Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds veckoblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varaktighet mellan förläningar på behaglig tid,
hvilka när som hälst kunde återtagas, förläningar på
vissa år och förläningar på lifstid, de sistnämnda
stundom med besittningsrätt äfven för mottagarens
hustru. — Uppbörden på »förläningarna» vexlade:
regeln var dock, ehuru ofta med vexlande undantag,
att förläningstagaren fick uppbära endast årliga
räntan samt fr. o. m. Kristinas förmyndare äfven
landttågsgärden, hvaremot öfriga ovissa och extra
ordinarie räntor samt kronotionden skulle ingå
till kronan. På »donationerna» åter åtnjötos samma
uppbördsförmåner, som på vanliga frälsegods; å gref-
och friherreskapen njötos i vissa fall större, i andra
åter till 1644 mindre, men derefter samma friheter
som på de vanliga donationerna. Under benämningen på
behaglig tid eller på lifstid förekomma undantagsvis
äfven »förläningar» med samma uppbördsförmåner
som frälsegodsen. — Under tiden 1632–54 minskades
förläningarnas omfång, medan de ärftliga länen och
de evärdligen bortgifna godsen ökades: i Sverige
och Finland beräknades åren 1632, 1644 och 1655
uppbörden af hufvudräntorna å förläningarna till
resp. omkr. 118,000, 70,000 och 48,000 dlr sm., å
den senare gruppen åter till resp. omkr. 163,000,
183,000 och 685,000 dlr sm. Starkast var ökningen
der åren 1650–53, då den uppgick till sammanlagdt
246,000 dlr sm. S. C.
Lärarekandidat. Se Profår.
*Läraremöten. Allmänna svenska läraremöten
hafva hållits ytterligare i Göteborg, 1887, med 270
deltagare, Helsingborg, 1890, med 155 d:o, Linköping,
1893, med 181 d:o, och Karlstad, 1896, med 151
d:o. Det nästa skall hållas i Stockholm 1900.
Om alla dessa möten, med undantag af mötena 1852,
1854 och 1863, äro särskilda berättelser tryckta. Af
Allmännasvenska folkskoleläraremöten hölls det senaste
i Göteborg 1893. Berättelser äfven för mötena
1888 (i Stockholm) och 1893 äro tryckta. — Nordiska
läraremöten hafva hållits ytterligare i Köpenhamn,
1890, och Stockholm, 1895, det senare, det
mest besökta af alla läraremöten, räknade
6,554 deltagare (3,666 svenskar, 1,500 danskar,
1,057 norrmän, 322 finnar samt deltagare från
Tyskland, England, Schweiz och Nord-Amerika). — Möten
med lärare och lärarinnor vid de högre flickskolorna,
s. k. flickskolemöten, hafva hållits i Stockholm,
1886 och 1889, Lund, 1893, och Sundsvall, 1897.
Det mest besökta af dessa möten räknade 517 deltagare.
Öfver samtliga flickskolemöten hafva utgifvits
berättelser. I samband med dessa möten hafva
hållits möten af föreståndare och föreståndarinnor
vid flickskolorna. C. F
*Lärarnas vid elementarläroverken enke- och
pupillkassa. Från och med år 1892 hafva äfven
öfverlärare och lärare vid Gymnastiska
centralinstitutet vunnit inträde i kassan,
och statsanslaget har med anledning deraf höjts
med 1,100 kr. Vid slutet af 1896 hade kassan
1,105 delegare. Intill samma tid hade 236
pensionsbref utfärdats, af hvilka vid årets slut 209
voro gällande, och uppgick pensioneringssumman för
året till 122,850 kr. Kassans kapitalbehållning
uppgick vid samma års slut till 2,905,475 kr.
S. N.
*Lärbro, socken. 10,411 har. 1,308 innev. (1896).
*Läråd. Se vidare Ygg-drasil.
Läsdrama, sådant drama, som till följd af bristfällig
scenisk teknik ej lämpar sig att uppföras, men å
andra sidan genom ett rikt innehåll af tanke, känsla
och fantasi är egnadt att vid läsning fängsla och
verka konstnärligt.
*Läsning för folket redigeras sedan 1887 af
J. R. Spilhammar.
Lässkrifvemetoden. Se Ljudmetoden.
*Lästringe, socken. 3,814 har 665 innev. (1896).
Löcse [lötsje]. Se Leutschau.
*Löderup. 4,184 har. 2,182 innev. (1896).
*Lödning. För lodets smältning har man på senare
tiden börjat använda den värmeutveckling, som den
elektriska strömmen alstrar, när den genomgår ett
motstånd. Som en mycket stor värmeutveckling kan
erhållas i en viss punkt genom en stark elektrisk
ström, blifver i många fall lodet obehöfligt, och
man så att säga sammansmälter metallerna direkt med
hvarandra. Tvänne olika metoder kunna användas för den
elektriska lödningen. Den ena (vanligtvis använd för
hoplödning af trådar, stänger e. d.) består deri,
att en mycket stark ström (12,000 ampere eller
mera), som erhållits från en vexelströmsmaskin och
åt hvilken genom en transformator bibringats låg
spänning och stor strömstyrka, föres från det ena
metallstycket till det andra genom det ställe, der
de skola sammanlödas med hvarandra. Vid strömmens
genomgång smälta metallstyckena på detta ställe
och bilda en fog, som är fullkomligt lika med
metallstyckena sjelfva. Vid den andra metoden
användes den elektriska ljusbågen, hvarvid den
positiva polen hos elektricitetskällan förenas
med en kolspets och den negativa med metallen,
som genom den vid kolspetsen alstrade ljusbågen
smälter. Denna metod kan användas för vällning af
gjutet eller smidt jern och stål äfvensom för koppar,
zink, tenn och bly sins emellan eller med jern.
J. G. H.
Löfftz, Ludwig, tysk målare, f. i Darmstadt 1845,
elev af Kreling, Raupp och W. Dietz, 1880 professor
och 1891 direktör vid Münchens akademi, har målat
bl. a. Erasmus vid skrifbordet (Galleriet i
Stuttgart), Pietà (1883; i München), Orgelspelande
kardinal (med F. Liszts figur), altartaflan Marias
himmelsfärd (för Freisings domkyrka) och fresker.
J. K–e.
*Löffällning, bot. Se Bladfällning. Suppl.
Löfgren, Nils Viktor Alfred, finsk publicist, f. i
Viborg d. 25 Nov. 1843, blef student 1862 och filos.
kandidat 1870 samt öfvertog s. å. utgifvandet af det
fennomanska partiets hufvudorgan »Uusi Suometar»,
hvars hufvudredaktör han fortfarande är. L. var
landtdagsman i borgareståndet såsom representant
för Heinola 1888 och 1891 och för Torneå 1897.
M. G. S.
*Löfsta, gods och jernbruk, innehafves sedan 1887
af hofmarskalken De Geers son, frih. Karl De Geer
(f. 1859).
*Löfsta. 1. Vester-L. tillhör endast Simtuna
härad. 16,357 har. 3,720 innev. (1896). —
2. Öster-L. 27,568 har. 3,932 innev. (1896).
*Löfstedt, N. E. A., afled d, 21 Maj 1889 i Upsala.
*Löfvenskiöld, adlig ätt, utslocknade 1892.
*3. Löfvenskiöld, Ch. E., afled d. 18 Okt. 1888
på Bergatorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
