir, bergstopp. Se Dajarmur. Suppl.
*Dezobry, C. I,., dog 1871 (ej 1870).
Dhafar (Dafar). Se Safar.
*Dhaka. 1. Regeringsområdet har nu en areal af 25,967
qvkm., med 9,844,127 innev. (1891), och består af
4 distrikt (Tippera räknas nu till Chittagong). —
2. Distriktet har en areal af 7,244 qvkm., med
2,420,656 innev. (1891). — 3. Hufvudstaden hade 82,321
innev. 1891.
Dharmasutra, Sanskr. Se Manu.
Dholera (Dholarra), stad i distriktet Ahmedabad,
Bombay, Indien, förr omedelbart vid Cambay-viken,
nu skild derifrån genom ett 19 km. bredt träsk,
så att handeln till sjös nu går öfver Khun och
Bavliari. 10,038 innev. (1891). Bomullsindustri
och bomullshandel. D. har gifvit namn åt en på den
europeiska marknaden välbekant bomullssort.
Dhoom-palm [doum-j. Se Bdellium och Palmer, bot.
Dia, Grek. mytol. Se Hebe.
Diabetes, med. D. insipidus. Se Polyuri. —
D. phosphaticus. Se Phosphaturia.
Diachylon-salva (af Grek. diachylos, alltigenom
saftig), Lat. unguentiim diachylon, kallas en
mot vätskande eksem och vissa andra hudsjukdomar,
fotsvett o. s. v. ofta använd salva, som vanligen
beredes af lika delar blyoxidplåster och olivolja,
men äfven framställes enligt andra föreskrifter
såsom blandning af blyoxidplåster med vaselin
(2 del.) eller flytande paraffin (1/2 del) e. d.
S. J–n.
Diadema tortile (af torquere, vrida), Lat. Se
Hjelmkrans.
Diafani (af Grek. diafainein, lysa igenom),
»genomskinlighet», en art imitation af glasmålning
för dekorering af fönster.
Diafora, Grek. (»skiljaktighet», »olikhet»),
Lat. diaphora, retor., en talfigur, hvilken
består deri, att inom samma sats eller period ett
ord användes i två olika betydelser, t. ex. »att
vara anställd såsom ringare i en kyrka är en ringare
befattning, än att vara prest», eller då det i Tegnérs
»Frithiofs saga» säges om hafvet: »Du är djup; i ditt
djup trifves friden kanske». A. M. A.
Diafragma, bot., kallas en skiljevägg, som vid
bladens lastpunkter afdelar en del växters ihåliga
stam i ett antal skilda rum, såsom fallet är hos
Equisetumarterna, gräsen m. fl. G. A.
Diafys (af Grek. diafyein, växa emellan),
anat. Se Epifys.
*Diagram. — 4. Bot., den figur, som uppkommer, då man
skematiskt uppritar en växtdel med dess olika organ
i ett plan vinkelrätt mot hufvudaxeln. De oftast
»konstruerade diagrammen» äro blomdiagram, hvilka
åskådliggöra blomdelarnas inbördes ställning. —
Ett diagram kallas empiriskt, då endast verkligen
befintliga delar finnas å detsamma inlagda, medan
det får benämningen teoretiskt, om i detsamma införts
tecken för delar, som med stöd af jämförelser med
beslägtade arter eller af andra orsaker, antagas
höra till exempelvis en blommas plan, ehuru de af en
eller annan anledning felslagit. — 5. Kyrhohist. Det
ofitiska diagrammet är en af kyrkofadern Origenes i
hans apologetiska stridsskrift mot Celsus (bok VI,
kap. 25–38) åberopad symbolisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
