Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Segern vanns dock mindre genom M. K:s
tullpolitiska hållning än genom hans ställning i myntfrågan,
der han motsatte sig den af Bryan förordade fria
silfvermyntningen. Den 4 Mars 1897 tillträdde han
presidentämbetet, efter Cleveland. Hans vigtigaste
regeringshandling hittills har varit undertecknandet
af den kongressens resolution (April 1898), som
fordrade Cubas utrymmande af spaniorerna och kastade
Förenta staterna i ett krig med Spanien. Han stod
länge afvisande inför amerikanernas chauvinistiska
krigsifver och undertecknade resolutionen
dröjande. Hans Speeches and addresses utgåfvos 1893.
J. Fr. N.
*Mac Mahon, M. E. P. M. de, dog i Paris d. 17
Okt. 1893. Bildstoder af honom hafva rests i Paris
och på Magentas slagfält (1895).
Macmillan [-lön], engelsk (skotsk)
bokförläggarefamilj. — Daniel M. (f. 1813, d. 1857)
öppnade 1843 i London tillsammans med sin broder
Alexander M. (f. 1818, d. 1896) en förlagsaffär,
som s. å. flyttades till Cambridge, men 1863
återflyttades till London. Firman, som sedan
1850 bär namnet Macmillan & Comp., utgifver
bl. a. den mycket spridda månadsskriften
»Macmillan’s magazine» (sedan 1859; länge
redigerad af Sir George Grove) och veckoskriften
»Nature» (sedan 1869) samt framstående arbeten
i naturvetenskap och historia, skönliteratur,
grekiska och latinska klassiker m. m.
*Macon, stad i Georgia, har nu 23,000 innev.
*Macpherson, J., föddes d. 27 Okt. 1736 (enligt minnesvården
i Westminster abbey), blef fullmäktig för naboben
af Arcot 1781 eller sannolikt ännu tidigare och var
medlem af underhuset till sin död.
*Macrochloa. M. tenacissima, espartogräset, är äfven känd under
namnet alfa (se d. o. Suppl.).
Macrodipteryx, zool. Se Nattskärrorna.
Macropiper methysticum. Se Kava-kava.
Macrorhinus leoninus. Se Själdjur, sp. 1161.
Macula lutea, Lat., anat. Se Gula fläcken
*Madagaskar. Faunan, med dess många för ön
egendomliga arter, ådagalägger, att M. varit
länge isoleradt, sannolikt sedan eocenperioden,
och frändskapen å ena sidan med malajiska överidens
å den andra med Afrikas har föranledt åtskilliga
zoologer att betrakta ön med angränsande ögrupper
såsom en särskild djurgeografisk region mellan den
orientaliska och den etiopiska. I kritlagren har
man funnit lemningar af dinosaurier (Tilanosaurus
och Megalosaurus), som utgjort en föreningslänk
mellan M:s och Indiens fauna. Under tertiär- och
qvartärperioden var M:s fauna mycket rikare än nu och
omfattade stora ryggradsdjur, särskildt hofdjur,
hvilka nu saknas, men af hvilka lemningar finnas i
relativt unga lager, och man ser deri bevis för
öns utsträckning mot v. och n. v. Vid samma tid
hade M. lemurier af de nuvar. antropoida apornas
storlek (bl. a. Dinolemur och Thaumastolemur),
vidare tre arter hippopotamus samt jättestora
foglar: Aepyornis maximus med ägg af 8 liters
rymd och Ae. ingens, som nådde 3 m. höjd,
och landsköldpaddor af ofantlig storlek liknande
dem, som nu lefva på Maskarenerna. — Ännu i midten af
1600-talet tror man sig hafva sett representanter för
öns urbefolkning, vazimba l. kimo, hvilka sannolikt
härstammat från Afrika. De odlade ris, som först
af araberna infördes till Afrika.
M. är numera fransk koloni. Genom det i Dec. 1885
i Tamatave ingångna fördraget förklarades M.
för ett franskt protektorat, hvars utrikesärenden
skulle kontrolleras af en fransk resident i
hufvudstaden med militärisk eskort. Hovaregeringen
respekterade ej fördraget, residenten var snarare
gisslan än representant för skyddsherren,
och då slutligen fransmän mördades och plundrades,
framställde residenten i Okt. 1894 ett ultimatum, på
hvilket hovaregeringen svarade, att hon skulle vika
endast för våld, men gjorde vissa medgifvanden.
Franska regeringen utrustade då, i Febr. 1895,
en expedition under general Duchesne till M.
Tamatave besattes redan i Dec. 1894 af trupper
från Réunion. Från Mojanga (Majunga) på vestkusten
framträngde den 17,500 man starka hären, som led
stora förluster till följd af terrängens och klimatets
svårigheter, mot det inre, utan synnerligt motstånd af
hovaerna. Desse hade infört allmän värnpligt; en
del af hären, omkr. 14,000 man, var organiserad efter
europeiskt mönster och leddes af engelska officerare,
var beväpnad med Snidergevär samt försedd med delvis
modernt artilleri. Emellertid lemnades hovaerna
i sticket af sina engelska officerare, och
hufvudstaden Tananarivo gaf sig d. 30 Sept.
Följande dag undertecknade drottningen, Ranavalona
III, freden, enligt hvilken M. blef en fransk
skyddsstat. En fransk generalresident skulle
kontrollera den inre förvaltningen och finanserna
samt sköta utrikesärendena, hvarjämte Frankrike skulle
ega rätt att på ön hålla så stor krigsstyrka, som det
ansåg nödig. Förre premierministern Rainilaiarivoni
(f. 1828), efter hvartannat gift med Ranavalona
II och III och sedan 1864 M:s oinskränkte
herskare samt skapare af de i hufvudart. (sp. 544)
omnämnda reformer, fängslades och fördes till
Algeriet, der han dog d. 17 Juli 1896. I strid med
fördragets ordalydelse dekreterades d. 6 Aug.
1896 M:s förvandling till en fransk koloni, och
»som konungadömet då mera var öfverflödigt», afsattes
drottningen, som icke upphörde att visa fientlighet
mot den franska styrelsen och hvars hof var härden
för alla intrigerna, d. 27 Febr. 1897 och fördes
jämte familj till Réunion, der hon åtnjuter
ett underhåll af 24,000 francs. Ingen vinner
anställning i förvaltningen, som ej kan franska.
Flere franska undervisningsanstalter hafva
upprättats, bl. a. en medicinsk skola jämte sjukhus,
en språk- och lärareskola, en landtmätareskola och en
teknisk skola. Undersökningar pågå for anläggning
af jernvägar från såväl öst- som vestkusten till
hufvudstaden. I franska budgeten för 1897
upptogos nära 16 mill. frcs för förvaltningen
af M. Beloppet af inkomsterna från M. är
okändt. Någon statskyrka finnes icke, men flertalet
kristna tillhör de församlingar, som bildats af
London missionary society, hvilket för några år sedan
hade omkr. 40 europeiska och närmare 1,000 infödda
prester och lärare. Dessutom verkade då qväkare,
engelska episkopalkyrkans samt norska kyrkans
mission m. fl. Protestanterna torde hafva varit
1/2 mill., katolikerna 130,000. Regeringen utöfvade
stark påtryckning till förmån för protestanterna.
Något statsunderstöd åt skolorna lemnades icke, men
skoltvång var infördt, så långt centralregeringens
inflytande sträckte sig. Alla på ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
