Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aargau - Aargletscherna - Aarhus - Aarhus amt - Aarhus stift - Aarni, äfven Haarni, finsk myt. - Aaron, Moses' broder. Se Aron. - Aars. 1. Jakob Jonatan A. - Aars. 2. Sophus Christian Munk A. - Aars. 3. Kristian Birch-Reichenwald A. - Aarsleff, Karl Vilhelm Olaf Peter - Aarö, liten ö i Lilla Belt - Aas l. Ås, Norges landtbrukshögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora rådet (som bildas af en medlem på hvart
1100-tal inv.) den lagstiftande, regeringsrådet,
7 medlemmar (minst 3 reformerta, 3 katoliker),
hvilkas ordförande bär titeln landammann, den
verkställande myndigheten. Medlemmarna i det förra
väljas omedelbart af folket, de i det senare af stora
rådet, i båda på 4 år. Referendum är obligatoriskt
för lagar, fördrag och konkordat samt för sådana
finansbeslut, som för ett förvaltningsår anordna
belopp af mer än halfva direkta statsskatten. För
initiativ fordras 5,000 röstberättigade medborgare.
(J. F. N.)
Aargletscherna [ar-], ofantliga ismassor i östra
delen af Bern-Alperna, från hvilka floden Aar leder
sitt ursprung. De indelas i Ober-, Unter-, Lauter-
och Finster-Aargletscherna.
Aarhus [år-], stad i Aarhus amt, vid Aarhus-viken af
Kattegatt, ung. midt på Jyllands östra sida. Det är
omgifvet af stora kullar och skogar samt genomflytes
af en å. 51,800 inv. (1901). A. är näst Köpenhamn och
Frederiksberg Danmarks största stad ("Nörrejyllands
hufvudstad") samt säte för biskopen öfver A. stift
och för generalbefälhafvaren i norra Jylland. Har ett
statsbibliotek (grundlagdt 1898, med öfver 200,000
band), ett stort museum för konst och historia, en
lärd skola, en teknisk skola och en praktfull teater
(uppförd 1900). Strax utanför staden ligga prins
Kristians lustslott (färdigt 1902) och hospitalet för
sinnessjuka, "Jydske asyl". Domkyrkan, S:t Clemens’
kyrka, byggdes urspr, i romansk stil i 13:de årh.,
men ombyggdes och utvidgades i 15:de årh. till
en vacker gotisk kyrka, den längsta i Danmark
(94 m.), med ett mäktigt torn (84 m. högt). I
A. finnas fyra andra kyrkor (en stor katolsk)
och flere mindre kapell. A. har 4 banker och
4 sparbanker samt några större fabriker (olje-,
margarin- och maskinfabriker äfvensom ölbryggerier
och brännvinsbrännerier), en stor och god hamn
samt idkar betydlig handel, särskildt införsel. Det
står i ständig ångbåtsförbindelse med Köpenhamn och
Kalundborg samt med England. Handelsflottan räknade
1901 66 segelfartyg om 884 tons och 18 ångfartyg om
3,522 tons. A. är hufvudstation på de jylländska
statsbanorna, och därifrån utgå dessutom järnbanor
åt n. v. till Hammel, åt n. ö. till Grenaa och åt
s. till Odder och Hov. "Det jydske hedeselskab"
har där sitt säte, och en minnesvård öfver
E. Dalgas är rest där. - A. hette urspr. Aros
(Arus, Aars), d. v. s. åmynning, och var redan
under medeltiden en betydande stad (biskopssäte
sedan 948), men har först i 19:de årh. nått en
blomstrande utveckling (hade 1801 blott 4,100 inv.).
E. EBG.
Aarhus amt [år-] omfattar blott staden Aarhus och
6 härad samt har amtman gemensam med Skanderborg
amt. 790 kvkm. 98,000 inv. (1901). A. är en
af de fruktbaraste trakter i Danmark; blott en
ringa del af marken är mossar och hedar, 1/9 är
skogbeväxt, och af den odlade jorden voro 1896
98,500 hektar åker, medan 91,300 utgjordes af
äng eller betesmark. Kreatursstocken var 1898
13,500 hästar, 51,500 nötkreatur, 20,400 får
och getter och 36,750 svin. Där finnas ej många
större jordbruk och blott få arrendegårdar.
