Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kg., bly 850 ton, qvicksilfver öfver 200 ton, zink
4,935 ton, koppar 5,000 ton, tackjern 1,3 mill. ton,
stål 450,000 ton, petroleum 5,1 mill. ton, salt
1,8 mill. ton och stenkol 8,6 mill. ton. Staten
uppmuntrar förbrukningen af inhemska kol genom höga
införseltullar och reduktion af frakttaxorna på
jernvägarna. Antalet i bergsbruk och hyttedrift
sysselsatta arbetare vai 1884 330,750, 1894
465,000. — Oberäknadt grufindustrien och de
industrier, som erlägga tillverkningsafgift för
sina produkter (bränvin, öl, socker, tobak) var
1893 enligt beräkning antalet fabriker med ett
tillverkningsvärde öfver 1,000 rubel 22,483 (17,605
i Europ. R., 2,710 i Polen, 1,200 i Kaukasus, 609 i
Sibirien, 359 i Turkestan) med 1,406,772 arbetare
(1,213,074 i Europ. R., 153,359 i Polen, 22,027
i Kaukasus, 12,017 i Sibirien, 6,295 i Turkestan)
och ett tillverkningsvärde af 1,759,3 mill. rubel
(1,467 i R., 229,5 i Polen, 34,7 i Kaukasus, 11,9 i
Sibirien och 16,2 mill. i Turkestan). Fabriker med
ett tillverkningsvärde understigande 1,000 rubel
uppgåfvos 1891 vara 103,360. — I R:s handel med
utlandet representerade utförseln öfver europeiska
gränsen (icke Kaukasus) i medeltal åren 1890–94 ett
värde af 550,8 mill. rubel, införseln 383,5, i handeln
med Finland utgjorde utförseln 17,6 mill. rubel,
införseln 14,6 mill., öfver den asiatiska gränsen
(till hvilken Kaukasus räknas, så att den stora
exporten af spanmål och petroleum från hamnar i
Kaukasus synes i exporten öfver asiatiska gränsen,
ehuru båda exporteras till Europa) var utförseln
74,3, införseln 46,2 mill. rubel. Hela utförselns
värde var i medeltal 642,7, införselns 444,3
mill. pappersrubel. Utförseln af spanmål var 1894
10,46 mill. ton, deraf 3,35 mill. ton hvete, 1,33
mill. ton råg, 2,5 mill. ton korn, 1,54 mill. ton
hafre och nära 1 mill. ton majs, samt af petroleum
och dess biprodukter 1,04 mill. ton. För 1896 uppgafs
värdet af införseln öfver europ. gränsen (inberäknadt
handeln med Finland) till 540,27 mill. rubel, deraf
näringsämnen för 69,8, råvaror och halffabrikat
för 306,8, djur för 2,28 och fabrikat för 161,5
mill. rubel, samt värdet af utförseln till 668,77
mill., deraf näringsämnen för 382,9, råvaror och
halffabrikat för 257,8, djur för 15,14 och fabrikat
för 12,9 mill. rubel. — Handelsflottan räknade vid
1898 års början 391 ångfartyg, om 166,593 tons, och
2,146 segelfartyg, om 322,022 tons. S. å. besöktes
hamnarna i Europ. R. af 10,307 ingående fartyg (öfver
20 tons), om 7,96 mill. tons (deraf under rysk flagg
1,307 fartyg, om 723,858 tons). — Jernvägarna i
Europ. R. utom Finland hade vid 1896 års början en
längd af 35,316 km. (deraf 21,766 km. statsbanor),
i ryska Central-Asien 1,733 och i Sibirien 1,753 km.,
i Sept. 1898 voro 41,964 km. trafikerade, 11,947 under
byggnad. Om den under byggnad varande transsibiriska
jernvägen se Sibiriska jernvägen. Suppl. — Monopol
för staten att försälja bränvin infördes 1895 i 4
östliga guvernement, 1896 i 9 af Sydvestra R:s, 1897
i Polen och 1898 i Petersburg, och man arbetar på
införandet af Göteborgssystemet. — Myntväsendet. 1897
öfvergick R. till guldmyntfot. Jfr Rubel. Suppl. —
Riksbudgeten för finansåret 1898 upptog de ordinarie
inkomsterna till
1,364,458,217 rubel, de extraordinarie till 3,8
mill. rubel och behållningen i riksränteriet till
106,29 mill. rubel, tillsammans 1,474 mill. rubel;
utgifterna beräknades till samma belopp, näml. de
ordinarie till 1,350 mill., de extra ordinarie till
124 mill. rubel. — Statsskulden uppgick d. 1 Jan. 1898
till 6,101,339,902 rubel (1 rubel = 1/15 imperial).
