Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andronikos, forngrekisk filosof - Andronitis, manbyggnaden i det äldre grekiska boningshuset - Andropogon L., Skägg-gräs, bot., växtsläkte af fam. Gramineæ - Andros, grekisk ö. Se Andro - Andros, Sir Edmund, brittisk ämbetsman - Androsace Tourn., bot., ett till fam. Primulaceæ hörande växtsläkte - Androspor, bot. Se Spor - Androuet, Jacques. Se Cerceau - Andrusovo. Se Andrussov - Andrussov (Andrusovo), by i ryska guvern. Smolensk - Andry, Nicolas, fransk läkare - Andryane, Alexandre Philippe, fransk skriftställare - Andrz., i naturvetenskapliga namn förkortning för A. L. Andrzejovski, professor i Vilna - Andrötter l. Pneumatoforer, bot., rotbildningar hos en del i sumpiga trakter förekommande växter - Andslägtet, zool. Se Andfåglar - Andtid, skördetid. Jfr And - Andtäppa, med., liktydigt med andnöd. Se Andnöd - Andujar, stad i spanska prov. Jaén i Andalusien - Andvake, ett i Kristiania 1890 stiftadt sällskap - Andvare, nord. myt., en dvärg hvilken i en gäddas skepnad lefde i en fors - And-älfven, flod i Romerike, Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andronitis (grek., af aner, man), manbyggnaden i det
äldre grekiska boningshuset.
Andropogon L., Skägg-gräs, bot., växtsläkte af
fam. Gramineæ, innefattande högväxta, till större
delen tropiska gräs med i ax eller vippor grupperade,
flerblommiga småax. Släktets namn härrör från de
ofta ansenligt långa borst, med hvilka hanblommorna
vanligen äro försedda och hvilka gifva axet
eller vippan hos flere arter ett fjäderbuskartadt
utseende. Några arter odlas som prydnadsväxter, så
t. ex. A. formosus. Utmärkande för släktet är, att det
vanligen innehåller eteriska oljor. De, som erhållas
af A. squarrosus L. fil., A. Nardus L. m. fl., nyttjas
vid beredning af parfymer. Rotstocken af sistnämnda
art lämnar den falska Nardus indica. Åtskilliga
arter, såsom A. laniger Desf. var. Ivarancusa och
A. Schoenanthus L., hafva i Ostindien medicinsk
användning. A. Schoenanthus förekommer äfven i Arabien
och utgör där en hufvudnäring för kamelen samt kallas
af denna orsak kamelhö. Af ännu större betydelse är
A. Sorghum Brot. Se Sorghum. Jfr Gräsolja
(Citron-gräsolja), Ivarancusa-rot och Vetiveria-rot.
LDT. (G. L-M.)
Andros, grekisk ö. Se Andro.
Andros [ä’ndrås], Sir Edmund, brittisk
ämbetsman, f. 1637, d. 1714, var 1674–81 guvernör i provinsen New York
och därunder ofta invecklad i tvister med grannkolonierna. 1686
utsågs han af Jakob II till guvernör öfver hela Nya England (landet
mellan Maryland och Canada, utom Pennsylvania), med uppdrag
att bryta de myndige puritanske kolonisternas själfrådighet. Hans
kraftiga åtgärder i detta syfte (införande af religionsfrihet,
presstvång och dryga skatter) gjorde honom ytterligt hatad i Nya
England, och A. blef (apr. 1689) fängslad vid ett upplopp i Boston
samt måste återvända hem. 1692–98 var han guvernör i
Virginia, där han gjorde sig populär genom kraftigt befordrande af
undervisningsväsendet. I Nya England har A:s namn med någon
öfverdrift kommit att beteckna typen för en tyrannisk styresman.
V. S-G.
Androsace Tourn., bot., ett till fam. Primulaceæ
hörande växtsläkte. I Sverige finnes en art,
A. septentrionalis L., hillsko, hvilken är en liten
8–15 cm. hög ört, med små, hela, i rosett sittande
blad samt små hvita i en enkel flock i stängelns
spets samlade blommor. Den finnes, men sällsynt,
på grusbackar, sandåsar och kalkberg i södra och
mellersta Sverige. Företrädesvis i stenpartier odlas
här och hvar några Androsace-arter, såsom den blå-
eller rödblommiga A. lanuginosa Wall. från Nepal, den
gulblommiga A. vitaliana Lam. från Alperna m. fl.
