Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hans »Opuscula academica» utkommo 1887. Hans byst
uppsattes s. å. framför universitetshuset bredvid
H. N. Clausens. E. Ebg.
Maeander, Lat., en flod. Se Menderes. Suppl. Jfr
Meander.
Maeterlinck, Maurice, belgisk dramatiker, debuterade
1889 med egendomliga och af mäktig stämning burna
dramer, som skaffat honom vedernamnet »dekadansens
(symbolismens) Shakspere». Han är en särdeles
framstående språkkonstnär. Bland hans dramer märkas
La princcsse Mélanie, Pellèas et Melisandre och
L’intruse (de två sistnämnda utförda i Stockholm 1895
af Lugné-Poës teatersällskap L’oeuvre) samt Alglavaine
et Selysette.
Mafeking. Se Goosen. Suppl.
*Magalhães, F. de, föddes omkr. 1480 och begaf sig
till Indien 1505. Se F. H. H. Guillemard: »The life
of Ferdinand Magellan and the first circumnavigation
of the globe» (1890).
*Magalhães, D. J. G. de, dog 1882 i Rom.
Magalhães’ arkipelag [machalja’ngs], bland sjöfarande
benämning på de n. om Marianerna, mellan 20° och
32° n. br. samt 130° och 156° ö. lgd spridda öarna
och ögrupperna, omkr. 110 qvkm. och omkr. 1,300
innev., alla på Peel-ön i Boningruppen. Arkipelagen
sönderfaller i tre grupper; i den mellersta ligga
Boninöarna (se d. o. Suppl.).
Magallanes [-galjanes], territorium i Chile,
omfattar fastlandet s. om 47° s. br. äfvensom ön
Wellington, Madre de Dios-arkipelagen, Hannover,
Drottning Adelaides arkipelag, King Williams land,
Ponsonbyland, Desolation, Santa Ines, Clarence, Hoste,
Navarin o. a. samt vestra hälften af Eldslandet,
tills. 195,000 qvkm., med 3,624 innev. (1894), till
största delen bosatta i och omkring hufvudstaden,
Punta Arenas. Glaciererna nå i södra delen ända
till hafsytan, dock är klimatet tämligen mildt i
förhållande till breddgraden, såsom ock växt- och
djurverldens representanter bevisa. Synnerligen
vackra äro skogarna, som bestå ej allenast af
barrträd (företrädesvis Araucaria), utan ock af
ständigt gröna bokar. Befolkningens hufvudnäringar
äro skogsafverkning och fårafvel; det obetydliga
jordbruket afkastar potates, korn, råg, baljväxter
och grönsaker. Jfr Eldslandet (äfven i Suppl.) och
Patagonien.
*Magasinsgevär. Jfr Eldhandvapen. Suppl.
(äfven Tabell).
*Magasinsstaten. Liljencrants hade sedan 1773
(på grund af särskild fullmakt först från 1775)
ledningen af spanmålshandeln, men d. 3 Mars
1788 upprättades, såsom en fortsättning af
bränneridirektionen, Direktionen öfver allmänna
spanmålsmagasinsinrättningen, hvilken då bestod
af sju medlemmar (af hvilka fyra varit ledamöter
i regale bränneridirektionen). Den hade sig ålagda
uppbörden och förvaltningen af de arrendeafgifter i
penningar och in natura (spanmål), hvilka inflöto på
grund af de (för 10 år) af K. M:t med hemmansegare,
jordbrukare och städer slutna kontrakt, enligt
hvilka dessa fingo rätt att tillverka och försälja
bränvin. 1793–98 innehades ledningen af »komiterade»
(enl. konstitutorial af d. 25 Febr. 1793) och från
1798 (enl. k. br. d. 20 Nov. s. å.) af Allmänna
magasinsdirektionen. På grund af 1823 års
riksdags hemställan beslöt K. M:t d. 17 Mars
1824 »Allmänna magasinsdirektionens»
upplösning och inrättningens ställande på
utredning. Denna verkställdes af »chefen för
allmänna magasinsinrättningens utredning» (general
K. J. af Nordin). Utredningen upphörde 1826. På
grund af k. br. d. 16 Maj 1826 öfverflyttades
förvaltningen af magasinsärendena fr. o. m. d. 1
Juli 1826 på Statskontoret (dess afdelning »Allmänna
magasinskontoret»).
Magdalarödt, kem. Se Naftalinfärgämnen.
Magdalena, den största af Chonos-öarna (se
d. o. Suppl.).
*Magdalena. 2. Staten är sedan 1886 ett
departement. Areal- och folkmängdsuppgifterna äro
osäkra.
*Magdalenahemmet. Se Diakonissa, Suppl.
*Magdeburg. 1. Regeringsområdet, som nu är
indeladt i 16 kretsar, hade 1,122,635 innev. 1895. —
2. Hufvudstaden, med hvilken 1886 och 1887 förenades
de förut sjelfständiga städerna Neustadt och Buckau,
hade 214,424 innev. 1895. Bland stadens industriella
anläggningar märkas de stora Grusonverken (se
Gruson. Suppl). I Neustadt är en stor Elbehamn byggd.
Magelang. Se Kedu. Suppl.
1. Magelssen, Johan Sigfrid Cammermeyer,
norsk publicist, född d. 28 Juli 1835, sedan 1876
fuldmægtig i Kirkedepartementet, var 1868–79
redaktör af Aftenposten (se d. o. Suppl.).
2. Magelssen, Ida Basilier, sångerska, den
föregåendes hustru. Se Basilier. Suppl.
Magindanao (Mindanao). Se Filippinerna.
Magirus, Johannes, medicine prof. i Marburg. Efter
hans död (1596) utgåfvos de i manuskript förut vid
universitetsundervisningen i Tyskland mycket använda
Anthropologia (1603), Physiologia peripatetica (1605)
och Pathologia (1615). »Physiologia peripatetica» har
spelat en rol i Sveriges undervisningsväsende, i det
att 1626 års universitetskonstitutioner föreskrefvo,
att en af de med. professorerna skulle föreläsa
öfver denna, och den var ock källan för de första
botaniska af handlingarna i Sverige (Chesnecopherus’,
på 1620-talet). Denna »Physiologiens» egenskap af
»fysikens och naturalhistoriens kanoniska bok i
Sverige» upphörde, först sedan P. Hoffvenius 1678
utgifvit sin »Synopsis physica». Jfr T. Fries:
»Naturalhist. i Sverige intill medlet af
1600-talet». (akad. program 1894).
Magister sententiarum. Se Petrus Lombardus.
*Maglarp. 1,152 har. 611 innev. (1896).
*Maglehem. 3,146 har. 1,180 innev. (1896).
Magliani [maljāni], Agostino, baron, italiensk
finansman och statsman, f. 1824, d. 1891, gjorde
sig bemärkt som nationalekonom af frihandelsskolan,
blef senator 1871 och var 1877–88 med korta afbrott
finansminister samt afskaffade såsom sådan mjölskatten
och tvångskursen. M. var en utmärkt talare.
Magnard [manjār], François, fransk publicist,
f. i Bruxelles 1837, d. i Paris 1894, var från 1876
redaktör af »Le Figaro».
*Magnesia. 3. För kungl. museets i Berlin räkning
företogos 1891–93 utgräfningar vid M.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
