Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Uddevalla - Uddevalla-Lelångens jernväg - Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga jernväg - Udjain, stad i britisk-indiska vasallstaten Gwalior - * Ufa. 2. Guvernementetet - * Ufa. 3. Staden - Ufumbiro. Se Mfumbiro. Suppl. - * Ufvered. 1,726 har. 613 innev. (1897). - * Uganda - * 3. Ugglas, C. G. af - * Ugglum. 1,245 har. 459 innev. (1897). - Uguniemi, socken. Se Uukuniemi (äfven i Suppl.). - * Uhde, F. von - Uherský Brod. Se Ungarisch-Brod. - Uhlenhorst, stadsdel i Hamburg, vid Aussenalster. 28,327 innev. (1895). - Uirtsju. Se Saluen. Suppl. - Uitlanders, Holl., utländingar - * Ujejski, K., dog 1897. - * Ujfalvy, C. E. - Ujváros, Balmaz-U., köping - Uj Vidék, det magyariska namnet på Neusatz. - Ukari. Se Vukari. - * Ukna. 16,724 har. 2,404 innev. (1897). - Ulceolaria calcarea, bot. Se Kalklaf. - Uldall, Johannes Frederik Christian - * Ulfsbäck - * 3. Ulfsparre, G. - Ulfven. Se Vargen. - * Ulfåsa - Ulli, landskap i Vest-Afrika. Se Wulli. - * Ullared. 5,272 har. 627 innev. (1897). - * Ullasjö. 5,775 har. 835 innev. (1897). - Ullava, predikogäll under Kelviå - * Ullene. 2,438 har. 442 innev. (1897). - * Ullerud. 2. Nedre U. - * Ullerud. 3. Öfre U. - * Ullervad. 3,319 har. 1,110 innev. (1897). - * Ulleråker. 1. Härad - * Ulleråker. 2. Kontrakt - * Ullfett. Se Lanolin. Suppl. - * Ullfors - * Ullman, U. L. - Ullmann, Viggo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2231
Uddevalla-Lelångens jernväg-Ullmann.
2232
Med Strömstad bildar U. en valkrets vid
riksdags-mannaval till Andra kammaren.
Uddevalla-Lelångens jernväg, smalspårig (0.891 m.), 89
km. lång, tillhörig U.-Lelångens jernvägsaktiebolag,
förenar Uddevalla stad med sjön Lelången och
öppnades d. 25 Juli 1895. För byggnadens utförande
hafva beviljats 1,247,000 kr. i lån af statsmedel.
j. L.
Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga jernväg,
ursprungligen af 1,217 m. spårvidd, nu under
ombyggnad till normal spårvidd (1.4.15 m.). 92
km. lång, tillhörig U.-V.-H. jernv.-aktiebol.,
började delvis trafikeras hösten 1866, men i sin
helhet först d. 17 Maj 1867. Vid Öxnered korsas
banan af den s. k. stora Bergslagsbanan, och vid
Vara kommer densamma att korsas af den f. n. under
byggnad varande Göteborg-Vestergötlands jernväg. Vid
Håkantorp ansluter sig jernvägen till Lidköping. För
anläggningen hafva åtnjutits 3,240,000 kr. i lån
af statsmedel. j. L.
Udjain, stad i britisk-indiska vasallstaten Gwa-lior,
vid Adjmir-Bombay-jernvägen och ett tillflöde till
Ganges’ biflod Tsjambal 34,691 innev. (1891). Staden,
en af de »sju heliga städerna på halfön», Malvas
forna hufvudstad, medelpunkten för handeln med Malvas
opium, är omgifven af en 10 km. lång mur med runda
torn och har flere palats och vackra hindutempel
samt ett berömdt observatorium (från början af
1700-talet), öfver hvilket Indiens geografer drogo
l:sta meridianen. I U. residerade Vikramaditya med
sitt lysande hof.
*Ufa. 2. Guvernementet hade 2,219,838 innev. 1897. -
3. Staden hade s. å. 50,576 innev.
UfumbirÖ. Se Mf u m bi ro. Suppl.
*Ufvered. 1,726 har. 613 innev. (1897).
*Uganda. Konung Muanga ställde sig 1892 under
Britiska Östafrikanska sällskapets protektorat, men
då detta kom i finansielt bryderi, öfvertog britiska
regeringen protektoratet 1894 och styr cbtsamma genom
en kommissarie i Port Alice vid Victoria-sjön,
ehuru Muanga ännu till namnet regerar. Under
engelskt beskydd har landet gjort utomordentliga
framsteg, folket har höjt sig till en kulturgrad,
som står vida öfver alla andra folks i inre Afrika,
Abessiniens måhända undantaget. Till protektoratet
höra äfven Unjoro och andra land till vestra gränsen
af britiska intres-sesferen samt Usoga ö. om U. (sedan
1896). Förbindelsen med östkusten gick förr genom
tyskt område, men går numera mest genom bri-tiskt
till Mombasa, hvarifrån jernväg är under anläggning
till Port Victoria. Införseln steg från 78.800 pd
1894 till 881,240 pd 1896 och utförseln samtidigt
från 87,700 till 302,000 pd.
