Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dumka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Düsseldorf. 1. Regeringsområdet hade 2,191,462
innev. 1895. — 2. Staden hade 176,024 innev. s. å.
Dvalbär, galnebär, bot., svenska benämningar på
Atropa belladonna (se Belladonna).
Dvaraka (Dvarka, Davaraka; Ptolemaios’ Barake),
hamnstad och vallfartsort i britisk-indiska
vasallstaten Baroda, på vestra sidan af halfön
Kathiawar. Omkr. 5,000 innev. D. är berömdt för
sitt tempel åt Krishna (se d. o.) l. Dvarakanath
(»D:s herre»).
*Dvernicki. Slaget vid Grochov stod d. 25 Febr.
Dvinets, sjö i ryska guvern. Tver, floden Dünas källa,
på Valdaiplatån, omkr. 160 m. ö. h., har med alla sina
vikar endast omkr. 20 km. omkrets, men är mycket djup.
Dvinsk, sedan 1893 det officiella namnet på Dünaburg
(se d. o.).
Dvojedaner. Se Tatarer, sp. 1424.
Dvořák [dvå’rsjak], Anton, böhmisk tonsättare,
f. 1841, sändes 1857 till en organistskola i Prag,
blef 1862 altviolinist vid nationalteatern derstädes
och 1873 organist vid S:t Adalberts kyrka. Sist nämnda
år väckte en af honom komponerad patriotisk hymn ett
sådant uppseende, att han erhöll ett stipendium från
kultusministeriet i Wien. Brahms blef lifligt intagen
al hans duetter Klänge ans Mähren och Simrock utgaf
hans Slavische tänze för piano, hvilka öfver hela
Tyskland blefvo nästan lika populära som Brahms’
ungerska dansar. D. blef nu småningom hedersledamot
af flere in- och utländska samfund, doktor i Prag
och Cambridge o. s. v. Efter några års verksamhet vid
Prags konservatorium flyttade han 1892 till New York
såsom direktör för nationalkonservatoriet. D. hör till
de nationella tonsättarna och är jämte Smetana den
förnämsta representanten för böhmisk folkton. Mindre
genial än Schubert och ej fri från reminiscenser,
liknar han dock något denne mästare i sin sprudlande
friska och folkliga fantasi samt det improvisatoriskt
fängslande, som försonar med de stundom något monotona
längderna och bristen på klassisk afrundning i större
musikformer. Hans förnämsta verk torde vara balladen
The spectre’s bride (»Spökbruden») för soli, kör och
orkester, skriiven för musikfesten i Birmingham 1885
och trots en viss tyngd präglad af utomordentlig
romantik och glänsande instrumentation. Äfven hans
Stabat mater är berömdt, mindre deremot oratoriet S:ta
Ludmila. Intressanta äro hans symfonier, uvertyrer
(Mein heim, Husitzka), kammarmusik, sånger och
pianostycken. D. har äfven skrifvit de tsjechiska
operorna Wanda, Selma sedlák (på tyska »Der bauer
ein schelm»), Twrdé palice (»Der dickschädel»),
Dimitry m. fl. A. L.
Dvur Králové, det tsjechiska namnet på Königinhof
(se d. o.).
Dvärgantiloperna, zool. Se Neotragus.
Dvärgbagge, zool. Se Dvärgborrar.
Dvärgfolk. Se Dvärg, sp. 41.
Dvärggren, bot., är ett skott utmärkt genom sina
korta stängelleder, obetydliga årliga tillväxt
och proportionsvis korta lifstid. Dvärggrenen har
vanligen antingen till uppgift att, såsom hos furan
och lärkträdet, uppbära växtens blad, eller ock,
såsom hos våra vanliga fruktträd, blommorna jämte
ett fåtal blad. En differentiering af skotten
i dylika dvärggrenar med en mera speciel
uppgift i växtens lif och långgrenar, genom
hvilka sjelfva tillväxten etc. sker, finnes
hos ett mycket stort antal träd och buskar.
G. A.
*Dvärghjort, detsamma som
dvärgmyskdjuret. Se Tragulina.
Dvärghägerslägtet, zool. Se Hägrar.
Dvärghäst, zool. Se Hästen.
Dvärgkakaduan, zool. Se Papegojor, sp. 714.
Dvärglummer, bot. Se Selaginella.
Dvärgmyrsloken, zool. Se Myrslokslägtet.
Dvärgmyskdjur, zool. Se Tragulina.
*Dvärgugglan, detsamma som sparfugglan (se d. o.).
Dyaus, indisk gudomlighet. Se Yaruna.
Dyborre, bot. Se Stratiotes aloides.
*Dybvad. 2. K. D. dog 1622.
*Dychtau är 5,159 m. högt.
Dyckmans [dejk-], Joseph Laurens, belgisk målare,
f. 1811, d. 1888, var lärjuoge af Wappers, hvars
teknik han tillämpade på sina små taflor, som för
likheten i ämnen skaffade honom tillnamnet »den
belgiske Gerard Dov». Deras motiv äro enkla och
utförandet högst vårdadt. Såsom exempel må anföras
Klaverlektion, Spetsknypplerskor, Grönsakstorg,
Spinnerska, Blind tiggare (i Londons National
Gallery), Sjömansenkan, Magdalena, Gatsångerska.
*Dyfvelsträck. Dess ofta konstaterade förmåga att
verka antingen uppiggande eller krampstillande på
nervsjuka, särskildt hysteriska, personer torde
bero på den lifliga och egendomliga luktretningen,
hvilken på reflexväg omstämmer nervsystemets
abnorma tillstånd i den ena eller andra riktningen,
alltefter behofvet för tillfället, hvarjämte det
antagligen ofta utöfvar ett kraftigt »suggestivt»
inflytande på sådana individer. De finna ej sällan
lukten angenäm, fatta förtroende för medlet och
påverkas derigenom fördelaktigt på rent psykisk väg.
C. G. S.
Dyfverman, Karl Johan, ornamentsbildhuggare, f. 1844,
gjorde sig känd genom en mängd dekorativa skulpturverk
(äfven i snö) och dog i Stockholm d. 10 Jan. 1892.
*Dykeri. Bland de svenska dykeribolagen är
fortfarande »Neptun» störst. Det eger f. n. (1897)
7 bergningsångare (ytterligare 2 skola byggas)
försedda med fullständig bergningsmateriel:
centrifugalpumpar, undervattenslampor,
dykareapparater, ångluftpumpar, ångvinchar
m. m., 1 lastångare, pontoner för lyftning af
sjunkna fartyg, bördingar med ångkranar, pråmar
o. d. 1870–95 har bolaget bergat 3 pansarfartyg,
277 större ångare, 76 kust- och passagerareångare,
370 segelfartyg, 3 mudderfartyg, 1 fyrfartyg samt
661 diverse laster, riggar m. m., representerande,
efter bergningen och i skadadt skick, tillsammans
ett värde af nära 97 mill. kr. Med »Neptun» har
under senare åren ett dansk-tyskt bergningsbolag,
»Switzers», börjat konkurrera, äfven invid
Sveriges kuster. Äfven i Norge och Ryssland
finnas bergningsbolag, som arbeta i Kattegatt och
Östersjön m. fl. ställen.
Dykeriapparater. Under de senare åren har man
hufvudsakligen sträfvat efter att kunna arbeta på
större djup än förut, då 30 m. var det största djup,
på hvilket dykaren kunde gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
