Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aachen. 2. Hufvudort i nyssnämnda område - Aachen, Hans von - A. a. C. n., förkortning för Anno ante Christum natum - A. ær. vulg., förkortning för Anno ærae vulgaris - Aagaard, Karl Frederik - Aagesen, Andreas - Aagesön, Svend (lat. Sveno Agonis) - Aak - Aakirkeby l. Åkirkeby, stad på Bornholm - Aalbæk-bukten, på Jyllands östra kust - Aalberg, Ida Emilia - Aalborg, stad i norra Jylland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den lifliga industrien. Mest berömdt är A. för sin
klädestillverkning, men dessutom finnas spinnerier,
kemiska fabriker, garfverier, fabriker för
tillverkning af järnvägsvagnar, järn- och stålsaker
m. m. Bland A:s byggnader märkas: dômen, grundad
af Karl den store (796), med nämnde kejsares graf
och heliga reliker, som visas hvart sjunde år,
då tusentals pilgrimer tillströmma; Mariakyrkan,
grundlagd 1859, i gotisk stil; och rådhuset (från
1353, i nyare tid restaureradt), på samma plats, där
Karl den stores palats låg. Bland bildningsanstalter
märkas den 1870 öppnade tekniska högskolan (med
omkr. 30 professorer och 275 studerande), kejsar
Karls gymnasium (katolskt), kejsar Vilhelms gymnasium
(paritetiskt), realgymnasium, katolsk stiftsskola,
döfstumanstalt, stadsbibliotek (85,000 bd) och
museum.
J. F. N.
Aachen [aken], Hans von, tysk målare, f. 1552 i Köln
(fadern var från staden Aachen), d. 1615 i Prag, reste
1574 till Italien, uppehöll sig länge i Venezia, men
tog under sin studietid alltför starka intryck af de
nederländske manieristerna Goltzius och Spranger. Åter
i Köln 1588, var han från 1590 verksam i München,
bl. a. för kejsar Rudolf II, som utnämnde honom
till sin "kammar-målare", adlade honom och kallade
honom till sig i Prag (1601). Där utförde A. en mängd
bibliska, mytologiska och allegoriska kompositioner,
men hela hans framställningssätt, hans tomma former,
hans rutinerade komposition, hans osäkra teknik och
kalla färg göra honom för vår tid onjutbar. Af sin
samtid var han dock högt uppburen, och många arbeten
af hans hand stuckos i koppar af betydande gravörer. -
Med det stora Prag-rofvet kommo till Stockholm
åtskilliga af hans taflor, som drottning Kristina
vid sin bortresa kvarlämnade, men som troligen för
länge sedan gått förlorade. A. hade på den tyska
konsten ett stort, men afgjordt skadligt inflytande,
C. R. N. (O. G-G.)
A. a. C. n., förkortning för Anno ante Christum natum
(lat.), året före Kristi födelse.
A. ær. vulg., förkortning för Anno ærae vulgaris
(lat.), året efter den vanliga tidräkningen.
Aagaard [ågår]. Karl Frederik, dansk målare, f. i
Odense 1833, d. 1895, genomgick konstakademien i
Köpenhamn och egnade sig åt dekorationsmålning, hvari
han utfört betydande arbeten. Samtidigt utbildade
han sig till landskapsmålare under P. C. Skovgaards
ledning. Med sitt återgifvande af dansk natur,
än yppiga skogar, än vidsträckta fält, förvärfvade
han sig ett ansedt konstnärsnamn. Är representerad i
Nationalmuseum i Stockholm med ett vårlandskap från
1882. - Hans broder Johan Peter A., f. 1818, d. 1879,
var en framstående xylograf.
Aagesen [åg-], Andreas, dansk rättslärd,
f. i Köpenhamn 5 aug. 1826, blef student 1843,
juris kandidat 1849 och professor i lagkunskap
vid Köpenhamns universitet 1855. På denna plats
sysselsatte han sig företrädesvis med den danska
förmögenhetsrätten och med romersk privaträtt. Han
utgaf 1866-79 fyra ypperliga afhandlingar om
egendomsrättigheter och deras öfverlåtelse och
sökte särskildt att bestämma förmögenhetsrättens
grundbegrepp så riktigt som möjligt. 1870 förordnades
A. till medlem af en kommitté för utarbetande af en
sjö- och handelslag, och 1879 valdes han till ledamot
af landstinget, men afled 26 okt. s. å. Han kreerades
till hedersdoktor vid Upsala universitets jubelfest 1877.
