Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aschehoug, Torkel Halvorsen - Aschera - Ascherleben - Ascherson, Paul Friedrich August - Aschkokon. Se Hyracoidea - Aschraf. Se Asjraf - Asci. Se Ascomycetes - Asciburgum - Ascidia. Se Tunicata - Ascidiadae - Ascidiader. Se Ascidiadae - Ascii - Ascites. Se Bukvattusot - Asclepiadaceae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar och förblef det, så länge sällskapet egde
bestånd. Vid universitetet har han utfört en stor
del af det administrativa arbetet. – Vid Lunds
univ:s jubelfest 1868 blef A. hedersdoktor i
juridiska fakulteten, och vid sitt 40-årsjubileum som
akademisk lärare 4 okt. 1892 mottog han diplom
som hedersdoktor af Königsbergs universitet. Vid
hans 40- och 50-årsjubileer, 1892 och 1902, firades
han af universitetskolleger och medborgare.
Y. N.
Aschera, hos fenicierna den alstrande
naturkraftens kvinnliga princip. Se Astarte.
Aschersleben, stad i preussiska reg.-området
Magdeburg, vid floden Eine, ej långt från dess
utlopp i Wipper. 27,245 inv. (1900). Högt
uppdrifven trädgårdsodling. Tillverkning af yllevaror,
maskiner, socker, papper m. m. – I närheten af A.
ligga tvenne brunkolverk; något aflägsnare saltkällan
Salzkoth, numera badort (Wilhelmsbad). På västra
sidan af staden synas ruiner, som orätt utgifvas
för att vara efter Askanien, anhaltska husets
gamla stamborg.
Ascherson, Paul Friedrich August,
tysk botanist, f. 1834 i Berlin, sedan 1873 e. o.
professor i växtgeografi vid universitetet därstädes,
var 1873–74 Rohlfs följaktig på dennes expedition
för utforskande af libyska öknen och genomforskade
själf ensam den s. k. lilla oasen 1876 samt den
egyptiska Tothmasöknen 1887. A. har utgifvit
Flora der provinz Brandenburg (3 d., 1859–64)
och för Rohlfs’ 1881 utgifna arbete om oasen
Kufra bearbetat de från mellersta Nord-Afrika hittills
kända växterna. Af A:s öfriga arbeten må nämnas
Catalogus cormophytorum Serbiæ, Bosniæ (tills. med
Kanitz, 1877), Synopsis der mitteleuropäischen flora
(med Gräbner, 1896 ff.) samt Nordostdeutsche
schulflora (med Gräbner och Beyer, 1902).
Aschkokon, zool. Se Hyracoidea.
Aschraf l. Aschref. Se Asjraf.
Asci (lat., plur. af ascus), bot. Se
Ascomycetes.
Asciburgum, fordom namn på Aschaffenburg.
Ascidia, zool. Se Tunicata.
Ascidiadæ, Ascidiader, zool., familj,
omfattande Ascidia, Cynthia och några andra släkten,
utgöres af enkla tunikater (se Tunicata), vanligen
af betydlig storlek. De fortplanta sig endast
undantagsvis genom knoppning och stå, när de befinna sig i
täta grupper, aldrig i sammanhang genom gemensamt
mantelhölje eller kommunicerande kärl.
L–e.
Ascidiader, zool. Se Ascidiadæ.
Ascii (lat., af grekiska nekande a och skia,
skugga), "skugglösa", kallas invånarna i den heta
zonen, där solen vid vissa tider står i zenit, hvilket
gör, att föremålen då ej kasta någon skugga. De
kallas också amphiscii, "tvåskuggade", emedan
de ena hälften af året kasta sin skugga åt söder,
andra hälften åt norr. Antiscii, "motskuggade",
kallas invånarna i norra tempererade zonen, i
motsats till dem, som bo i den södra, emedan de förres
skugga om middagen städse faller mot norr, de
senares städse mot söder. Dessa och liknande uttryck
brukas dock nu sällan.
Ascites. Se Bukvattusot.
Asclepiadaceæ, Asklepiadéer, bot.,
naturlig växtfamilj, som innefattar oftast klängande buskar
eller örter med enkla helbräddade blad; sällan äro
arterna kaktus-lika, bladlösa örter. Blommorna äro
tvåkönade, vanligen i flocklika knippen, sällan ensamma;
foder och krona äro regelbundna, femflikade; kronans
flikar efter regeln i knoppen vridna. Ståndarnas och
pistillernas byggnad är hos denna familj särdeles
egendomlig eller i de flesta fall af följande
beskaffenhet. Ståndarna, som till antalet äro fem, hafva
rörformigt sammanvuxna strängar, på utsidan försedda
med egendomliga nektarier. Deras knappar äro
tvårummiga och insänkta i det sköldformiga märket.
Frömjölet i hvarje rum är sammanklibbadt till en
vaxartad massa (pollinie). Pistillen utgöres af tvenne,
tätt intill hvarandra slutna fruktämnen och stift samt
ett enda sköldformigt, femkantigt märke. I hvart
och ett af dettas hörn sitter ett litet broskartadt,
rundadt eller aflångt, nedtill något klufvet bihang
(translator), som är försedt med tvenne åt olika håll
riktade strängar, hvilka i andra ändan äro fästa
vid hvar sin frömjölsmassa. Dessa frömjölsmassor
tillhöra tvenne olika, intill hvarandra liggande
ståndarknappar. Denna befruktningsdelarnas
byggnad står i samband med ifrågavarande växters
befruktning genom insekter och är synnerligen väl
lämpad för detta ändamål. De i märkets hörn sittande
bihangen, hvilka lätt lossna från märket, häfta fast
vid insekter, hvilka samla honung i blommorna, och
medtaga de två frömjölsmassorna. Dessa, som till
en början äro utspärrade från hvarandra, men snart
sluta sig närmare tillsammans, öfverföras af insekten
till märket i en annan blomma. Frukten utgöres af
två baljkapslar, som innesluta en mängd håriga frön.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
