Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galitsin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(helminthocecidier). De af djur förorsakade
gallbildningarna (zoocecidier) kunna hafva en
mycket vexlande form. De visa sig än såsom ett
filtlikt öfverdrag på blad af en mängd träd
och buskar, t. ex. lind, bok, al, vinranka
etc. (s. k. »erineum»), än som fick- eller
påsliknande utväxter på blad af träd och buskar,
t. ex. al, alm o. s. v. (s. k. »cephaloneon»), än
som inrullning eller veckning af många växters blad,
än som deformering af knoppar och skottspetsar,
än som uppblåsta fläckar på blad, än som partiel
förtjockning af stammar och rötter, än som frukt-
eller nötliknande utväxter (t. ex. galläpplen på ek),
än som håriga bollar (t. ex. på nyponbuskar). Utom
genom sin form utmärka gallbildningarna sig ofta
genom en från värdväxten afvikande färg, genom olika
anatomisk byggnad och genom rikedom på garfsyra. Såväl
denna senare som den förändrade anatomiska strukturen
tjena det i gallbildningen lefvande djuret till
skydd. De gallbildande djuren kunna icke sällan
förorsaka stor skada. Anguillulider äro orsak till
sjukdom på säd, klöfver etc., Phylloxera vastatrix
förorsakar den bekanta sjukdomen på vinrankans rötter,
Schizoneura lanigera kräfta på äppleträden. Som
för menniskan nyttiga gallbildningar kunna nämnas
de af Cynipider på ekar förorsakade galläpplena
(se d. o.). Såsom ett slags gallbildningar böra vidare
fikonen anses. Af stor betydelse äro slutligen de af
bakterier förorsakade rotknölarna hos leguminoserna,
genom hvilka dessa senare blifva i stånd att
tillgodogöra sig qväfve, som på annat sätt icke skulle
kunna assimileras (se Assimilation. Suppl.). Några
af rostsvampar förorsakade gallbildningar äro ätliga.
G. L.
Gallén, Axel Valdemar, finsk målare, född i
Björneborg 1865, utbildade sig såsom elev vid
Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors
och sedermera i Paris. Han söker hälst på
impressionistiskt vis med ett slag det frapperande
i färgeffekten, men sträfvar tillika att genom
koloriten eller symboliska hjelpmedel uttrycka
sina tankar. Han skyr hvarken det pinsamma eller
det afskräckande fula. Han har hemtat sina flesta
ämnen ur Finlands natur (Imatra i vinterdrägt), det
finska folklifvet (Middagshvila; i Göteborgs museum)
och Kalevala-dikterna (Ilmarinen smidande Sampo).
M. G. S.
Galleria, zool. Se Vaxmal.
Gallerrost. Se Uredineae.
Galletti, Francesco, italiensk bildhuggare, f. 1833
i Cento, gjorde sina studier i Bologna och i Rom,
der han bosatte sig 1854. Hans första betydande
verk var gruppen Tobias och ängeln. Han har sedan
utfört åtskilliga fantasiafbeten (Hoppet, Ungdomen)
samt porträttbyster och statyer: Guercino (i Cento),
Savonarola (Ferrara), skaldinnan Erminia Fusinatos
grafmonument (Rom) och Cavour (Rom, 1895).
Gallfett. Se Kolesterin.
*Gallfärgämne. Se äfven Gallämnen.
Galljcolae, zool. Se Gallmyggor.
Galliera, hertigdöme, som Napoleon d. 14 Maj 1813
bildade till förmån för Eugene Beauharnais’ dotter
Josefina (sedermera drottning af Sverige-Norge) och
hennes manliga efterkommande efter förstfödslorätt,
bestod af staden Galliera med
område n. v. om Bologna, ett palats i Bologna m. m. Det
såldes d. 4 Nov. 1837 till påfven, och köpesumman
är nu ett penningfideikommiss, som vid drottning
Josefinas död var 600,000 kr. och f. n. innehafves af
konung Oskar II. — Den genuesiske jernvägsbyggaren
Ferrari fick af påfven titeln hertig af G. Han
efterlemnade en kolossal förmögenhet, hvilken
hans enka, Marie Brignole-Sale (f. 1815, d. 1888),
donerade till välgörande ändamål och staden Genua
(se d. o. Suppl.).
*Gallifet, G. A. A., nedlade 1882 befälet öfver
trupperna i Paris, aflägsnades 1886 af Boulanger
från platsen såsom president i kavallerikomitén,
men återfick den efter hans fall (1889) och blef
1890 ledamot af öfversta krigsrådet. Det nya franska
kavallerireglementet är i sina grunddrag författadt
af G.
*Gallinago. Se äfven Halfbeckasinen.
Gallinas, Punta. Se Guajira. Suppl.
Gallion. Se Galjon.
*Gallon. En gallon är = 4 quarts. En äldre, amerikansk
gallon är = 3,735 liter.
*Gallsteklar. Om den i hufvudartikeln omnämnda, först
på senare åren utredda generationsvexlingen eller,
såsom det i detta fall snarare bör heta, heterogonien
hos vissa arter af ekgallsteklar har man uppdagat
följande: Ur öfvervintrande galläpplen framkommer
på våren en generation af endast honor, hvilka utan
föregående befruktning lägga utvecklingsdugliga ägg
på några bestämda delar af eken, der inom kort de
utkläckta larverna omgifva sig med galläpplen af
ett helt annat utseende än deras, i hvilka deras
mödrar utvecklades. Längre fram på sommaren utveckla
sig dessa larver till hannar och honor af ett annat
utseende än de förstnämnda, hvilka efter förutgången
befruktning lägga ägg, kring hvilka åter galläpplen
af den öfvervintrande formen utbildas.
*Gallstenskolik. Se äfven Kolik 1.
Gallsyror. Se Galla och Gallämnen.
*Gallus, zool. Se vidare Krullhönsen.
Gallus, Jakob, tysk tonsättare. Se Händl.
Galläpplesteklar, zool. Se Gallsteklar.
*Galmeia. Ordet är en förvrängning af mineralets latinska namn:
lapis calaminaris.
Galt. Se Galtar och Tacka.
*Galt. — 2. Sir A. T. G. dog 1893.
Galtegillet. Se Sodales.
*Galtström. Bruket omfattar icke någon församling.
*Galvanometer. Se Maringalvanometer och
Reflexgalvanometer.
Galvanotyp. Se Kliché.
Galvanotypi, detsamma som elektrotypi. Se
Galvanoplastik, sp. 844.
*Galway. 1. Grefskapet hade 1891 endast 214,712
innev. — 2. Hufvudstaden, med 13,800 innev. s. å,
(mot 24,192 år 1851), är ej säte för någon anglikansk
ärkebiskop. Den utländska handeln är nu ytterst
obetydlig.
Gam, zool. Se Gamfoglar.
Gamala, en fästning i nedre Gaulanitis ö. om sjön
Genesaret, eröfrades 67 e. Kr. af Vespasianus efter
hårdnackadt motstånd och förstördes, hvarefter den
försvann ur historien.
Gamander (förvrängn. af Lat. Chamaedrys), bot.,
ett i äldre skrifter brukligt namn på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