E. EBG.
Aarhus Stift [ar-] omfattar amten Randers, Aarhus och
Skanderborg, några härad af Viborg och Vejle amt samt
ön Samsö, med tills. 362,750 inv. (1901).
Aarni [ar-], äfven Haarni, finsk myt., ett väsende,
som vaktar nedgräfda skatter.
Aaron, Moses’ broder. Se Aron.
Aars [års]. 1. Jakob Jonatan A., norsk skolman, f. i
Kristiania 12 juli 1837, tog 1860 den filologiska
lärareexamen samt upprättade 1863 i förening med
P. Voss en latin- och realskola i Kristiania, hvilken
sedan utvidgats till ett fullständigt gymnasium och är
Norges mest besökta högre undervisningsanstalt. Sina
vidsträckta kunskaper och lifliga vetenskapliga
intressen, hvilka föranledt honom att företaga flere
studieresor i utlandet, särskildt Sverige, Tyskland
och Italien, har han gjort fruktbringande genom en
nitisk pedagogisk och filologisk verksamhet. Utom
smärre skrifter rörande undervisnings- och
uppfostringsspörsmål har A. utgifvit en hel del
språkvetenskapliga arbeten. Bland dem må nämnas:
Oldnorsk formlære (1862), Retskrivningsregler
til skolebrug (1866, 15:e uppl. 1902), Om skæbnen
hos Homer (1877), Lidt om vort sprog og dets udtale
(1880), Sokrates, skildret gjennem oversættelser
af Platon, med indledning og anmerkninger (1881),
Das gedicht des Simonides in Platons Protagoras
(1888) och Græsk literaturhistorie (1889). A. har
äfven varit medlem af flera af regeringen tillsatta
kommittéer rörande det högre skolväsendet.
2. Sophus Christian Munk A., den förres kusin,
norsk naturskildrare, f. i Lier 1 okt. 1841,
blef 1868 jur. kand. och 1879 fullmäktig i norska
Indredepartementet. I halft skönlitterära, halft
jakttekniska arbeten har A. framlagt skildringar ur
sin erfarenhet som jägare och sportsman, hvilka
röja skarp iakttagelse och god förmåga att återge
naturstämningar. Nämnas må: I skoven (1886,
2:dra uppl. 1902), Skovinteriörer (1890),
Her og der (1894) och "Onkel Jakob" og andre dyr
(1899, 2:a uppl. s. å.).
3. Kristian Birch-Reichenwald A., den förstnämndes
son, filosofisk och naturvetenskaplig författare, f. i
Kristiania 25 sept. 1868, vann 1897 doktorsgraden
med afhandlingen Die autonomie der moral.
Af hans öfriga skrifter märkas: Tanker og syn
(1894), Indledning til psykologien (1898) och Zur
psychologischen analyse der welt (1900) samt
följande tidskriftsafhandlingar: Untersuchungen
über farbeninduktion (1895), Untersuchungen
zur farbenmischung im auge (1897), The parallel
relation between the soul and the body (1898) och
Analyse de l’idée de la morale (1899, alla i Kristiania
vidensk. skr.) äfvensom Zur biogenese der spontan
erregten empfindungen (1900, i Arch. for math. og
naturv.).
O. A. Ö.
Aarsleff [års-], Karl Vilhelm Olaf Peter, dansk
bildhuggare, f. 14 aug. 1852 i Nyborg, genomgick
konstakademien i Köpenhamn 1872-76 och vann 1880-81
akademiens två guldmedaljer, hvarefter han i 2 1/2 år
innehade dess stora resestipendium. Danska staten
har af honom: Den förlorade sonen (1885; i marmor
1890) och Abel offrar till Herren (1893, utmärkt
med Eibeschützska premiet, 1894 utförd i brons).
PH. W.*
Aarö [årö], liten ö i Lilla Belt, tillhörande
preuss. prov. Schleswig-Holstein och skild från
fastlandet genom Aarösund. 250 inv.
Aas [ås] l. Ås, Norges landtbrukshögskola,
belägen i socknen af samma namn, Follo fögderi,
Akershus amt. Egendomen A. inköptes af staten 1854 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
