Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alessi, Galeazzo, italiensk arkitekt - Alessio (Lesch, Ljesch), stad i turkiska Albanien - Al estofádo (sp.), måladt i naturlig färg - À l’estompe, fr., teckning utförd med stomp - Aletheia, grek. myt. Se Veritas - Alethopteris Sternb., paleont., växtsläkte - Aletsch-gletscher, Alpernas största jökel - Aleurites moluccana, bot. Se Euphorbiaceæ - Aleuromanti, spådom genom rådfrågande af offermjölet - Aleurometer, apparater för undersökning af mjöls duglighet - Aleuron-korn, Glutenmjöl - Aleuroskop. Se Aleurometer - Aleuterna l. Aleutiska öarna, en grupp öar tillhörande Alaska - Alexander, kallad den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkan kan sägas hafva inledt
barock-arkitekturen. Från A. förskrifva sig nästan
alla palats vid den ofvannämnda gatan, vidare
Loggia di banchi (banken), Palazzo Grimaldi och
det ännu i sitt förfall härliga Pal. Sauli samt
den vackra kyrkan S. Maria di Carignano. Han
prydde äfven Genovas förstäder med på sin tid
praktfulla och berömda villor, och det var efter
hans storartade verksamhet för stadens försköning,
som Genova fick sitt bekanta tillnamn la superba,
"det ståtliga". A:s anseende var synnerligen
stort. Rubens t. ex. beundrade honom mycket och
aftecknade under sin vistelse i Genova hans arbeten,
(O. G-G.)
Alessio (Lesch, Ljesch), forntidens Lissus in
Illyria, stad i turkiska Albanien. Omkr. 3,000
inv. Skanderbeg dog där 1467.
Al estofádo (sp.), måladt i naturlig färg (särskildt
om spanska träsnideriarbeten).
À l’estompe [at*stå’p], fr., teckning utförd med
stomp.
Aletheia, grek. myt. Se Veritas.
Alethopteris Sternb., paleont., ett inom
stenkolsperiodens och den permiska periodens
aflagringar förekommande växtsläkte, hvars
blad erinra om vissa ormbunkars. Enligt nyare
undersökningar är det dock sannolikt, att detta
släkte snarare hör till gruppen Cycadofilices,
ett mellanled mellan ormbunkar och cykadéer.
A. G. N.
Aletsch-gletscher, Alpernas största jökel, sträcker
sig från södra sidan af alptoppen Jungfrau ned i
Rhônedalen. Längd 16,5 km., med firn 24 km. Enligt
Heim behöfver snön 450 år för att från toppen af
Jungfrau föras till nedre ändan af denna gletscher.
Aleurites moluccana, bot. Se Euphorbiaceæ.
Aleuromanti (af grek. aleuron, mjöl, och manteia,
spådom), spådom genom rådfrågande af offermjölet.
Aleurometer (af grek. aleuront fint mjöl, och
metron, mått), "mjölmätare", och Aleuroskop
(af grek. skopein, se), "mjölundersökare", namn på
apparater för undersökning af mjöls duglighet till
brödbakning. En fransman Boland har uppfunnit en
s. k. aleurometer, genom hvilken mjölsortens godhet
bestämmes efter graden af tänjbarhet hos det i
densamma befintliga växtlimmet.
Aleuron-korn (af grek. aleuron, mjöl), Proteinkorn
l. Glutenmjöl, bot., de mest af ägghviteämnen
bestående bildningar, som finnas i nästan alla
[bildtext]
Celler med aleuronkorn i fröhvitan hos Ricinus:
1. I koncentrerad glycerin.
2. I förtunnad glycerin.
3. Efter uppvärmning i glycerin.
4. Efter behandling med jodalkohol och svafvelsyra.
frön. Då frömognaden inträder, afsöndra sig i
fröhvitans eller hjärtbladens celler runda partier
ur protoplasman; dessa få en fastare konsistens
och bilda aleuronkorn. Det är under denna form som
inom växtriket ägghviteämnen oftast uppträda såsom
reservnäring. Aleuronkorn förekomma antingen, såsom
hos ärter och bönor, i samma celler som
stärkelsekornen eller också i särskilda cell-lager
(glutenceller), såsom hos sädesslagen. Rikast uppträda
de dock hos sådana frön, som ej innehålla stärkelse,
utan feta oljor (Ricinus m. fl.). Aleuronkornen
äro klotrunda eller ellipsoidiska, innesluta
ofta kristalloider (se d. o.) eller globoider,
d. v. s. rundade eller druflika, amorfa små
anhopningar af fosforsyrad kalk och magnesia. Då
fröna gro och utveckla den unga plantan,
upplösas aleuronkornen och användas vid dennas
uppbyggande. Nyare undersökningar hafva ådagalagt,
att aleuronkornen icke äro annat än den intorkade, på
ägghviteämnen rika cellsaften. Är denna färgad, blifva
därför äfven aleuronkornen, t. ex. hos Hibiscus,
färgade.
G. A.*
Aleuroskop. Se Aleurometer.
Aleuterna l. Aleutiska öarna, en grupp öar
tillhörande territoriet Alaska i Förenta staterna,
belägen 51°-54,30° n. br., 165°-172° v. lgd, och
skiljande Berings haf från Stilla oceanen. Öarna äro
till antalet öfver 150. Arealen uppgifves mellan
14,600 och 37,840 kvkm., folkmängden omkr. 2,500
pers. Hafsdjupen på båda sidorna om öraden äro
ansenliga, på den norra 1,000-3,926 m., på den södra
3,000 m., ja s. om Unalasjka 6,986 m. Öarna delas i
fyra grupper, näml. från Alaska: Räf-, Andrejanovsky-,
Rått- och Grann-öarna. Till den första gruppen höra
de största: Unimak, Unalasjka och Umnak. Nämnas må
dessutom Seguam, Amla, Atka, Adak, Kanjaga, Tanjaga,
Amtsjitka, Attu och Agattu. Öarna höja sig från en
lång underhafsbank af blott omkr. 1,000 m. djup till
höjden af 2,729 m. (berget Sjisjaldin på Unimak) och
1,700 m. (Makusjin på Unalasjka). Aleuterna höra till
jordens aktivaste vulkan-områden. Klimatet är rått och
fuktigt och växtligheten högst obetydlig. Befolkningen
lefver mest af jakt (på sälar och hvalar) samt af
fiske. Invånarna äro mest aleuter, hvilket namn
ryssarna gifvit dem; själfva kalla de sig unungun
("folk"). De stå västeskimåerna närmast. Ögruppen
upptäcktes af Bering 1741.
J. F. N.
Alexander (grek. Alexandros), kallad den store,
den tredje af de macedoniske konungarna med namnet
Alexander, föddes 356 f. Kr. Enligt traditionen
härstammade han genom sin fader, konung Filip
af Macedonien, från Herakles och genom sin moder,
Olympias, från Akilles. A. egde, hvad grekerna ansågo
som en gudarnas särskilda gåfva, skönhet. (Om. A:s
utseende se Baumeister, "Denkmäler" I. s. 38 ff.)
Redan tidigt utmärkte han sig genom stolthet och
äregirighet. Han ville ej försöka sin lycka vid de
olympiska spelen, emedan där ej funnes några konungar
att öfvervinna, och vid sin faders segrar klagade han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
