Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almqvist. 1. Per Vilhelm A., teknolog - Almqvist. 2. Herman Napoleon A., språkforskare. Se Almkvist - Almroth, Nils Vilhelm, kemist, teknolog - Almska stiftelsen (off. Axel och Sofia Alms stiftelse) - Almström, Adolf Fredrik Robert, industriidkare, politiker - Almud, ett spansk-portugisiskt rymdmått för våta och torra varor - Almukantarat, astron., med horisonten parallell cirkel - Almundsryd, socken i Kronobergs län - Almuñecar, sjöstad i spanska prov. Granada - Almunge, socken i Stockholms län - Almvik, lastningsplats i Törnfalls socken - Aln, en måttbestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett synnerligen värdefullt arbete, som på samma gång
utgör ett vackert bevis på detta ämnes utveckling
under A:s verksamhet vid högskolan. A. var 1890
-1901 ledamot af Tekniska högskolans styrelse samt
blef 1885 ledamot af Landtbruksakademien och 1897 af
Vetenskapsakademien.
S. L-K.
2. Herman Napoleon A., den föregåendes broder,
språkforskare. Se Almkvist.
Almroth, Nils Vilhelm, kemist, teknolog, f. 1797 i
Stockholm, blef efter studier i Upsala 1814 auskultant
i Svea hofrätt och i Bergskollegium. Efter aflagd
bergsexamen 1815 blef han 1817 mynt-proberare
och egnade sig därefter på ett synnerligen
förtjänstfullt sätt åt omorganisationen af det
svenska myntverket. 1824 fick han professors
titel samt utnämndes 1835 till öfverdirektör för
mynt- och kontrollverken i riket. Sedan 1821 var
han därjämte lärare i kemi vid Marieberg. Han
afled 1852. A. efterlämnade flera uppsatser i
Vetenskapsakademiens handlingar, i Järnkontorets
annaler samt i Krigsvetenskaps-akademiens
handlingar (bl. a. en prisbelönt afhandling
Om krutberedning) samt utgaf 1834 Lärobok
i första grunderna till oorganiska kemien.
