Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frejdebetyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dahlgren, Böttiger, Ingelman och Sommelius, artisten
F. Tollin samt från och med 1840 de rikt begåfvade
publicisterna T. Sandström och J. V. Snellman,
hvarjämte bidrag lemnades af J. G. Carlén, O. Fryxell,
Talis Qualis, H. Sätherberg, Lénström, Nybom,
v. Braun m. fl. Tidningen var till sin hållning
i början moderat, men blef genom Blanche mer
utprägladt liberal; den drabbades åtskilliga gånger
af åtal och indragning. Den var från 1837 invecklad
i en synnerligen hätsk polemik med L. J. Hiertas
»Aftonbladet». »Freja» fick en omedelbar fortsättning
i tidningen »Den konstitutionelle», utg. 1844–45 af
den nämnde Johansson.
*Frejdebetyg. Formulär för frejdebetyg fastställdes
genom k. förordn. ang. kyrkoböckers förande
d. 6 Aug. 1894; jfr ock k. f. ang. tillägg till
gällande stadganden i afseende å frejdebetyg, som af
presterskapet utfärdas, d. 19 Aug. 1890.
Fremantie [frimantī], kolonien Vest-Australiens
hufvudhamn, belägen vid mynningen af Swan river, 20
km. från Perth, med hvilken stad F. står i förbindelse
medelst jernväg. Omkr. 8,000 innev. Hamnen är osäker
vid nordlig vind.
*Fremont, J. C., lemnade 1881 guvernörsposten och
afled i New York d. 13 Juli 1890. Den i artikelns slut
anförda skriften Life of colonel F. etc. är icke en
sjelfbiografi, utan en af Smucker skrifven biografi.
Fremsynthed, N. Se Andeskådning.
Frémy [-mī], Edmond, fransk kemist, f. 1814, d. 1894,
blef professor vid École polytechnique i Paris 1843
och vid Jardin des plantes 1850 samt var 1879–91
direktör för sistnämnda anstalt. F. var sedan 1857
ledamot af Institutet. Han skref bl. a. Traîté de
chimie générale etc. (i samarbete med sin lärare
Pelouze; 6 bd, 1844–57, 3:dje uppl. 1862–65) och
redigerade »Encyclopédie chimique» (10 bd, 1881–94).
F:s forskning utmärkes af originalitet i uppslag,
hvilka vid fortsatt bearbetning af andra kemister
lemnat vigtiga resultat, såsom svafvelqväfvesyror,
ammoniakaliska kobolt- och kromföreningar,
pektinänmen, cellulosa, klorofyll m. m. Under sina
sista år sysselsatte F. sig med lyckade försök att med
konst framställa rubin. P. T. C.
Frenchman’s bay [fränsjmans bē], vik på kusten af
nordamerik. staten Maine, 40 km. lång, 6–11 km. bred,
med många goda hamnar och vackra öar, bl. a. Mount
Desert (260 qvkm., med 5,337 innev., 1890).
Freneau [frönå], Philip, nord-amerikansk skald
(härstammande från en fransk hugenottslägt). Se
Nordamerikanska literaturen, sp. 1212.
*Frenninge. 5,785 har. 2,708 innev. (1895).
Frenohypnotism (af Grek. fren, sinne). Se Hypnotism.
Frentaner. Se Italiska folk.
*Freppel, C. E., afled i Paris 1891. Hans »Oeuvres
pastorales et oratoires» utgåfvos i 7 bd 18697–88,
hans »Oeuvres polémiques» i 2 bd 1874–88 och hans
Oeuvres i 10 bd 1880–88.
Freqventativum, Lat. (af frequentare, ofta göra),
gramm. Se Iterativum.
*Frère. 1. Ch. T. F. dog 1888. — 2. P. E. F. dog
1886. — Hans son Charles dog 1894.
*Frère, Sir H. B. E., afled 1884.
*Frère-Orban. Spänningen till den hel. stolen
gick slutligen derhän, att 1880 den diplomatiska
förbindelsen emellan denna och Belgien
afbröts. Reaktionen mot 1879 års skollag ledde
emellertid derhän, att F.-O:s kabinett 1884 störtades
(se Belgien. Suppl., sp. 683), och F.-O. trädde åter i
spetsen för oppositionen. Vid de allmänna valen 1893
lyckades, det honom ej att blifva vald. Han afled i
Bruxelles d. 2 Jan. 1896.
Freretown [friörtaun]. Se Mombosa.
*Frerichs, F. T. von, tog 1884 afsked från sin
professur, adlades s. å. och afled 1885.
*Frescobaldi, G., föddes, enligt Haberls nyare
forskningar, 1583, blef 1608 organist vid Peterskyrkan
och dog 1644.
*Frese, J. Jfr Vasenius: »Historiska undersökningar
om J. F.» (i »Histor. arkisto», VIII, 1884).
*Fresenius, K. R., dog i Juni 1897.
*Freskomåleri. Jfr Väggmålning.
Fresno, stad i nord-amerik. staten Kalifornien,
s. ö. om S. Francisco, vid södra Pacificbanan. 10,818
innev. (1890; 1880 endast 1,200). Vidsträckta vin-
och fruktträdgårdar.
*Fresta, socken. 2,356 har. 459 innev. (1895).
Fretum gallicum. Se Bonifacio.
*Freund, Wilhelm, dog 1894 i Breslau.
Frey, Emil, schweizisk statsman, f. 1838 i
kant. Basel, deltog som frivillig i nord-amerikanska
inbördes kriget (1861–65), der han avancerade
till major, återvände 1865 till sitt hemland
samt valdes 1866 till ledamot och ordförande i
kantonen Basels regering. 1872–82 var han redaktör
för »Basler nachrichten» och samtidigt ledare för
venstern i nationalrådet, hvars president han var
1875–76. 1882–88 var han envoyé i Förenta Staterna,
blef 1888 ledare af »Nationalzeitung» i Basel och
1890 ledamot af Förbundsrådet. I Dec. 1893 utsågs han
till republikens president för 1894. Han har särskildt
arbetat för arméns utbildning och försvarets stärkande
i Schweiz.
Frey, Johan Hjalmar, finsk bas-sångare, f. i Viborg
1856, student 1873, elev af Della Valle i Milano
1880, debuterade i Trieste 1881 och engagerades
s. å. vid Apolloteatern i Rom. Senare har han
varit engagerad i Helsingfors och Petersburg
samt gjort flere konsertresor, hvarunder han
besökte Stockholm 1889 med finska manskören
M. M. (»Muntra Musikanter») och 1896 ensam.
A. L.
*Freycinet, C. L. de Saulces de, öfvertog d. 30
Jan. 1882 åter ledningen af regeringen, i hvilken han
innehade utrikesministerportföljen, men störtades till
följd af sitt obeslutsamma uppträdande i den egyptiska
politiken d. 29 Juli s. å. När Ferry i April 1885
störtades, blef F. utrikesminister i Brissons ministèr
och bildade efter dennes afgång d. 7 Jan. 1886 för
tredje gången ett kabinett, men störtades redan
d. 3 Dec. s. å. genom en förening af radikaler och
monarkister. Vid presidentvalet 1887 erhöll han
vid första omröstningen 76 röster samt afträdde då
från kandidaturen. Den 3 April 1888 öfvertog han i
Floquets kabinett ledningen af krigsdepartementet,
som han behöll under Tirard, och vardt efter dennes
fall d. 16 Mars 1890 åter premierminister, hvarjämte
han fortfarande var krigsminister. Den 19 Febr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
