Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af ön, med stor, säker hamn och 4,919
innev. (1891).
Grenelle [grönä’l], förr by, nu del af Paris’ 15:de
arrondissement, på venstra stranden af Seine och
vid Paris’ gördelbana, med en för sitt stora djup
(647 m.) bekant artesisk brunn och många fabriker.
Grenetter, ett färgämne. Se Gulbär.
Grenfell, George, engelsk missionär och Afrikaresande,
f. 1848, grundade 1874 i Kamerun kolonien Victoria,
som sedermera afträdts till Tyskland, och derefter
flere missionsstationer i Kongo. Han har inlagt
förtjenster om Kongobäckenets hydrografiska
undersökning, särskildt genom klargörandet (1885)
af Ubangis identitet med Uëlle.
*Grenna (hör ej till
Vista härad) hade 1,135 innev. 1896. Taxeringsvärdet
var s. å. 1,148,400 kr., deraf 234,300 kr. för
jordbruksfastighet. 1895 funnos 1 fabrik med 10
arbetare och 12,000 kr. tillverkningsvärde, 46
handtverkare med 43 arbetare samt 19 handlande med
25 betjente. S. å. egde staden 1 ångfartyg, om 64
tons och 20 hästkrafter. Pedagogien indrogs d. 1
Juli 1893. Ny kyrka invigdes 1895. Tillsammans med
Vadstena, Skeninge, Söderköping och Motala väljer
staden en ledamot i riksdagens Andra kammare. Staden
har folkbank (sedan 1885) och kommissionskontor af
Smålands ensk. bank. — G. landsförsamling. 13,906
har. 2,823 innev. (1896).
Grennaforsa, helsobrunn och
vattenkuranstalt i Lekaryds socken, Kronobergs län,
vid hållstationen G. å Södra stambanan, 12 km. från
Alfvesta och 24 km. från Vexiö, nära Kronobergshed
och vid Dansjön. Anstalten har två källor, hvilka på
10,000 delar vatten innehålla omkr. 1 del fasta ämnen,
bl. a. kolsyrad jernoxidul.
*Grenoble hade 56,878 innev. 1891 (i hela kommunen
64,002 år 1896).
Grensholm (Grensholmen), landtegendom i Vånga socken,
Östergötlands län, på Roxens norra strand, omfattande
G. 1 mtl frälsesäteri med 5 mtl underlydande i Vånga,
Östra Skrukeby och Rystads socknar, med frälseräntor
taxerade till 225,600 kr. (1895). Gården, som
ursprungligen hette Aal l. Al, fick sitt nuv. namn
efter riksrådet Magnus Gren (d. 1473). Genom gifte kom
G. till slägterna Ryning, Rosengren och Ribbing samt
genom köp 1706 till grefliga ätten Spens, i hvars
ego den ännu är.
Greppbräde. Se Gripbräde.
Gresham [grä’sjöm], Walter Quinton, nord-amerikansk politiker,
f. 1832, var advokat, men deltog med sådan utmärkelse
i inbördeskriget (1861–65), att han befordrades till
generalmajor. Han vardt 1881 generalpostdirektör
samt 1884 skattkammarledamot och medlem af Förenta
staternas högsta domstol. Han utnämndes i Mars
1893 till statssekreterare och främste ledamot af
Clevelands kabinett och afled i Maj 1895.
*Gresley, H. F. X., var 1880–83 befälhafvare
för 5:te armékåren (Orléans) och dog 1890.
Gretj, Nikolaj. Se Gretsj. Jfr Ryska literaturen, sp. 141.
Greutunger. Se Goter.
*Grevesmühlska friskolan
reorganiserades 1894 till en högre folkskola
med uppgift att åt ett antal obemedlade gossar
och flickor i Jakobs och
Johannes’ församling, hvilka fullständigt genomgått
folkskolan, meddela en efter det praktiska lifvets
behof afpassad fortsättningsundervisning. Läroämnen
äro svenska och tyska språken, allm. historia,
matematik, fysik och kemi, bokföring och
skönskrifning, geometrisk konstruktionsritning
och frihandsteckning samt slöjd. Lärokursen är
tvåårig. Undervisningen bestrides af skolans rektor
och ytterligare en mot fast lön anställd lärare
samt för öfrigt af timlärare. Lärjungeantalet är
f. n. (1897) 40, men kommer i mån af ökade tillgångar
att höjas. P. F.
*Grevin, A., dog 1892.
*Grévy. 1. F. J. P. föddes
1807. Han återvaldes till president d. 28 Dec. 1885,
men hans ställning skadades inom kort genom hans måg
Daniel Wilsons (se denne) straffvärda beteende. Af
Clémenceau offentligen uppmanad att afgå, vägrade
han och tvangs dertill, först då han efter kabinettet
Rouviers afgång (se Frankrike. Suppl., sp. 826)
d. 1 Dec. 1887 icke kunde finna någon villig att
skapa en ministèr. Emellertid då de radikale,
som började frukta, att Ferry skulle väljas
till hans efterträdare, anhöllo, att G. måtte
behålla presidentvärdigheten, var han genast
beredd dertill. Först kammarens nästan enstämmiga
förklaring, att den väntade hans afgång, förmådde
honom att nedlägga ämbetet, d. 2 Dec. 1887. Död å
Mont-sous-Vaudrey d. 9 Sept. 1891. L. Delabrousse
utgaf 1888 i 2 bd G:s Discours politiqiies et
judiciaires m. m. 1893 restes hans (af Falguière
modellerade) staty i Dole. J. Fr. N.
Grévys zebra [grevīs], zool. Se Hippotigris.
*Grey. — 4. Henry George, earl G. (före faderns död, 1845, lord Howick),
dog 1894. — 5. Sir George G. dog 1882. — 6. Sir
George G. var 1877–84 premierminister på Nya Zeeland,
återvände 1893 till England och utnämndes 1894 till
ledamot af »privy council».
Gridelin. Se Violett.
*Grieg, E. H., har ytterligare komponerat
operafragmentet Olav Trygvason, körverket
Landkjending, balladen med orkester Den bjergtagne,
orkestersviten Fra Holbergs tid, en tredje
violinsonat, en violoncellsonat, flere häften sånger
och Lyriske stykker för piano m. m. Hans resor på
senare åren genom nästan hela Europa (Stockholm
1896) för uppförande af egna kompositioner hafva
nästan liknat triumftåg, och knappt någon lefvande
tonsättare är i närvarande stund så allmänt hyllad
som han. — Jfr A. Grönvold: »Norske musikere» (1883),
E. Closson: »Edw. Grieg et la musique scandinave»
(1892) samt A. Lindgren: »Musikaliska studier»
(1896). A. L.
Gries [gris], kurort. Se Botzen. Suppl.
Griesbach [grīs-], badort i badenska kretsen Offenburg, i Renchdalen.
*Griffenfeld, P. — A. D. Jörgensen har i »Peder
Schumacher G.» (2 bd, 1893–94) både rättat många
gängse misstag rörande G:s enskilda, lif och
framställt en ny uppfattning af honom såsom
statsman. Han var af en ansedd och välmående
Köpenhamnsslägt och företog sin utländska resa
på egen bekostnad. Berättelsen, om huru han vann
konung Fredrik III:s ynnest är ej historisk, det
var kansleren Peder Reedtz, som 1663 skaffade honom
anställning som arkivarie och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
