Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aftonfalk, Falco vespertinus, zool. - Aftonfjärilar l. Skymningsfjärilar, Crepuscularia, zool. - Aftongi, en af kramp i lungan härrörande oförmåga att tala - Aftonit, miner. Se Fahlerz - Aftonposten, en tidning. Se Dalman - Aftonpunkt (Västpunkt), astron. - Aftonrodnad, meteor. Se Skymning - Aftonskola, skola, där undervisning meddelas om aftnarna - Aftonstjärna, astron. Se Venus - Aftonstjärnor, bot. Se Ornithogalum - Aftonsång kallas den eftermiddagsgudstjänst - Aftroppa, krigsv. - Aftrumma, skogsh., med yxa eller såg afskära trädstammar - Aftryck. 1. Boktr. - Aftryck. 2. Tekn. - Aftryck. 3. Geol. - Aftryckare, del af en affyrningsinrättning - Afträde. Se Klosett och Renhållning - Afträdesgödsel. Se Latrin - Afträdessyn. Se Byggnadsskyldighet och Husesyn - Aftumma, skogsh. - Aftös - Afveckling, hand. - Afvelscentrum, ladugårdsbesättning - Afvelsförening, husdjursk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
släkte. Bland våra fåglar kommer han till sitt
utseende närmast vår vanliga tornfalk, men hans vingar
äro längre och smalare (armpennorna äro kortare än
vingens täckfjädrar), och där tornfalken på ryggen
är röd, där är aftonfalken blå eller grå. Klorna
äro gulaktiga. Sitt namn har han fått däraf, att han
sent in på kvällarna jagar insekter. Hans egentliga
hemland är östra Europa.
F. A. S.*
Aftonfjärilar l. Skymningsfjärilar, Crepuscularia,
zool., en afdelning bland fjärilarna. Namnet är
en antydning om det lefnadssätt de flesta af dem
föra. De flyga vanligen omkring först efter solens
nedgång. Många äro emellertid i rörelse äfven
under den starkaste solvärmen. Deras zoologiska
kännetecken hämtas från de jämntjocka eller i
midten något tjockare eller klubbformiga trefvarnas
(antennernas) form och från vingarnas form och
läge, då de äro i hvila. Vingarna äro nämligen
jämförelsevis smala och fällas under hvila snedt
ned längs den klumpiga kroppen, i stället för att
lyftas rätt upp som dagfjärilarnas vingar. Somliga
suga såsom fullbildade fjärilar blommornas
nektar under dallrande flykt öfver dem. De flesta
aftonfjärilars larver, åtminstone de större arternas,
äro välbekanta såsom köttiga, masklika krypdjur,
med 16 fötter och stundom ett spetsigt horn på näst
sista kroppsringen (segmentet). Bland våra nordiska
fjärilar höra tre familjer till denna afdelning:
svärmarna (Sphingidæ), glasvingefjärilarna
(Sesiidæ) och bastardsvärmarna (Anthroceridæ).
F. A. S. (L-E.)
Aftongi (af grek. nekande a och fthonge, stämma),
en af kramp i tungan härrörande oförmåga att tala.
Aftonit, miner. Se Fahlerz.
Aftonposten, en tidning. Se Dalman.
Aftonpunkt (Västpunkt), astron., den västliga
skärningspunkten mellan horisonten och ekvatorn. Vid
vår- och höstdagjämningarna, då solens dagliga
rörelse på himmelssfären försiggår utefter ekvatorn,
går solen ned i aftonpunkten. Den motsvarande
östra punkten kallas morgonpunkt (östpunkt).
A. N-R.
Aftonrodnad, meteor. Se Skymning.
Aftonskola, skola, där undervisning meddelas om
aftnarna till personer, som om dagen äro upptagna af
annat arbete. De i åtskilliga stadskommuner befintliga
tekniska yrkesskolorna kallades före 1877 "tekniska
söndags- och aftonskolor". Se vidare Skolväsende och
Tekniska läroanstalter.
Aftonstjärna, astron. Se Venus.
Aftonstjärnor, bot. Se Ornithogalum.
Aftonsång kallas den eftermiddagsgudstjänst,
som hålles i städerna på sön- och helgdagar, i
landsförsamlingar på långfredagen. Texten utgöres
af episteln för dagen och, om särskild högtidsdag
infaller på söndagen, af samma dags högmässotext,
utom under fastlagstiden, då det predikas öfver Kristi
pinas historia, samt på böndagarna, då predikan hålles
öfver en af k. m:t förordnad text. Namnet härleder
sig från den katolska tiden, då hela vespern, den
gudstjänst, mot hvilken aftonsången svarar, utgjordes
af sång. Jfr Vesper.
