Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Al, bot., växtsläkte - Al., det kemiska tecknet för aluminiums atomvikt - Ala., förkortning för staten Alabama - A la, "på samma sätt som" - Ala 1. Bygnk. Två till atrium gränsande sidorum - Ala 2. Rom. hist. Flygel af en här - Ala 3. Bot. "Vingarna" i ärtväxternas blomkrona - Ala, socken i Gottlands län - Ala, stort ångsågverk i Gäfleborgs län - À la baisse, hand., uppgöra handelsplaner med beräkning på prisfall - Alabama 1. Stat i Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brunaktiga hängen, de senare i korta, äggformiga,
hvilka vid sin tillväxt genom de skyddande fjällens
hårdnande blifva ett slags kottar. Dessa mogna
först på senhösten och utsläppa under vintern de
små nötterna, hvilka, då de ej som hos de flesta
andra träd äro vingade, icke äro bestämda att
kringföras af vinden, utan blifva liggande, tills
de vid snösmältningen af vattnet nedföras till kärr
och andra vattensamlingar, där man om våren ofta
ser dem flyta. Under vintern igenkännas alarna lätt
på de kvarsittande fruktkottarna och de skaftade
bladknopparna. - Af detta släkte ega vi i vårt
land tvenne arter, klibbalen (A. glutinosa)
och gråalen(A. incana). Den förra är en sydligare art;
i Norrland finnes den mest i kusttrakten och går ej
norr om Ångermanland. Öfverallt växer den på
mer eller mindre sumpiga ställen. Den blir ett
resligt träd med tämligen gles och smal, trubbig krona
(ofta något lik ekens), djupt sprickig, svartbrun
bark och rundade, i spetsen tvära eller intryckta,
mörkgröna blad, hvilka med undantag af nervvinklarna
äro glatta och i synnerhet som yngre klibbiga (däraf
namnet). Den rödaktiga veden har som bränsle mindre
värde än björkens. Roten lämnar ett masureradt
virke, passande till faneringar. Barken nyttjas till
färgning af ylle, fisknät o. s. v. Löfvet
ätes rätt gärna af kreaturen. - Gråalen, vanligen
kallad arre eller alder, tillhör Norrland och
det sydligare Sveriges höglända trakter. I våra
slättbygder finnes den ej vild, men ofta planterad.
Den är ej så bunden vid sank mark som föregående
art. I alla afseenden närmar den sig mer än denna
till björken. Kronan är spetsigare, barken slät,
gråaktig (lik bokens), bladen spetsiga och småludna,
veden hvitare och starkare. Gråalen når sällan
någon betydligare storlek. - På alarnas rötter
finnas gallbildningar, orsakade af en svamp, som
eger förmåga att assimilera kväfve. Se Domatier.
S. A. (G. L-M.)
Skogsh. Klibbalen lämpar sig väl för
s. k. lågskogsskötsel, enär frodiga skott snabbt
uppväxa från den afhuggna stubben. Förfarandet att
afhugga stubbarna kan förnyas 3 à 4 gånger, innan
stubbarna dö. Klibbalens virke är lätt (spec. vikt
0,50-0,60) och löst. Det är dock synnerligen
varaktigt under vatten, hvarför det framför annat
användes till vattenrännor, pumpstockar o. d. I
följd af sin löshet bearbetas virket med lätthet
(t. ex. i Skåne) till träskor, skedar, slefvar,
baktråg m. m. Barken är användbar till garfning. -
Gråalen är ett mindre träd, som näst björken är
det allmännaste inom våra nordligare provinsers hag-
och skogsmarker, i fuktiga lägen eller å mera öppna
platser i skogarna, t. ex. där skogseldar gått fram.
F. L.
Paleont. Fossila arter af alsläktet angifvas
redan från kritperiodens aflagringar, men
med större säkerhet först från de eocena
lagren. Släktet förekom under miocenperioden
äfven på Spetsbergen och Grönland.
A. G. N.
Al., det kemiska tecknet för aluminiums atomvikt.
Ala. [ä’l*], förkortning för Alabama (staten).
