Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska Guyana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Fredrika, socken. 1,221 qvkm. 1,096
innev. (1895). F. har upphört att vara
lappmarkspastorat.
Fredrika-Bremer-förbundet, en förening för främjande
af »en sund och lugn utveckling af arbetet för
qvinnans höjande i sedligt och intellektuelt
såväl som i socialt och ekonomiskt hänseende»,
stiftades i Stockholm d. 3 Dec. 1884 på initiativ
af friherrinnan S. L–d Adlersparre och antog namnet
efter Fredrika Bremer, som i Sverige först fört den
moderna qvinnorörelsens talan. Ledamotsantalet vid
1896 års början var 1,619, män och qvinnor.
Föreningens angelägenheter handhafvas af en af 12
medlemmar bestående styrelse, som utses vid årsmötet,
i April eller Maj månad. Förbundet verkar äfven genom
särskilda komitéer, valda af styrelsen. I landsorten
hafva anställts ombud att verka för förbundets
idéer. Nu (1897) arbetar förbundet bl. a. genom
följande komitéer 1) F.-B.-f:s sjukkassa, afsedd
för lärarinnor och med dem likställda arbetande
qvinnor; 2) Stipendiekomitén, som afser dels att
bilda en allmän stipendiefond af 150,000 kr. (1896
var fondens behållning 102,329 kr. 18 öre), dels
att emottaga större och mindre stipendiedonationer
(donationsfondernas behållning 1896 var 88,589 kr. 55
öre), afsedda att såsom studie- och yrkesstipendier
utdelas åt qvinnor för att bereda dem tillfälle
till sjelfförsörjning; 3) Drägtreformföreningen
(se d. o. Suppl.); 4) Komitén för hemstudier
med uppgift att underlätta studier i hemmen för
unga qvinnor; 5) Bokkomitén, afsedd att vägleda vid
inköp af ungdomsliteratur. Förbundet utgifver en egen
tidskrift, »Dagny» (se d. o. Suppl.). Förbundets byrå,
som intager en sjelfständig ställning, meddelar råd
i juridiska och ekonomiska angelägenheter, förmedlar
platser för qvinliga tjenstsökande o. s. v.
*Fredrikshamn hade 2,998 innev. vid ingången
af 1896. Den privata svenska realskolan och den
privata (sedan 1890 kommunala) svenska flickskolan
sammanslogos 1895 till en ännu under organisation
stående kommunal samskola med 9 klasser. — Vekkelaks
pastorat tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Fredrikshof upphörde 1888 att vara kasern för Svea
garde och inrymmer nu expeditionslokal för 4:de
arméfördelningens stab, krigshofrätten, förråd för
armén, kasern för Norrlands trängbataljon. Å en del
af tomten skall uppföras en ny kyrka för Östermalms
församling.
*Fredrikson, Johan Gustaf, skådespelare,
föddes d. 31 Juli 1882 (ej 1833) och blef student
1851. Han lemnade 1887 Dram. teatern och var 1887–88
engagerad hos L. Lundgren i Göteborg. När Dramatiska
teatern 1888 öfvertogs af dåv. personalen såsom
associationssällskap, inträdde F. i direktionen såsom
verkställande direktör och har sedan 1891 varit utsedd
till ensam direktör för denna scen. Bland hans senare
roller må nämnas realisten Relling i »Vildanden»,
titelrollen i En parisare, Trast-Saarberg i »Ära»
och De Ryms i »Damernas vän».
*Fredsberg. 7,832 har. 2,331 innev. (1895).
Fredsberg, Olof. Se Fridsberg (äfven i Suppl.).
Fredskongresser. Se Eviga freden (äfven i Suppl.).
Fredsmil, detsamma som frihetsmil (se d. o., äfven
i Suppl.).
*Freeman, E. A., blef 1884 professor i nya historien
i Oxford. Han utgaf vidare bl. a. det synnerligen
värdefulla arbetet The historical geography of Europe
(2 bd, 1881; 2:drauppl. 1882), The reign of William
Rufus and the accession of Henry I (2 bd, 1882),
en forts. af hans »History of the norman conquest»,
och The history of Sicily from the earliest times (3
dlr, 1891–92). Han afled d. 16 Mars 1892 i Alicante,
Spanien.
Free on board [fri ån bård], Eng. Se Fritt om bord.
Free sale [fri sēl], Eng. Se Agrarpolitik. Suppl.
*Freetown, hade 30,033 innev. 1891. Hamnen, den bästa
i hela Vest-Afrika, har nyligen blifvit starkt befäst.
Fregenal de la Sierra [freche-], stad i spanska
prov. Badajoz, n. om Sierra Morena, vid jernvägen
Zafra–Huelva. 8,824 innev. (1887).
*Freiberg hade 29,282 innev. 1895. De flesta och
största grufvorna tillhöra staten. I de staten
tillhöriga hytteverken erhöllos 1892 778 kg. guld,
94,830 kg. silfver, 10,8 mill. kg. svafvelsyra
m. m. till ett sammanlagdt värde af 16,5
mill. mark. Vid en hytta ligger det kungliga
myntverket, flyttadt dit 1887 från Dresden.
*Freiburg. 1. Kantonen hade 119,155 innev. 1888,
af hvilka 68,3 proc. äro fransktalande. F. är
den enda kanton i Schweiz, som ännu har qvar en
rent representativ författning (dock infördes
1894 folkinitiativ i författningsfrågor). —
2. Hufvudstaden hade 12,742 innev. 1888. Den 1889
grundade katolska högskolan har teologisk, juridisk,
filosofisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet,
med sammanlagdt 346 studerande (1896).
*Freiburg. 1. Hufvudstad i badensiska kretsen
F. (2,186 qvkm., 214,860 innev. 1890) hade 53,081
innev. 1895. Universitetet öppnades 1460. Stadens
ålder kan icke ledas längre tillbaka än till
1120, då hertig Konrad af Zähringen gaf densamma
stadsrättigheter.
Freie bühnen (T., »fria skådebanor»), gemensam
benämning på åtskilliga sedan 1889 i Berlin, München
och Wien stiftade privata föreningar för skådespels
uppförande, hvilka efter mönstret af Théâtre libre i
Paris haft till mål att inför sina medlemmar låta
spela sådana moderna dramer, som på grund af sin
skarpa realism ej vunnit inträde vid offentliga
teatrar. Endast en kort lifstid har varit flertalet
af dylika föreningar beskärd. Den tidigaste var Freie
bühne i Berlin (se vidare Brahm, O. Suppl.).
Freja, namn på en till formatet liten politisk och
literär tidning, som utgafs i Stockholm från d. 29
Juli 1836 till d. 8 Mars 1844 (första året 1 gång i
veckan, derefter 2 gånger i veckan) och utgjorde ett
talangfullt och oförskräckt organ för dåtidens »unga
Sverige». Hufvudredaktörer voro K. A. af Kullberg
1836–37, A. Blanche 1838–42 och J. Kiellman-Göranson
1843–44. Bland medarbetarna märktes den kort förut
upphörda tidningen »Argus’» utgifvare Johansson,
skalderna G. H. Mellin, Nicander,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
