Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sasyk-kul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
partis ledare invaldes han 1898 för Odense i folketinget.
E. Ebg.
*Schaaffhausen [sjāfh-], H., dog 1893.
*Schaar, A. von. Rad 3 står 1658 bor vara 1659.
*Schack, A. F. von, dog i Rom 1894. Hans betydande
tafvelgalleri i München öfvergick 1894 i tyske
kejsarens ego. S. skref en autobiografi Ein halbes
jahrhundert (3 bd 1887).
*Schack-Rathlou, J. O. von, ärfde 1771 Rathlousdal
efter sin faster (g. m. geheimerådet Chr. Rathlou)
och bar derefter namnet S.-Rathlou. Efter Struensees
fall utnämndes han 1772 till statsminister, tog 1787
afsked från sina ämbeten, behöll platsen i statsrådet,
men beklädde den ej. Jfr L. Koch: »Statsminister
J. O. S.-R.» (i dansk »Hist. tidsskr.», Sjette Række,
II, 1, 1892).
Schaerbeck [sjār-], kommun i belgiska prov. Brabant,
förstad till Bruxelles, omedelbart n. om
Saint-Josse-ten-Noode. 57,000 innev. (1894). Mångsidig
industri. Trädgårdsodling.
Schafarik, P. J. Se Sjafarik.
*Schaffhausen. 1. Kanton. Genom en partiel revision af
författningen d. 26 Jan. 1895 infördes obligatoriskt
referendum for lagar och statsutgifter af en viss
storlek äfvensom rätt för Stora rådet att rikta
principiella förfrågningar till folket. Regeringsådet
består nu af endast 5 ledamöter, liksom Stora rådets
valda för 4 år.
*Schafhäutl, K. F. E. v., dog 1890 i München.
Schalke, landtkommun i preussiska reg.-omr. Arnsberg,
Westfalen, 7 km. n. ö. om Essen, vid flere
jernvägslinier, har realgymnasium, stenkolsgrufvor,
valsverk och martinstålverk, gjuterier och
maskinverkstäder samt omkr. 18,500 innev.
*Schandorph, S., utgaf 1889 sina Oplevelser.
Schanker. Se Veneriska sjukdomar.
Schaper, Fritz, tysk bildhuggare, f. i Alsleben
a. d. Saale 1841, elev af Wolff i Berlin 1860–67,
lärare vid konstakademien derstädes 1875–90,
har utfört monument öfver Göthe (Berlin, 1879),
Lessing (Hamburg, 1882), Gauss (Braunschweig),
Liebig (Marburg), Blücher (Kaub), Kejsarinnan
Augusta, (Berlin), statyer öfver Bismarck (1879),
Moltke (1881), bägge i Köln, den store kurfursten
(k. slottet i Berlin), marmorgruppen Hebe och Amor
(1886) samt en mängd byster m. m.
Schaperglas. Se Glasfabrikation, sp. 1271.
*Scharf, Sir George, adlad 1895, dog s. å.
*Scharling. — 3. K. H. S. har utgifvit Resestudier
fra Ægypten og Palæstina (1892). Af hans »Menneskehed
og kristendom» utkom 2:dra uppl. 1895 (öfvers. till
svenska 1896) och af »Kristelig sædelære» 1896. Han
har ock författat tvänne polemisk-teologiska skrifter:
Grundtvig eller Luther (1891) och Halvgrundtvigianerne
(1893). Af »Ved nytaarstid i Nöddebo preste gaard»
utkom 10:de uppl. 1893 (3:dje svenska öfvers. 1896). —
4. H. W. S. var sedan 1894 ledare för högern i
folketinget och tillika ordförande för partiets
förtroenderåd, men uppställde sig 1898 ej såsom
kandidat till folketinget. E. Ebg.