P. T. C.*
Almska stiftelsen (off. Axel och Sofia
Alms stiftelse) har till ändamål att åt fader- och
moderlösa barn samt andra sådana, hvilka i saknad
af behörig omvårdnad äro i fara att i sedligt
afseende förfalla, bereda kristlig uppfostran och
god handledning i syfte att dana dem till dugliga och
redbara människor. Stiftelsen har å egendomen Rådan,
Spånga socken och Sollentuna härad af Stockholms
län, en uppfostringsanstalt för flickor, hvilka
där erhålla samma undervisning som i folkskolorna
samt utbildas till dugliga arbetarehusmödrar och
tjänare inomhus. Inträde vid anstalten kan medgifvas
flickor från alla delar af riket, mot villkor att
vederbörande kommunala myndighet eller målsman
erlägger ett årsbidrag, som af styrelsen bestämmes,
f. n. 100 kr. för barnet. Stiftelsen inrättades 1874
genom donation af änkefru Sofia Alm, född Brandt,
till minne af hennes make, byggmästaren Axel Alm i
Stockholm (f. 1814, d. 1872). Grundfonden utgjorde
vid 1902 års slut i rundt tal 877,000 kr. och de
disponibla medlen till beredande af barnhem vid samma
tid 243,000 kr. Elevernas antal var vid samma tid
61. Stiftelsens styrelse har sitt säte i Stockholm.
Almström, Adolf Fredrik Robert, industriidkare,
politiker, f. i Åmål 19 aug. 1834, erhöll 1850
anställning vid Rörstrands porslinsfabrik. Efter
studieresor i utlandet antogs han 1855 till förste
verkmästare vid nämnda fabrik, blef 1863 delegare
i densamma och dess tekniske disponent samt är
sedan 1893 dess såväl tekniske som administrative
ledare. Han har där dels själfständigt, dels
efter utländska förebilder infört flera nya
tillverkningsmetoder och fabrikat, ombyggt hela
fabriken, hvars tillverkning är mer än tiodubblad
sedan 1855, ombildat Rörstrandsarbetarnas
sjuk- och begrafningskassa samt inrättat deras
pensionskassa. Anläggningen af porslinsfabriken Arabia
vid Hälsingfors planlades af honom. I "Uppfinningarnas
bok" (bd 4, 1873) har han författat afdelningen
Lervarorna och deras tillverkning, hvarjämte han
skrifvit åtskilliga smärre tekniska uppsatser. Led. af
Vet. akad. 1894. - A. har tagits mycket i anspråk
för offentliga värf. 1888-96 var han en af Stockholms
stads representanter i riksdagens första kammare,
och från och med 1898 har han där representerat
Gäfleborgs län. Han har härunder varit ledamot
af lagutskottet (1889), bevillningsutskottet
(1892-96 och 1898-1903) samt af särskilda utskott
(1890 för arbetareförsäkringsfrågan och 1901
för försvarsfrågan). Utprägladt konservativ och
en af den protektionistiska kammarmajoritetens
främste märkesmän, frambar han 1895 motionen om
mellanrikslagens uppsägning och har haft plats i
partiets förtroenderåd 1894-96 och sedan 1899. I
socialpolitiska och unionella frågor intager
A. i regeln en ganska återhållande ställning. Vid
rösträttsfrågans behandling 1902 anslöt han sig
till Hugo Tamms skrifvelseförslag. Särdeles varmt
intresserad för försvarsväsendets utveckling,
har han knutit sitt namn vid förslagen (1895
och 1896) om upptagande af stora lån till ökande
af flottan och fasta försvarets utveckling samt
(1899) om väsentlig ökning af de af k. m:t begärda
anslagen till nya gevär, krigsfartyg m. m. Bland A:s
öfriga offentliga uppdrag märkes hans ledamotskap
i kommittén för Kommersekollegiums ombildning och
inrättande af industri- och handelskamrar (1883-85),
tullkommittén (1888-92), arbetareskyddskommittén
(1891-92), kommittén för Stockholmsutställningen
1897 samt kommittéerna för Sveriges deltagande
i världsutställningarna i Paris 1878, Chicago
1893 och Paris 1900. Han var stadsfullmäktig i
Stockholm 1875-91 och ledamot af direktionen öfver
undervisningsverken i Stockholm 1883-91. Sedan 1895
är han riksbanksfullmäktig.
T-S.
Almud (sp. almud, port. almude, af arab. al-mudd,
mått-et), ett spansk-portugisiskt rymdmått för våta
och torra varor, af växlande storlek, i Spanien
vanligast för torra varor = 1,76 l., i Portugal för
våta = 16,54 l.; som ytmått = så mycket jord som besås
med 1 almud.
H. A.
Almukantarat, astron., arabisk benämning på hvarje med
horisonten parallell cirkel; äfven ett af Chandler
uppfunnet instrument för iakttagande af tiderna för
stjärnors gång genom en och samma almukantarat.
Almundsryd, socken i Kronobergs län, Kinnevalds
härad. 20,911 har. 3,923 inv. (1902). Konsistoriellt
pastorat, Växjö stift, Kinnevalds kontrakt.
Almuñecar [-munje-], sjöstad i spanska
prov. Granada, 62 km. s. om staden Granada. 8,527
inv. (1897). Där finns en morisk borg och många gamla
byggnader. Socker-, bomulls- och batatodling.
Almunge, socken i Stockholms län, Närdinghundra
härad. 17,301 har. 2,184 inv. (1902). Konsistoriellt
pastorat i Upsala stift, Närdinghundra kontrakt.
Almvik, lastningsplats i Törnfalls socken, Södra
Tjusts härad, Kalmar län, mellan Västervik och
Gamlebyn. Till hamnen ankommo 1899 62 segelfartyg
och 1 ångfartyg af tills. 1,358 ton. A. kallas
understundom köping, men har inga privilegier att
uppvisa.
Aln (isl. öln, alin, da. alen, ty. elle, holl. el,
eng. ell, angls. eln, fr. aune, mlat. alena,
got. aleina, lat. ulna, grek. olene, egentl.
armbåge), en måttbestämning, som ända till
metersystemets införande varit i bruk hos de flesta
indo-europeiska folk och urspr. betydde längden
af en mans arm (foranord. alin betydde längden från
armbågen till spetsen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