A la, framför vokal och stumt h: à l’ (fr. prep. à och
feminina art. la, med underförstådt manière eller
mode e. d.), "på samma sätt som", "i enlighet med",
nyttjas i en mängd uttryck och talesätt, t. ex. à la
française, på franska sättet, à la mode, i enlighet
med bruket, på modet, à la Paganini, på Paganinis
sätt, à l’anglaise, efter engelskt bruk o. s. v.
Ala (lat., plur. alæ), vinge. - 1. Bygnk. Namn på två
(sällan ett) till atrium gränsande och mot detsamma i
hela sin bredd sig öppnande sidorum i det fornromerska
boningshuset.
2. Rom. hist. Flygel af en här; bundsförvanternas
på flygeln uppställda (rytteri-) afdelningar; själfständig
kavalleriafdelning (särsk. under kejsartiden).
(H. SGN.)
3. Bot. Inom den botaniska morfologien är alæ sedan
gammalt benämning på "vingarna" i ärtväxternas blomkrona.
G. A.*
Ala, socken i Gottlands län, Gottlands Norra
härad. 3,097 har. 306 inv. (1902). Annex till
Kräklingbo, Visby stift, Medelkontraktet. -
Kyrkan är enl. en anteckning från medeltiden
uppbyggd 1149, hvilket kan gälla de ursprungliga
delarna af tornet och långhuset; i det senare
finnas väggmålningar från medeltidens slut. I
kyrkans närhet finnes en medeltidsbyggnad af sten.
HS HD.
Ala, stort ångsågverk i Söderala socken,
Gäfleborgs län. Sågverket tillhör Bergvik
och Ala nya aktiebolag, hvars aktiekapital
uppgår till 5,400,000 kr. Tillverkningen
vid A. belöpte sig 1901 till omkr. 114,000
kbm. diverse trävaror jämte 409,217 hl. träkol
med angifvet sammanlagdt värde af omkr. 2,855,000
kr. Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 693 personer.
K. K-Å.
À la baisse [alabä’ss], fr., hand. Spekulera à la
baisse, uppgöra handelsplaner med beräkning på
prisfall af värdepapper, varor o. s. v. Dess motsats
är à la hausse.
Alabama [äləbā’mə]. 1. Stat i Nord-Amerikas
förenta stater. Det gränsar i n. till Tennessee,
i v. till staten Mississippi, i s. till Florida
och Mexikanska viken, i ö. till Georgia. Genom
norra delen af A. framgår i sydvästlig riktning
Alleghanybergen sydvästligaste utsprång, som delar
staten i två vattensystem, floden Tennessee’s och
Mexikanska vikens. Floden Tennessee flyter genom
Alabamas norra del. Alla de öfriga floderna gå till
Mexikanska viken. Den största är Mobile, som faller
ut i Mobileviken och bildas af floderna Alabama från
n. ö. och Tombigbee från n. Den förra uppkommer af
källfloderna Tallapoosa och Coosa. I Tombigbee
infaller från vänster bifloden Black Warrior. På
gränsen mot Georgia flyter Chattahoochee. Ångbåtar
fara på floderna från staden Mobile vid hafvet
till Tuscaloosa vid Black Warrior och Montgomery
vid Alabama. Chattahoochee och Tennessee äro äfven
segelbara. Statens hafskust är 160 km. och omsluter
den ansenliga Mobilebukten. Denna är i hufvudinloppet
4 1/2 m., men blir snart grund inåt, så att fartyg,
som äro 2 m. djupgående, ej kunna gå in till staden
Mobile. Norra delen af A. har fruktbara dalar, i
hvilka säd odlas. Södra delen är en slätt, hvilken
långsamt sluttar mot hafvet och som vid floderna är
synnerligen fruktbar, men för öfrigt sandig. Landet
har stora skogar af ek, ceder, valnöt, magnolia m. m.,
hvilka lämna skeppsvirke i öfverflöd. Klimatet
i höglandet är sundt, på lågslätten (i södern)
osundt och feberalstrande. Högsta sommarvärmen
är 40° C. Floderna frysa aldrig till. Jordbruket
drifves i plantager. Dess viktigaste produkt
är bomull (A. är den fjärde i ordningen
af bomullsstaterna). Fabriksrörelsen är
obetydlig. Statens areal är 135,320 kvkm. med
1,828,697 inv. (1900), hvaraf 1,001,152 hvita,
827,545 färgade. Befolkningens täthet är således 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