*3. Ugglas, C. G. af, lemnade 1893 platsen i Första
kammaren och afled i Stockholm d. 20 Febr. 1895.
*Ugglum. 1/245 har. 459 innev. (1897).
Uguniémi, socken. Se Uukuniemi (äfven i Suppl.).
*Uhde, F. von, föddes 1848. Han lefver såsom
kungl. professor i Munchen och är sedan 1896 medlem
af konstakademien i Berlin.
Uhersky Bröd. Se Ungarisch-Brod.
Uhlenhorst stadsdel i Hamburg, vid
Aus-senalster. 28,327 innev. (1895).
Uirtsju. Se S aln e n. Suppl.
Uitlanders [ojt-], Höll., utländingar; särskildt
beteckning på invandrarna i Transvaal.
*Ujejski, K, dog 1897.
*Ujfalvy, C. E., träffades 1884 af en obotlig
ögonsjukdom, som nödgat honom upphöra med sina
vetenskapliga arbeten. - Hans maka, Marie Bourdon,
föddes 1845 i Chartres (Orléanais).
Ujvåros [-väråsj], B alm a z -U., köping i
ungerska komitatet Haj d u, vid jernvägen Debreczen
-Fiizes-Abony. 10,262 innev., magyarer (1890).
Uj Vidék, det magyariska namnet på Neusatz.
Ukari. Se Vukari.
*Ukna. 16,724 har. 2,404 innev. (1897).
Ulceoläria calcärea, bot. Se Kalklaf.
Uldall, Johannes Frederik Christian, dansk arkitekt,
f. i Fredericia d. 11 Febr. 1839, har dels uppfört,
dels restaurerat åtskilliga stadskyrkor i Jylland samt
derjämte studerat kyrkobyggnadskonsten i Danmark och
skrifvit flere afhandlingar i detta ämne. På senare
tid har han gjort medeltidens kyrkoklockor i Danmark
till sitt spe-cialstudiuin och har genom sina skrifter
rörande dessa väckt uppmärksamhet icke endast i sitt
fädernesland, utan äfven i Holland, från hvilket land
de flesta af den tidens klockgjutare härstammade.
Ph. W.
* Ulfs bäck. Rad 3 nedifr. står 25 bör vara 125.
*3. Ulfsparre, G. Hans memoarer förvaras i det
s. k. Gyllenhielmska biblioteket i Skytteanum
i Upsala.
Ulfven. Se Vargen.
*Ulfå§a, Om det s, k, bröllopet pä U. se H.
Schtlck: »Bröllopet på U.» (i »Ur gamla papper»,
1892).
Ull, landskap i Vest-Afrika, Se Wulli.
*Ullared. 5,272 har. 627 innev. (1897).
*UI!asjö. 5,775 har. 835 innev. (1897).
U’l lava, predikogäll under Kel nå (se d. o.) konsist,
pastorat. Areal 385 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
1,268 pers. (1895). A. G. P.
*Ullene. 2,438 har. 442 innev. (1897).
’Ullerud. 2. Nedre U. 13,146 har. 3,024
innev. (1897). - 3. Öfre U. 23,648 har. 2,992
innev. (s. å.).
*Ullervad. 3,319 har. 1,110 innev. (1897).
*Ulleråker. 1. Härad. 24,365 har. 3,885
innev. (1897). - 2. Kontrakt. 46,548 har. 6,359
innev. (s. å.).
*Ullfelt. Se Lanolin. Suppl.
*Ullfors, jämte Strömsberg och Vessland (de
s. k. Ströms bergs verken), tillhör grefve
Ax. Wachtmeister och grefvinnan El. Wachtmeister
(f. von Plåten) under firma »Axel Wachtmeister,
-Strömsbergs bruksegare».
*Ullman, U. L., deltog i kyrkomötena 1893 .och
1898. »Tidskr. f. kristl. tro o. bildn.» upphörde
1894.
Ullmann, V i gg o, norsk politiker, f. i
Kristiania d. 31 Dec. 1848, teol. kandidat,
folkhögskoleföreståndare, har sedan 1886 haft plats i
stortinget, i flere år varit president i odelstinget
och valdes 1897-98 till president i stortinget. En af
den yttersta vensterns ifrigaste målsmän, var han en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
