Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uauka, en af Marquesas-öarna (se d. o.). - * Ubangi - Ubertini, Francesco. Se Bacchiacca. Suppl. - * Ubicini, J. H. A., dog 1884. - Ucetia. Se Uzès. - Uchapara, flod. Se Beni. Suppl. - * Uchard, M., dog 1893. - Uchtomskij, Esper Esperovitj - * Ucklum. 7,093 har. 1,429 innev. (1897). - * Udaipur. 1. Staten - * Udaipur. 2. Staden - Uddeholms jernväg. Se Nordmark-Klarelfvens jernväg. Suppl. - * Uddeholmsverken - * Uddevalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en af Marquesas-öarna (se d. o.). *Ubangi har numera
ådagalagts vara Uelles nedre del och har en sammanlagd
längd af omkr. 2,500 km. U. och dess biflod M b om u
bilda gräns mellan Kongostaten och det franska U b a
n -giområdet, en fortsättning mot ö. af Franska Kongo.
Ubertini, Francesco. SeBacchiacca. Suppl.
*Ubicini, J. H. A., dog 1884.
Ucetia. Se Uzés.
Uchapara, flod. Se B en i. Suppl.
*Uchard, M., dog 1893.
Uchtomskij, Esper Esperovitj, furst, rysk resande
och författare, f. 1861, har gjart resor i Orienten,
Kaukasus, Central-Asien, Sibirien, Indien, Kina,
Japan och öfver dem lemnat beskrifningar, bland
hvilka må nämnas det illustrerade praktverket (6 bd,
1893-97) öfver hans tredje Onentresa 1890-91, som han
företog i nuv. kejsar Nikolaus II:s följe. U. arbetar
för ett energiskt ryskt uppträdande i Öst-Asien,
är ordförande i rysk-kinesiska bankens styrelse och
led. af mandsjuriska jernvägsbolagets styrelse. Sedan
1896 utgifver han »Sankt Peterburgskija vjedomosti.»
*Ucklum. 7,093 har. 1,428 innev. (1897).
*Udaipur. 1. Staten hade 1,844,360 innev. 1891. -
2. Staden hade s. å. 46,693 innev.
Uddeholms jernväg. Se Nordmark-Klar-elfvens
jernväg. Suppl.
*Uddeholmsverken. Bolagets egendomar, bland hvilka
skogsarealen vuxit till 170,000 har, omfatta
nu 50 mtl, med verk och inrättningar taxerade
till 10,026,100 kr. (1898), med en befolkning af
omkr. 13,000 pers. - Taxeringsvärdet å bolagets
tillhörigheter år 1898 var i Norra Råda socken:
jordegendom, 14449/960 mtl, 1,891,900 kr. och å verk,
till hvilka numera hör äfven Åras trämassefabrik,
1,137,500 (1898) samt å frälseräntor 9.700 kr.; i
Ekshärads s:n å jordegendom, 20493/960 mtl, 2.558,300
kr., å verk 28,800 kr. och å frälseräntor 35,100
kr.; i Norra, ny s:n: å jordegendom, 1126/960 mtl,
209,200kr., å verk 3,200 kr. och å frälseräntor
2,200; i Dalby s:n: å fastigheter, 2935/960 mtl,
453,500 kr.; i Gustaf Adolfs s:n: 267,500 kr. (deraf
150,000 kr. för jordbruksfastighet); i Sunnemo
s:n: å jordegendom, 729V960 mtl, 735,500 kr. och å
frälseräntor 3,400 kr.; i Nordmarks s:n: å
jordegendom 425,900 kr., å verk 77,000 kr.; i
Ransäters s:n Munkfors m. m., 2386/960 mtl, 1,238,300
kr. (deraf 329,500 kr. för jordbruksfastighet); i Öfre
Ulleruds s:n: 7/80 mtl, 6,000 kr.; i Nedre Ulleruds
s:n: V?4 mtl, 11,000 kr.; i Hammarö s:n: Va mtl>
100,200 kr.; i Ram-mens s:n: 500 kr.; i Brattfors s:n:
å andelar i Forshyttan och Pardexhyttan samt Svarta
såg. masugn och qvarn 150,500 kr.; i Kopparbergs län:
å 2,446 snesland och 4,43 bandland samt 10,894 har
skog 661,900- kr. - Jerntillverkningen omfattade 1897:
18,086 ton tackjern, 6,587 t. smältstycken, 16,932
t. bessemer- och martingöt, 14,617 t, valsadt jern
och stål, 748 t. häst-skosöm, 2,174 t. dragen tråd,
kallvalsadt jern och stål, träskruf och trådspik samt
109 t. diverse manufakturer. - År 1894 uppfördes
vid Åras (Norra Råda s:n) en trämassefabrik
för sulfit, hvilken eges af Stjerns aktiebolag,
hvars samtliga aktier öfvertagits af Uddeholmso
aktiebolag. Tillverkningen vid Stjernsfors och Åras
uppgick 1897 till 6,955 t. (4,793 t. sulfat och
2,162 t. sulfit). - Rättelser: Uppgiften (sp. 1247,
r. 18-21) att B. G. Geijers förordnande upphäfdes
af barnen är ej riktig. Geijers andra hustru
(sp. 1248, r. 19-20) var Carlströms dotterdotter
(ej systerdotter). Det å sp. 1248, r. 30, nämnda
stång-jernsbruket heter Föskefors (ej Töskefors).
*Uddevalla hade 8,509 innev. 1897. Taxeringsvärdet
var s. å. 7,840,900 kr., deraf 731,600 kr. för
jordbruksfastighet. Hamnen besöktes 1897 af 1,541
ankommande och afgående fartyg, om tills. 140,157
tons, deraf 252, om 60,934 tons, i utrikes
fart. Hamnafgifterna för fartyg och last utgjorde
29,273 kr. Stadens egen handelsflotta bestod af 10
segelfartyg, om 2.183 tons, och 11 ångfartyg, om 2,158
tons och 755 hästkrafter. S. å. funnos 97 handlande
(med 161 biträden), och (1896) 78 handtverkare (med
167 arbetare) och 31 fabriker (med 966 arbetare och
2,350,000 kr. tillverkningsvärde). Stadens tillgångar
voro 1896 bokförda till 1,895,479 kr., skulderna till
1,032,329 kr. Pr bevillningskrona utdebiterades för
kommunala behof 7,50 kr. »Bohusläns annonsblad»
har upphört, men »Skärgården» (2 ggr i veckan)
har tillkommit. 1895 öppnades en enskild jernväg
till Bengtsfors vid Lelången, och under anläggning
är nu (1899) en statsbanelinie Göteborg-U.-Skee med
fortsättning af en enskild linie till Strömstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
