Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sasyk-kul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der romarna under Quintus Fabius Rullianus och Decius
Mus 295 f. Kr. slogo samniter och galler.
Sasyk-kul. Se Ala-kul. Suppl.
*Satledj har sina källor i Kailasbergen alldeles i
närheten af Indus’ och Brahmaputras och rinner 70
km. längre ned genom sjöarna Manasarovar och Rakas
Tal. Dess längd är omkr. 1,550 km. Den är farbar med
fartyg om 40 tons till Firoz-pur, 600 km.
Sátorallya-Ujhely. Se Ujhely.
Satsband, gramm. Se Kopula.
Satsuporo. Se Sapporo. Suppl.
Satureja hortensis, bot. Se Kyndel.
*Saturnus. Sp. 561, r. 10, står planetens läs
planetbanans; sp. 562, r. 13, står 1/9 läs 1/91;
sp. 563, r. 14–13 nedifr., står Euceladus läs
Enceladus.
Sauer, Emil, tysk pianist, f. i Hamburg 1862,
elev af Liszt och Nicolai Rubinstein, har sedan
1882 konserterat flerstädes (Stockholm 1891) och
vunnit bifall såsom en solid och betydande virtuos.
A. L.
*Saulcy uttalas såsī.
Saurin [sårä’ng], Jacques, den franska
protestantismens berömdaste predikant, f. i Nîmes
1677, utvandrade till följd af Nantésiska ediktet
(1685) med sina föräldrar till Genève, prestvigdes der
1701, var till 1705 predikant vid en fransk församling
i England och sedermera, till sin död, 1730, vid en
sådan i Haag. Hans predikningar (Sermons), af hvilka
han sjelf utgaf 5 bd (1707–25), trycktes i 12 bd
1749 (senaste uppl. 1829–35) och i urval (Sermons
choisis) 1854. S. skref dessutom Discours historiques,
critiques, théologiques et moraux sur les événements
les plus mémorables du Vieux et du Nouveau testament
(2 bd, 1720, 28) och l’état du christianisme en France
(1725–27), bref till försvar för hans förföljda
trosförvanter.
*Saussier, F. G., lemnade 3898 platsen såsom
vicepresident i högsta krigsrådet och guvernör
i Paris.
Sauwo, finsk namnform för Sagu (se d. o.).
*Savage. 1. R. S. föddes 1698. — 2. J. S. dog 1888.
*Savaii. Hamnen heter Mataatu.
Savaii, hufvudort på Ceram (se d. o. Suppl.).
Sawakiin. Se Sauakin.
*Savannah. 1. Rad 3 läs Keowee. —
2. Staden hade 43,189 innev. 1890, af hvilka 23,000
färgade, och beräknades 1896 hafva 70,000 innev. I
folkmängd öfverträffas den af Georgias hufvudstad
Atlanta.
*Savára, bosatta i Madras’ distr. Vizagapatam och
Gendjam samt i Orissa i Bengalen och i Chattisgarh
i Centralprovinserna, upptogos vid 1891 års census
till 438,300 pers.
Savelli, Cencio och Giacomo. Se Honorius, påfvar,
4 och 5.
*Savery, Th., dog i Maj 1715.
*Savoie. 1. Departementet har enligt nyare och säkrare
beräkning en areal af 6,187 qvkm., med 259,790
innev. (1896). — 2. Depart. har en areal af 4,597
qvkm., med 265,872 innev. (1896).
*Savojen beräknas nu hafva 10,784 qvkm., med 525,662
innev. (1896).
Savonlinna, finskt namn på Nyslott (se d. o.).
Savonranta, imp. pastorat af 3:dje kl., Nyslotts
kontrakt och stift, Finland, S:t Michels
län, Rantasalmi härad, Kides domsaga. Areal
260 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,465
pers. (1895). A. G. F.
*Sax, A., dog i Paris 1894.
Saxelfven. Se Ångermanelfven.
*Saxifraga. En mycket vanlig fönsterväxt
är S. sarmentosa L., Arons skägg, judeskägg,
en från Kina och Japan härstammande ampelväxt,
hvars rotstock utvecklar trådfina rankor, hvilka vid
ändarna drifva rötter och blad. Rotbladen äro runda,
nästan läderartade, håriga, ofvan mörkgröna, hvitådrade,
under rödaktiga. De prydliga blommorna, hvita eller
rödaktiga, sitta i qvast.
*Saxo Grammaticus. En öfversättning af hans
»Historia Danica» utgafs 1896–98 af Fr. Winkel Horn.
E. Ebg.
*Saxtorp, socken i endast Harjagers härad. 1,764
har. 1,179 innev. (1897).
*Saxtorph, M. — Hans sonson M. H. S. lemnade 1886
platsen som öfverkirurg vid Frederiks hospital.
*Say. 3. J. B. Léon S. dog d. 20 April 1896 i Paris.
*Sayee, A. H., lemnade professuren 1890. Han har
skrifvit ytterligare bl. a. Fresh light from the
ancient monuments (1884; 7:de uppl. 1892; »Talande
stenar», 1896), Records of the past, new series (2
bd, 1888–90) och Egypt of the hebrews and Herodotus
(1895).
Sayett (Fr. sayette). Se Ylleindustri, sp. 97.
Sbakh, Arab. Se Sjott. Suppl.
Scabinus. Se Echevin.
Scala, Teatro della. Se Milano, sp. 1576.
Scala cochlearis. Se Hörselorgan, sp. 374.
Scalops, zool. Se Vattenmullvadslägtet.
*Scanzoni von Lichtenfels, F. W., tog afsked 1888
och dog 1891.
Seapularium, Lat. Se Skapular.
Scapus, Lat., bot., stängel (se d. o.).
Scardus mons, Lat. Se Sjar-dag.
*Scaria, A. Läs Scarin. — Jfr M. G. Schybergson:
»Professor Algot Scarins bref» (i »Historiallinen
arkisto», XII, 1893) och »Supplement till Professor
Algot Scarins bref» (dersammast. XIII, 1894).
*Scaria, E. Läs Scaria. — Han föddes 1838.
Scarlatina, Lat. Se Skarlakansfeber.
*Scarpa, A., var 1784–1812 professor i Pavia (ej
Padua) och sedermera direktor för med. fakulteten
derstädes samt dog 1832.
*Scartazzini, J. A. Se vidare Dante. Suppl.
*Scavenius. — 3. J. F. S. deltog med ifver i att
framkalla de provisoriska finanslagarna 1885 o. f. och
i anläggandet af landtbefästningarna vid Köpenhamn,
för hvilkas åstadkommande han rent af önskat den
politiska konflikten. Som minister visade han äfven
mycken sjelfrådighet i många frågor. Den 6 Juli 1891
afgick han från ministerposten, böjde sig, ehuru
ogerna, för »förliket» i Mars 1894 och drog sig
derefter tillbaka från det politiska lifvet. 1896
sökte han dock å nyo, ehuru förgäfves, att blifva
invald i folketinget och bildade ett eget parti,
den »unga högern», som fordrar framåtskridande,
i synnerhet sociala och finansiella reformer,
andlig frihet och ytterligare utveckling af
försvarsväsendet. Såsom detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
