Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galitsin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Veronica chamcedrys och på Teucrium chamcedrys. Se
vidare Teucrium.
Gamartade roffoglar. Se Gamfoglar.
Gamberelli. Se Rossellino.
*Gambetta, L. M. Sedan G. afgått från sin ställning
som minister, bekämpade han ifrigt sin efterträdare
Freycinet och bidrog äfven till dennes fall d. 29
Juli 1882. På den följande ministèren Duclerc
utöfvade G. stort inflytande, och man trodde,
att han arbetade på Grévys störtande, då döden
mellankom. Den 26 Nov. 1882 blef han i sin landtgård
i Ville d’Avray vid Sèvres sårad i armen af ett
revolverskott, som aflossades mot honom af hans förra
älskarinna Léonie Léon, moder till hans i Leipzig och
Dresden uppfostrade son Massabie. Till följd af en
förkylning tillstötte snart underlifsinflammation,
som medförde G:s död d. 31 Dec. 1882. Begrafningen
egde rum d. 6 Jan. 1883 på Père-Lachaise under
stora högtidligheter på statens bekostnad. Stoftet
begrofs i Nizza med stora hedersbetygelser. Statyer
öfver honom hafva rests i Cahors och Paris. Den 8
Nov. 1891 uppsattes på hans förra egendom nära huset,
der han afled, ett af Elsass-Lothringen stiftadt
minnesmärke, i hvilket hans hjerta inlades. — G:s
Discours et playdoyers politiques (11 bd, 1880–85)
och Dépêches (1886 ff.) hafva utgifvits af Reinach.
J. Fr. N.
*Gambia. 2. Till kolonien räknas ett område
af 20 km. bredd längs floden med stationer upp
till Barrakunda, omkr. 350 km. i rak linie från
hafvet, så att hela folkmängden anses uppgå till
omkr. 50,000, negrer af olika stammar (mandenga,
serer, djola, volaffer m. fl.). Klimatet är
mycket osundt under regntiden (Juni–Okt.),
eljest någorlunda drägligt. Handeln går mest
genom fransmännen. Jordnötter bilda nära 9/10 af
exporten. Den sedan 1888 sjelfständiga kolonien
förvaltas af en »administratör», som biträdes af ett
verkställande råd och ett lagstiftande råd. Någon
skuld finnes icke, tvärtom, en reservfond.
Gambir, farmak. Se Katechu.
Gambo-kaffe, bot. Se Hibiscus.
*Gambrinus. Se Öl, sp. 634.
*Gameter. Se äfven Ulothrix.
*Gamla Karleby. 1. Staden hade 2,448 innev. 1895. Dess
yttre hamn, Yxpila, står genom en mindre bibana sedan
1885 i förbindelse med Österbottniska kustbanan.
M. G. s.
Gamla landtmannapartiet. Se Landtmannapartiet. Suppl.
Gamla Lödöse. 1. Fordom stad. Se Lödöse. —
2. Socken. Se Peter, S:t 3.
*Gamla Norberg, bergslag. 75,379 har. 14,458
innev. (1895).
*Gamla Upsala, 1. Forntida tempelplats. Sommaren 1896
företog C. M. Kjellberg gräfningar för att klargöra
kyrkans byggnadshistoria och derigenom utröna om någon
den minsta grund finnes för den Verelius-Rudbeckska
teorien att kyrkan var delvis en rest af det gamla
afgudatemplet. Gräfningarna gåfvo till resultat,
att den nuv. kyrkan är endast en mindre del af den
gamla metropolitankyrkan, hvilken bestod af ett
treskeppigt långhus, en s. k. fyrkant, som uppbär
tornet, en korqvadrat med rund afslutning och två
korsarmar med hvar sin runda afslutning. Långhus och
korsarmar äro borta. Byggnadsmaterialet var
gråsten och murbruk; långhusets skepp hade
trätak. Byggnadsstilen var engelsk och påminner om
S:t Pers i Sigtuna. Kyrkan torde hafva grundlagts
under Inge d. ä:s regering och fullbordats under
Erik d. heliges. Jfr Kjellbergs redogörelse i
»Upplands fornminnesförenings tidskrift» (bd 3,
1897). Om högarna se vidare Upsala högar. — (Den å
sp. 863, r. 29–30 uppifr. nämnde ärkebiskopen hette
Jarlerius, ej Jarlinus). — 2. Socken. 3,546 har. 1,018
innev. (1895).
Gamla verldens apor, zool. Se Apa.
*Gamleby. 1. Socken. 11,343 har. 2,878 innev. (1895),
af hvilka 272 i G. köping.
Gamle Carlsberg. Se Carlsberg. Suppl.
Gamlestadsförsamlingen i Göteborg. Se Göteborg.
Gammal fustik, kem. tekn. Se Gulholz.
*Gammalgarn (Gammelgarn), socken. 3,754 har. 450
innev. (1895).
*Gammalkatoliker. Deras antal har minskats inom
såväl Tyskland (omkr. 30,000 år 1890) som Schweiz
(omkr. 45,000 s. å.). I Österrike är deras antal
omkr. 10,000. Bajerns regering behandlar dem såsom ett
från katolska kyrkan afsöndradt enskildt kyrkosamfund
med inskränkta rättigheter.
*Gammalkil. 6,187 har. 1,338 innev. (1895).
*Gammalstorp. 6,010 har. 2,689 innev. (1895).
Gammarus, zool. Se Märldjur.
Gammelgarn. Se Gammalgarn (äfven i Suppl.).
Gam-perlhönan. Se Perlhönsslägtet.
Gamvråkslägtet, zool. Se Ibycter.
Gand [gang], Fr. Se Gent.
Gandak. 1. (Stora G., Narayani, Salgrami). Flod
i brit. Indien, bildas af sju källfloder (Sapt
Gandaki), af hvilka den vestligaste upprinner
vid Dhavalagiri, den östligaste i Tibet knappt 20
km. från Jaru-dsang-po. De förena sig på Nepals
södra gräns till G., som förenar sig med Ganges
nästan i midt emot Patna. Längd omkr. 700 km. G:s
bädd ligger högre än den omgifvande slätten. I sitt
nedre lopp utsänder G. åt h. en arm, som förenat
sig med Ganges straxt ofvanför hufvudströmmen,
och åt v. en arm till Bur G. — 2. (Lilla G., Bur G.,
Gandaki Nalla). Fordom en utgrening från Stora G. nära
Bettiah, nu en sjelfständig flod, hvars källflod är
Harha från Nepals terai. I Behar får den namnet Bur
G. (»gamla G.»), derefter Tjota G. (»lilla G.»),
strömmar mot s. ö. genom Bengalen och förenar sig
mel Ganges vid Gogri, 10 km. n. ö. om Monghir.
*Gandamak. Fördraget afslöts 1879.
Ganefiske. Se Sillfiske, sp. 1071.
Gangan, zool. Se Stepphönsen.
Gangegar, zool. Se Gallus.
Ganghofer, Ludwig, tysk dramatiker och
romanförfattare, f. 1855 i Bajern, har skrifvit
bl. a. folkdråmat Der Herrgottschnitzer von Ammergau
(1880) och sorgspelet Die hochzeit von Valeni (1889;
»Bröllopet på Valéni», 1892), ett antal friska
höglandsberättelser och några diktsamlingar.
Gangráðr, Isl. Se Gångråd.
Gangrí (Gang-dis-ri, Tise Gangri, »glacierberg»),
tibetanska namnet på Kailas.
Gansfort. Se Wessel, Johan.
*Ganthem, socken. 2,247 har. 304 innev. (1895).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