(J. HDR.)
Aftroppa, krigsv., förr brukligt uttryck för
afmarschera, t. ex. "gamla vakten aftroppar".
Aftrumma, skogsh., med yxa eller såg afskära
trädstammar.
F. L.
Aftryck. 1. Boktr. Det sista afdraget å
tryckformen (det s. k. pressrevideret). Det tages
omedelbart före tryckningens början och sedan den
egentliga korrekturläsningen försiggått. Aftryck
kallas äfven den artikel eller afdelning af ett
tryckt arbete, som tryckes särskildt för att
bilda ett själfständigt tryckarbete (separat-
l. särtryck). Aftryck kallas äfven mångfaldigandet
af träsnitt, etsningar, stick och litografier,
därigenom att de stockar, plåtar eller stenar,
på hvilka en bild eller teckning blifvit inskuren,
etsad eller ristad, bestrykas med färg och tryckas
mot papper eller något annat ämne, på hvilket
man vill öfverflytta bilden. Aftrycken äro,
i fråga särskildt om kopparstick och etsningar,
af olika godhet och följaktligen af mycket olika
värde. De dyraste och bästa äro de första afdragen
från plåtarna, de s. k. artistprofven (se d. o.), som
vanligen tagas från den oförjärnade gravyren. De näst
följande äro de, som tryckts, innan någon inskription
graverats i plåten; dessa kallas avant la lettre. Har
gravören å plåten inristat någon inskription med
radernålen, kallas sådana aftryck avant la lettre
finie. Aftryck med full inskription kallas vanliga
aftryck. Numera, då alla större upplagor af graverade
och etsade plåtar tryckas från galvaniska fällningar
af originalplåten, kunna endast aftryck från den
oförjärnade originalplåten med rätta tilldelas en
högre värdegrad.
A. T-G.
2. Tekn. Afformning af en upphöjd kropp i en
mjuk massa, som hårdnar och bildar den moderform,
i hvilken därefter den egentliga gjutmassan inhälles
och antager önskad form.
3. Geol. De i sedimentära bergarter
bibehållna konturerna och yttre formerna
af organiska kroppar, t. ex. blad, fiskar,
musselskal, som vid aflagringen blifvit inbäddade.
E. E.
Aftryckare, del af en affyrningsinrättning. Tillbehör
till aftryckaren förekomma under benämningarna af
tryckare-arm, -bögel, -fjäder, -kam, -klack, -regel,
-stång, -tand och -tapp.
Afträde. Se Klosett och Renhållning.
Afträdesgödsel. Se Latrin.
Afträdessyn. Se Byggnadsskyldighet
och Husesyn.
Aftumma, skogsh., tumma, intumma; uppmäta i skogen
apteradt virke till längd och groflek.
F. L.
Aftös, behäftad med eller härrörande af den
munsjukdom, som kallas "aphtæ" Se Munsjukdomar.
Afveckling, hand., den åtgärd, hvarigenom en affär,
som råkat i svårigheter, småningom utredes.
Afvelscentrum (jfr Centrum), ladugårdsbesättning, som
af prisnämnd utmärkts såsom tjänlig att bidraga till
förbättrandet af landets nötboskapsafvel. Sålunda
utmärkt afvelscentrum skall tillhöra antingen
fjällras, ayrshire-ras, svartbrokig låglandsras eller
korthornsras och för öfrigt uppfylla vissa bestämda
villkor. Se vidare k. kung. 13 mars 1903.
Afvelsförening, husdjursk., förening, som har
till ändamål att till förbättrande af de särskilda
orternas kreatursbesättningar inom ett land utvälja
afvelsdjur bland rena raser eller från blandade raser
med en bestämd typ, som anses lämplig för de lokala
förhållanden, där kreaturen skola underhållas,
och att sedermera genom omsorgsfull skötsel och
noggrant urval ytterligare höja stammens värde
samt från densamma sprida afvelsdjur till andra
kreatursbesättningar. Sådana föreningar äro bildade i
Sverige dels för utbredning af hästar af ardenner-ras
och dels till förbättring af den nordsvenska hästen
samt dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