*Schartaus praktiska handelsinstitut åtnjuter sedan
1893 af statsmedel 15,000 kr. om året gemensamt med
det andra fullständiga handelsläroverket i Sverige,
Göteborgs handelsinstitut. Sedan
denna tid förordnar K. M:t en inspektor, som eger att
öfvervaka undervisningen och om densamma till K. M:t
afgifva berättelse. Statsunderstödet är afsedt att,
så långt det räcker, utgöra ersättning för friplatser
(minst 8), som bortgifvits till medellösa eller mindre
bemedlade elever eller för nedsatta årsafgifter (ej
under 100 kr. pr år) eller för möjligen uppstående
brist. Under läsåret 1896–97 var elevernas antal 78
(deraf 19 qvinliga) och lärarnas 15.
*Scharwenka. — 2. F. X. S. antogs 1891 såsom direktor
för ett musikinstitut med hans namn i New York.
*Schattera. Om schattérsöm se Sömnad.
Schauenburg. Se Holstein och Schaumburg.
*2. Schauman [sjåman], B. O., dog i Helsingfors d. 28
Mars 1895.
*3. Schauman [sjåman], J. A., publicerade 1892 sina
lefnadsminnen under titeln Från sex årtionden i
Finland. Han dog på sin villa å Stansvik i närheten
af Helsingfors d. 28 Aug. 1896.
*Schaumburg-Lippe hade 41,224
innev. 1895. Jernvägarnas längd är 24 km. Budgeten
för finansåret 1897–98 upptog inkomster och utgifter
till 1,029,210 mk; matrikularbidraget s. å. var
331,606 mk. Statsskulden 1897: 360,000 mk. Regerande
furste är sedan 1893 Georg (f. 1846).
Schebo, jernbruk. Se Skebo (äfven i Suppl.).
*Scheele, K. V. Hans staty, modellerad af J. Börjeson,
restes 1892 i Stockholm (Humlegården). S:s
Efterlemnade bref och anteckningar utgåfvos 1892
(äfven i tysk öfvers.) af A. E. Nordenskiöld.
*2. Schéele, K. H. G. von, blef student 1856
(ej 1867). Han bevistade 1865–66 års riksdag
(såsom led. af ridderskapet och adeln) och deltog i
kyrkomötena 1888, 1893 och 1898. Han presiderade vid
svensk-lutherska prestkonferenserna i Stockholm 1887,
1890, 1893 och 1896, vid 11:te verldskonferensen
derstädes af K. F. U. M. 1888, vid jubelfesterna
inom Augustanasynoden i Nord-Amerika och vid allmänna
religionskongressen i Stockholm 1897. Han var svenska
kyrkans representant vid den af kejsar Vilhelm II
verkställda invigningen af en evangelisk kyrka i
Jerusalem 1898. Den af S. utgifna »Tidskrift för
kristlig tro och bildning» upphörde med 1894 års
utgång. Nya arbeten af S. äro bl. a. Herren mitt
banér; strödda föredrag (1892) och Hemlandstoner: en
hälsning från modern Svea till dotterkyrkan i Amerika
(2 dlr, 1894–95).
3. Schéele [sjēle], Frans Alexander von,
universitetalärare, skriftställare, den föregåendes
kusins son, f. i Fernebo socken, Värmlands län,
d. 31 Juli 1853, blef 1873 student i Upsala,
der han 1885 promoverades till filos. doktor
och blef docent i estetik samt 1887 utnämndes
till docent i praktisk filosofi. Han har skrifvit
bl. a. Samuel Grubbe’s skönhetslära (1885), Kan Gud
tänkas såsom vilja? (i Upsala univ:s årsskr., 1887),
Det menskliga själslifvet (1894–96), en utförlig
framställning af den moderna psykologiens resultat,
Finnes det ett omedvetet själslif? (i »Skr. utg. af
K. Hum. vet. samf.», V, 1897) samt en mängd artiklar
i tidskrifter och Nordisk Familjebok. Han uppsatte
och redigerade 1891–95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
