Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati / 1323-1324 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarbostäder, för arbetsklassen afsedda boningshus - Arbetarbörs, af arbetarsyndikatens delegerade förvaltad byrå - Arbetarfrågan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arbetarhem vid Huskvarna.

ekonomiska grundsatser, äro de icke blott till gagn
för samhället, utan blifva därjämte "själfbärande"
företag, som gifva skälig ränta å det i dem nedlagda
kapitalet. Statistiken öfver kapitalbildning och
kapitalplacering visar att på senare tid, från 1870,
husbyggnader i stad jämte järnvägsanläggningar
utgöra förnämsta kanalen för uppsugande af ledigt
kapital. Behofvet af stora våningar är dock, som
bekant, jämförelsevis obetydligt. Smålägenheterna
bilda hufvudmassan af de till bostäder afsedda
rummen. På samma gång kräfver, dess bättre, en högre
"standard of life" allt större bostadsutrymme för
familjer af arbetsklassen. Häraf torde den slutsatsen
kunna dragas, att kapitalet på grund af förhållandenas
egen natur måste vända sig till uppförande af
husbyggnader med smärre lägenheter och således af
nödtvång alltmera låna sig till genomförande af
arbetarbostadsreformen (jfr Egna-hem). Se vidare
Axel Raphael, "Bostadsfrågan" (1903), samt Gustav
Sundbärg, "Sveriges land och folk" (1901), G. H. von
Koch, "Social tidskrift" 1901–1903, E. R. L. Gould,
"The housing of the working people" (Washington,
1895), och "Handwörterbuch der staatswissenschaften"
(Jena 1898).

^{E. BN.}

(Vid illustreringen af art. Arbetarbostäder har
redaktionen biträdts af redaktör G. H. von Koch.)

Arbetarbörs, af arbetarsyndikatens delegerade
förvaltad byrå, som har till uppgift att
anskaffa platser åt arbetare samt för bedömande af
arbetsmarknaden upprätta arbetsstatistik. I Belgien
inrättades 1880 en arbetarbörs i Liège, 1886 en
annan i Bruxelles, den senare bestående af både
arbetsgifvare och arbetstagare. Holland fick samma
år en arbetarbörs i Amsterdam. I Frankrike inrättades
1887 i Paris en arbetarbörs på
kommunens bekostnad. 1892 uppförde staden för
densamma en storartad praktbyggnad, motsvarande hvad
man på andra platser kallar Folkets hus med
samlingssal, lokaler för syndikaten, sal för arbetslösa, där
de kunna uppehålla sig från morgonen och till
midnatt, bibliotek o. s. v. Platsanskaffningen spelar
icke så stor roll, som ursprungliga afsikten torde
varit. I ett fyrtiotal andra franska städer finnas
liknande arbetarbörser. Sådana finnas äfven i de
australiska staterna samt i ett par af Amerikas
förenta stater (Ohio och Montana), där de
understödjas af statsmedel (jfr Arbetsförmedling).

^{E. BN.}

Arbetarfrågan har till föremål arbetsklassens
ställning hufvudsakligen i ekonomiskt, socialt och
politiskt hänseende. Den benämnes äfven, om ock
något oegentligt, den sociala frågan, emedan
den utgör den ojämförligt viktigaste länken i kedjan
af de sociala problemen. Med "arbetsklassen" plägar
i detta sammanhang vanligen förstås "mot aflöning
anställda arbetare i större industrier och näringar".
Arbetarfrågan i modern mening afser närmast
reformer i dessa arbetares lefnadsvillkor.

En detaljerad skildring af frågans läge inom olika
länder afses icke med denna framställning; här
gifves blott en konturteckning af den moderna
arbetarfrågan såsom en för hela det civiliserade
samhället gemensam social uppgift, inom hvilken
enskildheterna, missförhållanden och reformkraf, växla i
hög grad såväl i olika industrier och näringar som
i olika länder, ja redan inom olika delar af samma land.

Att de sociala spörsmål, som sammanfattas under
benämningen arbetarfrågan, mer än någonsin förr
tilltvinga sig samhällets och den enskildes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>