Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - von Ascheberg, Rutger von A. - Aschehoug, Torkel Halvorsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åberopande af sin riksfrihet, vägrade hyllning,
utnämndes han 1664 till generalmajor och, sedan
han under Karl Gustaf Wrangels öfverbefäl deltagit
i fälttåget emot Bremen och lyckligen återfört sina
trupper till Sverige, 1670 till generallöjtnant. Höjden
af ära och ryktbarhet nådde A. i det sedan följande
danska kriget, i hvilket hans trohet och tapperhet
gjorde honom till Karl XI:s förklarade gunstling.
1675 lyckades han rädda Bohus län från infall af
den norska hären. Följande året kallade konungen
honom till sin egen sida och företog på hans
tillstyrkan slaget vid Halmstad. A:s tapperhet och
råd bidrogo äfven till de följande framgångarna och
till krigets lyckliga slut. Den sparsamme Karl XI
öfverhopade honom med gåfvor och nådebevis. A.
utnämndes till friherre 1673, med Kastellgården som
friherreskap, till general 1674, fältmarskalklöjtnant
1677, fältmarskalk 1678, generalguvernör öfver
Göteborg, Bohus län och Dal 1679 samt, efter J.
Gyllenstiernas död, 1680, öfver Skåne, Halland,
Göteborg och Bohus län. 1681 blef han kungl.
råd och 1687 grefve. I grefvebrefvet säger konungen,
att Gud genom A. gifvit honom segern vid
Landskrona. Efter A:s död skref samme konung i sin
dagbok, att A. i kriget varit hans läromästare och
præceptor, samt infann sig i Göteborg för att
bevista hans begrafning. – Som generalguvernör visade
sig A. lika utmärkt i fredliga värf som förut i
krigiska. Han återställde ordning och välmåga i
de härjade landsdelarna, ordnade indelnings- och
reduktionsverken samt lyckades med Sverige fast
införlifva de från Danmark lösryckta landskapen.
Äfven Lunds högskola, som blifvit upplöst under
kriget, blef genom hans nit och omsorg åter satt
i full verksamhet.
A. hade ej mindre än 25 barn; men hans
grefliga ätt utgick på manssidan redan med sonen,
generallöjtnanten Kristian Ludvig A., som
dog 1722. Längst af barnen lefde hans utmärkta
dotter Margareta, f. 1671, d. 1753, gift 1691
med öfversten Kjell Kristoffer Barnekow och änka
redan 1700. Hon tycktes hafva ärft sin faders
stora duglighet, mod och arbetsförmåga samt skötte
t. o. m. sin aflidne mans regemente. Till följd
af sin moderliga omsorg för en stor mängd
underhafvande på sina gods i Skåne efterlämnade hon
ett äradt och välsignadt namn. Jfr Sven Bring,
"Rutger v. A:s lefwerne" (1751), och C.
Lagerberg, "A:ska grafkoret i Kristine kyrka i Göteborg
jämte biografiska anteckningar om A:ska ätten"
(1899).
E. V. M. (C. O. N.)
Aschehoug [a’skehaug], Torkel Halvorsen,
norsk vetenskapsman och statsman, f. 27 juni 1822
på Id i Smaalenene, tog 1844 juris kandidatexamen,
studerade sedan företrädesvis politisk ekonomi och
statistik samt företog vetenskapliga resor till Sverige
och England. 1846–48 var han
universitetsstipendiat och 1848–52 anställd i finansdepartementet,
där han slutligen blef byråchef. 1852 blef han
lektor och 1862 professor i lagkunskap vid Kristiania
universitet, bland hvars mest framstående medlemmar
han nu räknas. Efter Schweigaards död 1870
öfvertog han dennes professur i statsekonomi och statistik,
hvilken han skötte vid sidan af sina öfriga
sysselsättningar, och är sedan 1886 uteslutande professor
i nämnda två ämnen. Redan i sina yngre år
uppträdde A. som vetenskaplig författare med en
Indledning til den norske retsvidenskab (1845), och
några år senare utgaf han en beräkning öfver Norges
folkmängd under åren 1664–66, hvilket arbete
är af största vikt för kännedomen om Norges
förhållanden under 17:e årh. A:s förnämsta arbete är
emellertid Norges offentlige ret. Första afdelningen
af detta utkom 1866 och berättigar sin författare
till en af de förnämsta platserna bland Nordens
historieskrifvare. Den innehåller en historisk
framställning af Norges och Danmarks statsförfattning före
1814 och är, hvad den äldre tiden beträffar,
utarbetad med ständig hänsyn äfven till svenska
förhållanden. Den andra hufvudafdelningen (1875–
85; 2:a uppl. 1891–93), "Norges nu gjældende
forfatning", innehåller en fullständig kommentar till
den norska grundlagen – något som man förut
saknade. A. har öfverallt gifvit sin framställning en
historisk bakgrund och städse sammanställt den
norska grundlagens bestämmelser med
motsvarande i utländska statsförfattningar. Som en del
af samlingsverket "Nordisk retsencyclopædi"
utkom 1885 af hans hand Den nordiske statsret,
hvarjämte han för Marquardsens "Handbuch des
öffentlichen rechts"
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