Efter A:s död utgåfvos hans Indledning til den danske
formueret (1880) och Forelæsninger over den romerske
privatret (1881).
E. EBG.
Aagesön [åg-], Svend (lat. Sveno Agonis), Danmarks
förste historieskrifvare, lefde i slutet af 12:te
århundradet. Han var af förnäm släkt: på mödernet
härstammade han från Palnatoke, och ärkebiskop
Eskil i Lund var hans farbroder. Förr troddes han
ha varit kanik i Lund, men var snarare marsk hos
ärkebiskop Absalon på dennes krigståg. På dennes
uppmaning författade han Compendiosa historia regum
Daniæ, Danmarks första sammanhängande historia i
kort sammandrag. Denna, som är skrifven på latin,
behandlar Danmarks öden från Skjold till år 1185, då
Knut VI mottog hyllning af den pommerske hertigen
Bogislav. Dessutom skref han en framställning
af vederlagsrätten. Båda utgåfvos först 1642
af Stephanius och äro omtryckta i "Scriptores
rerum danicarum". En dansk öfversättning af
A:s historia utgafs af R. Th. Fenger 1842.
E. EBG.
Aak [ak], holl., ett slags lastpråm eller
flatbottnadt fartyg, som begagnas på Rhen.
Aakirkeby [å-] l. Åkirkeby, stad på Bornholm. 1,176
inv. (1901). Märkvärdig kyrka af cementsten. I kyrkan
finns en dopfunt af sandsten med rika relief-bilder
och på gutniska affattade runinskrifter. Jfr
Wimmer, "Döbefonten i Åkirkeby kirke" (1887).
HS HD.
Aalbæk-bukten [ålbäk], på Jyllands östra kust,
mellan Skagen och Frederikshavn. God ankarplats vid
västliga vindar. Ostronbankar.
Aalberg [al-], Ida Emilia, finsk skådespelerska,
f. 3 dec. 1858 i Janakkala socken, Tavastehus län,
fick 1874 anställning vid finska teatersällskapet,
utbildade sig 1878 (och 1880) under ledning af den
berömda fru Marie Seebach i Dresden och uppträdde
med ständigt växande bifall på finska teatern,
bl. a. som Nora (i "Ett dockhem"), en af hennes
glansroller. 1880 uppträdde hon på finska språket
i Budapest, till ungrarnas stora förtjusning, 1882
i Petersburg och, efter en tids studier i Paris
under Delaunay, 1884-85 i Kristiania, sistn. år en
enstaka gång i Stockholm, såsom Ofelia (mot Rossi som
Hamlet), och 1885-87 i Köpenhamn. Hon har sedermera
spelat på flere främmande språk, bl. a. på tyska i
Berlin 1890 (mot J. Kainz) och på svenska under en
skandinavisk turné hösten 1894. Hon blef 1887 gift med
jur. kand. L. Kivekäs (d. 1893) och 1894 omgift med
baron Alex. Uexküll-Güldenband i Petersburg. Fru
A. har eröfrat en rangplats bland samtidens
skådespelerskor. Hennes spel är på en gång högeligen
naturfriskt och dramatiskt gripande samt i tekniskt
afseende fint utarbetadt. Bland hennes roller framstå
vidare: Julia, Regina von Emmeritz, Kirsti Fleming,
Sylvi, Syrsan, Adrienne Lecouvreur, Marguerite (i
"Kameliadamen"), Schillers Maria Stuart och Ibsens
Hedda Gabler.
E. F-T.
Aalborg [ål-], stad i norra Jylland, vid Limfjordens
södra strand, 31,457 inv. (1901). Säte för
stiftsamtman och biskop. Staden ligger lågt,
omgifven af kullar, samt har en egendomlig
gammaldags prägel med många smala gränder och gamla
korsvirkesbyggnader. Bland andra märkliga byggnader
må nämnas slottet Aalborghus (nu bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