G. A.*
Androspor, bot. Se Spor.
Androuet [ãdroe’], Jacques. Se Cerceau.
Andrusovo. Se Andrussov.
Andrussov (Andrusovo), by i ryska guvern. Smolensk,
vid floden Gorodenka. Där slöts 3 jan. (g. st.) 1667
stillestånd mellan Ryssland och Polen, hvarvid
Polen afstod Smolensk och några få angränsande orter
äfvensom Lill-Ryssland ö. om Dnjepr jämte Kiev.
Andry [ãdri], Nicolas, fransk läkare, f. 1658 i
Lyon, d. 1742, "ortopediens fader", blef med. doktor i
Paris 1697, professor vid Collège de France 1701 och
dekanus i fakulteten 1724. Han förde hetsig polemik
med sina ämbetsbröder, i synnerhet kirurgerna. A:s
arbete Orthopédie, ou l’art de prévenir et de corriger
dans les enfants les difformités du corps (2 bd,
1741) namngaf den ortopediska vetenskapen och utgjorde
den första grundligare framställning däraf.
Andryane [ãdria’nn], Alexandre Philippe,
fransk skriftställare, f. 1798, d. 1862, deltog i
de lombardisk-venezianske carbonaris stämplingar,
hvarför han häktades och dömdes till döden. Han
blef dock benådad med lifstidsfängelse på Spielberg
och frigafs 1833. 1838 utgaf han sina Mémoires d’un
prisonnier d’état, hvilka påminna om hans medfånge
Silvio Pellicos Le mie prigioni, som skildrar samma
fångenskap.
Andrz., i naturvetenskapliga namn förkortning
för A. L. Andrzejovski, professor i Vilna, f. 1784, d. 1868.
Andrötter l. Pneumatoforer, bot., egendomliga
rotbildningar hos en del i sumpiga trakter
förekommande växter, t. ex. sumpcypressen
(Taxodium) och en del mangrove-växter (Avicennia,
Laguncularia). De utgöras af vertikalt ur dyn
uppstickande rötter med en mängd luftgångar i det
inre, hvilka genom stora barkporer stå i förbindelse
med den yttre luften. Genom denna anordning kan den
för andningen nödvändiga luften tillföras de andra
i den luftfattiga dyn befintliga rötterna.
G. O. R.
Andslägtet, zool. Se Andfåglar.
Andtid, skördetid. Jfr And.
Andtäppa, med., liktydigt med andnöd eller en lägre
grad däraf. Se Andnöd.
Andujar [andu’char], stad i spanska prov. Jaén
i Andalusien, vid Guadalquivir, n. v. om
staden Jaén, i en rik och bördig trakt. 13,000
inv. (1901). Stadens hufvudindustri består i
tillverkning af s. k. alcarraza, af lera tillverkade
kylfat för vatten. – 18–20 juli 1808 stod vid A. ett
slag mellan fransmän och spanjorer.
Andvake, ett i Kristiania 1890 stiftadt sällskap med
samma uppgift som sällskapet Idun i Stockholm och
med liknande stadgar.
Andvare, nord. myt., en dvärg, hvilken i en gäddas
skepnad lefde i en fors. Han fångades i Rans nät af
Loke, som i lösen för hans lif fordrade allt det guld
han egde. Dvärgen bar fram sitt guld, men Loke märkte,
att han gömde en guldring, Andvaranaut, och befallde
honom att lämna fram äfven denna. Då A. oaktadt sina
böner icke fick behålla ringen, fäste han vid den den
förbannelsen, att den skulle blifva hvar mans bane,
som egde den. Jfr Volsungasagan.
(B-E.)
And-älfven, flod i Romerike, Norge, kommande från
Hurdalen och utfallande i sjön Vormen. Vid älfven
ligger Eidsvold.
RM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