A. W–g.
Försvarsväsendet har oafbrutet stärkts genom
uppsättnin; af nya trupper. Fälttrupperna hafva
f. n. (1898) följande sammansättning: Infanteriet
består af 52 divisioner (3 gardes-, 4 grenadier-
och 45 armé-) och 1 fristående regemente, eller
tillsammans 209 reg., om 4 batalj.,
1 gardesskarpskyttebrigad, med 4 batalj. (af hvilka
en finsk), 6 arméskarpskyttebrigader på 4 reg., om
2 batalj., samt 8 finska batalj., allt i Europa,
3 skarpskytte- m. fl. brigader, med tillsammans 14
batalj., i Kaukasus, 6 brigader, med 27 batalj.,
i Turkestan och Transkaspien, 2 brigader med 10
reg., om 2 batalj., samt 3 brigader,
med 18 batalj., i det öfriga Asien. Kavalleriet
omfattar 2 gardesdivisioner, den 1:sta med 4
kyrassier-reg. och 2 kosakreg. om 4 sqradroner
(de senare 6 i krig), den 2:dra med 6 reg.
(2 af dessa förenade med en armébrigad till
en division), 15 kavalleridivisioner om 3 dragon-
och 1 kosakreg., 2 kosakdivisioner om 4 reg., 3
fristående brigader om 2 reg. (om en af dessa
se ofvan), Finska dragonreg. och Krimtatarreg.,
eller tillsammans 63 reg., om 6 sqvadroner eller
sotnjer (med undantag af de ofvan nämnda)
allt i Europa, 3 divisioner med 4 dragon- och
11 kosakreg. i Kaukasus samt 15 1/2 kosakreg.
i Asien, hvartill komma omkr. 95 kosakreg. och en del
fristående sotnjer af 2:dra och 3:dje kategorierna
(uppbådas i krig). Artilleriet utgöres af en brigad
med 6–8 åkande batterier för hvarje infanteridivision,
en artilleridivision med 2 batt. för hvarje
skarpskyttebrigad i Europa (utom gardes-, ett
reg. på 4 batt. för den i Finland förlagda),
1 bergsartillerireg. med 6 batt., ett antal
brigader och mindre enheter i Kaukasus och Sibirien
samt 7 mörsarereg. om 4 batt., med tillsammans 460
batt. på 8 kanoner (i allmänhet endast 4 anspända
i fredstid). För hvarje kavalleridivision
finnes en artilleridivision med 2 ridande batt.
eller med öfriga sådana 49 batt., af hvilka 20 kosak-,
jämte 18 kosakbatt. af 2:dra och 3:dje kategorierna,
alla om 6 kanoner. Ingeniörtrupperna utgöras
af 8 brigader med 26 1/4 sappör-, 8 pontonierhalf-
och 7 jernvägsbataljoner m. m., trängtrupperna af
5 1/2 batalj. Större delen af trupperna i Europa
förenas i 23 armékårer om i allmänhet 2 infanteri- och
1 kavalleridivision (fattas vid flere kårer) samt
2 kavallerikårer om 2 divisioner, hvartill kommer
kaukasiska armékåren. — Reservtrupperna
utgöras af 6 infanteribrigader på 4 reg. om 2
batalj, samt 14 brigader på i allmänhet 3 batalj.,
allt tillsammans 108 batalj. i Europa och Kaukasus
samt 15 i Asien jämte 7 artilleribrigader med 43 batt.
i Europa och Kaukasus. Till reservtrupperna
räknas kavalleriets depoter, som äro förenade
till 9 brigader, artilleriets 3. depotbrigader med
tills. 12 batterier samt ingeniörtrupper m. fl. —
Såsom fästningstrupper upptagas 17 infanterireg.
på 2 batalj. och 13 fristående batalj. samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
