Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkande missionssällskap hafva upprättat lägre och
högre skolor, många äfven sjukhus, spetälskeasyler
och medicinska läroanstalter. Under de sista årens
oroligheter har det civilisatoriska arbetet varit
afbrutet, och folket har mångenstädes återfallit
i hedendom.
Madain Saleh. Se Hedsjir, El. Suppl.
Madame Sophie [mada’m såfī]. Se Gay. 1.
*Madden, R. R., dog 1886.
Madeley [mēdli], township (kommun) i Shropshire
(England), ligger längs Severn och omfattar orterna
M., Coalbrookdale, Ironbridge och Coalport med
sammanlagdt 8,177 innev. (1891). Stenkolsgrufvor,
jernverk, porslinsfabriker m. m.
*Madesjö, socken (pastorat), 38,844 har, är nu
delad i två församlingar: M. med Nybro köping,
7,313 innev. (1896), och (sedan 1894) Örsjö
annexförsamling, 1,579 innev., och i tre kommuner:
M., 6,652 innev., Örsjö, 1,579 innev., samt Nybro
köping, 661 innev. Från M. sockens norra del skola
enligt k. br. d. 11 Maj 1888 utbrytas 23 1/2 mtl att
bilda Viktoria annexförsamling.
Madi (a-madi, moru), negerfolk i Bahr elghasals
källområde i Central-Afrika, under 5° n. br. och 30°
ö. lgd, stora och starkt byggda individer, af ljusare
hy än deras grannar bari och dinka. De slå ut de
fyra nedre framtänderna, tatuera panna och tinningar,
bära armringar af jern med långa taggar, kring halsen
vildsvinständer eller en krans af glasperlor. Drägten
består blott af en smal lädergördel, besatt med
jernperlor, kaurisnäckor m. m., eller ett löst kring
lifvet fäst skinn, beväpningen af spjut, båge och
pilar. Madi äro flitiga jordbrukare, hålla får och
nötkreatur samt bo i flätade hyddor af bikupsform.
*Madison. 1. Staden, med 13,426 innev. (1890), ligger
mellan sjöarna Mendota och Monona.
Madonna del Monte. Se Varese.
*Madras. 1. Presidentskapet består af de
21 britiska distrikten, jämte Lakkadiverna,
316,024 qvkm., med 34,336,196 innev. (1891), de tre
agentskapen Gandjam, Vizagapatam och Godavari, 49,651
qvkm., med 1,294,244 innev., och 5 vasallstater,
24,886 qvkm., 3,700,622 innev., tillsammans 390,561
qvkm., med 39,331,062 innev. Större delen (92,6
proc.) af befolkningen hör till dravidarasen, och af
dem talade 14 mill. tamil, 13,65 mill. telugu, 1,45
mill. kanara, 2,69 mill. malajalam, 461,000 tulu,
medan innevånarna i Nilgiribergen och vestra Gnats
(tuda, kota, kodagu) tala med dravida beslägtade
språk. Utvandringen är mycket stor. I fråga
om religion voro (1891) 34,76 mill. hinduer,
2,47 mill. muhammedaner och 1,580 179 kristna,
af hvilka omkr. 1 mill. katoliker, 200,000
syriska kristna, 136,000 anglikaner och 39,000
lutheraner. Jordbruket är hufvudnäring. Vigtigaste
handelsstaden är M.; andra hamnplatser äro Negapatam,
Tutikorin och Kalikut, alla förenade med inlandet
genom jernvägar. Dessas sammanlagda längd är
omkr. 5,500 km. Inkomsterna för 1894–95 uppgingo
till 134,8 mill. rupier, utgifterna till 98,36
mill. — 2. Hufvudstaden, med en areal af 70 qvkm.,
hade 452,518 innev. 1891, af hvilka 53,184 voro
muhammedaner och 39,742 kristna. Såsom industristad
är M. föga betydande, ehuru bomullsindustrien alltmer
utvecklas. Införseln och utförseln
hade 1895–96 ett värde af 107,85 mill. rupier. M. har
numera äfven en katolsk biskop.
*Madrazo. — 2. Don Federico de M. dog 1894 i Madrid
såsom direktör för spanska konstakademien. — 4. Don
Luis de M., f. 1825, afled i Madrid 1897.
Madre de Dios (på aymaraspråket Amaru-mayu
l. Mayu-tata), flod i Syd-Amerika, den vestligaste
af de fyra källfloder, som bilda Madeira, upprinner
under namnet Tono på östra sluttningen af Cuzcos
Ander, upptager från h. den ännu större Inambari
l. Huari-Huari, strömmar med nordöstlig riktning
genom Montanas skogar och förenar sig med Beni
något ofvanför den punkt, der Madeira börjar. Längd
omkr. 1,400 km. M. anses vanligen som biflod till
Beni, ehuru den för en större vattenmassa än denna.
Madre de Dios-arkipelagen. Se Patagonien.
*Madrid. 1. Provinsen har enligt nyare officiella
uppgifter en areal af 7,989 qvkm., med 682,644
innev. (1887). — 2. Hufvudstaden hade s. å. 470,283
innev.
Madsen, Peter, dansk teolog, f. nära Holstebro d. 25
Aug. 1843, blef 1862 student, 1868 teol. kandidat,
1875 professor vid universitetet och 1879
teol. doktor. Han har skrifvit Fortolkning af
Johannes evangelium (2 bd, 1885–87; ny uppl. 1896),
Det kirkelige embede (1890) och Embedets og
menighedens samvirken i det kirkelige arbejde (1894).
E. Ebg.
Madsen, Karl Johan Vilhelm, dansk konsthistoriker,
f. i Köpenhamn d. 22 Mars 1855, utbildade sig först
till målare och egnade sig i synnerhet åt dekorativ
konst, men öfvergick rätt snart till konsthistoriskt
och konstkritiskt skriftställeri. M. har först
vändt sina landsmäns uppmärksamhet till den japanska
konsten genom en sakrik och djuptänkt framställning
af dess egendomlighet (1885). Han redigerade 1888
»Kunstbladet», af hvilket endast en årgång utkom,
skref sedan ett verk öfver holländsk konst (1891;
hittills endast I bd) och en rikt illustrerad
monografi öfver målaren J. Th. Lundbye (1895). Han
har ock skildrat en sin resa i Sverige i Studier fra
Sverrig (1892), innehållande en del uppsatser öfver
konstverk i svenska samlingar. En af dem, »Ziskas
sammensværgelse», gaf uppslag till en vidlyftig
diskussion rörande denna tafla af Rembrandt, i
Sveriges Nationalmuseum, hvars motiv till följd häraf
bestämdes (af den holl. konstforskaren Hofstede de
Groot) till den bataviske frihetshjelten Claudius
Civilis’ sammansvärjning mot romarna. M., som 1895
blef assistent vid konstmuseum i Köpenhamn, har haft
ledningen af flere historiska konstutställningar
och författat resonerande kataloger till dessa.
Ph. W.
*Madura. 1. Distriktet har en areal af 21,758
qvkm. (vasallstaten Pudukota var inräknad i
arealsiffran 24,610), med 2,6 mill. innev. (1891).
— 2. Hufvudstaden hade s. å. 87,428 innev.
— 3. Ö vid Java har, officielt, en areal af
4,581 qvkm. och bildar med kringliggande öar
ett residentskap, med omkr. 1,450,000 innev.
Residentens säte är Pamekasan, men största staden
är Sumenep, hvars hamn är Bankalang.
*Madvig, J. N., dog d. 12 Dec. 1886. Hans efterlemnade
arbete Livserindringer och ny uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
