Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August III - August (Nikolaus August) - August (August Fredrik Eberhard) - Augusta - Augusta - Augusta - August Abrahamsons stiftelse. Se Nääs - Augustal. Se Mynt - Augustana - Augustana college. Se Augustana-synoden - Augustana confessio. Se Augsburgiska bekännelsen - Augustana-synoden - Augusta vindelicorum. Se Augsburg - Augustd'or - Augustenbad - Augustenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militärtjänst, blef 1858 kommenderande general öfver
gardeskåren, deltog med denna i kriget mot Österrike
och ingrep genom stormningen af Chlum afgörande
i slaget vid Königgrätz 1866. I 1870–71 års krig
vållade hans öfverilade anfall på S:t Privat i
slaget vid Gravelotte gardet oerhörda förluster.
Största andelen af hans bedrifter i båda krigen har
tillskrifvas hans stabschef, general von Dannenberg.
A. utnämndes 1873 till generalöfverste med
generalfältmarskalks rang.
Augusta (lat.), "den höga", "den
vördnadsvärda", tillnamn, som först gafs åt Augustus’ änka
Livia, sedermera (särsk. från Domitianus’ tid) åt de
romerska kejsarinnorna och slutligen åt andra kvinnliga
medlemmar af den romerske kejsarens familj. Under
kejsartiden nyttjades detta ord äfven som namn på
flere romerska legioner. Vidare var det (bi)namn på
en mängd romerska städer, uppkallade efter romerska
kejsare eller kejsarinnor:
A. Ausciorum, Auch,
A. emerita, hufvudort i Lusitanien, nu Merida,
A. nemetum, Speier,
A. prætoria (salassorum), nu Aosta,
A. suessionum, nu Soissons,
A. taurinorum, nu Turin,
A. treverorum, nu Trier,
A. bagiennorum, Bene (i Ligurien),
A. vindelicorum, nu Augsburg, m. fl.
Augusta [åga’stə]. 1. Hufvudstad i
nordamerikanska staten Maine, vid Kennebec, n. ö. om Portland.
11,683 inv. (1900). – 2. Stad i nordamerikanska
staten Georgia, vid Savannah. 39,441 inv. (1900).
Eger ett högre läroverk (Richmond academy). Staden
exporterar omkr. 200,000 balar bomull om året
och tillverkar i sina bomullsspinnerier, som få
vattenkraft genom ett nät af kanaler, mer oblekt
bomullsgarn än någon annan stad i unionen. – 3. Hamnstad
på en ö utanför Sicilien. Se Agosta.
Augusta, tyska kejsarinnor. – 1. Augusta
Maria Luise Katarina, dotter af storhertig
Karl Fredrik af Sachsen-Weimar-Eisenach och den
rikt begåfvade storfurstinnan Maria Pavlovna, f. 30
sept. 1811, förmäldes 1829 med dåv. prins Vilhelm af
Preussen, som 1861 blef preussisk konung och 1871
tysk kejsare. Hon hade fått en vårdad uppfostran
samt var lifligt litterärt och politiskt intresserad.
Vid mer än ett tillfälle visade hon sig som en svår
motståndarinna till Bismarcks politik. Bekant är
hennes trägna verksamhet i välgörenhetssyfte;
särskildt befordrade hon Röda korsets och de tyska
"fosterländska kvinnoföreningarnas" utveckling och
satte sig under tysk-franska kriget i spetsen för
sträfvandena för de sårades omvårdnad. Änka sedan 1888,
afled hon 7 jan. 1890. Se vidare Vilhelm I.
Litt.:
Lina Morgenstern, "Kaiserin Auguste" (1890), och
Clara Tschudi, "Kejsarinnan Augusta" (sv. uppl. 1902).
2. Augusta Viktoria, dotter af Fredrik
af Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg, f.
22 okt. 1858, förmäldes 27 febr. 1881 med dåv.
prins Vilhelm, som 15 juni 1888 blef konung af
Preussen och tysk kejsare. Se vidare Vilhelm II.
August Abrahamsons stiftelse. Se Nääs.
Augustal. Se Mynt.
Augustana, fordom namn på staden Ybbs; namn
på augsburgiska bekännelsen (lat. augustana confessio).
Augustana college [ågəsta’nə kå’lidʃ]. Se Augustana-synoden.
Augustana confessio (lat.). Se Augsburgiska bekännelsen.
Augustana-synoden (jfr Synod) kallas efter
Confessio augustana, "Augsburgiska bekännelsen",
det svensk-lutherska kyrkosamfundet i Förenta
staterna. Grunden till detsamma lades af L. P.
Esbjörn, en svensk präst, som 1849 utvandrade till
Amerika för att i andlig måtto betjäna därvarande
landsmän. I Andover i Illinois stiftade han 1850
en svensk-luthersk församling. Efter hand uppstodo
flere församlingar, och skandinaviska och
amerikanska lutheraner stiftade tillsammans 1851
Illinois-synoden. Behofvet af en skandinavisk
prästbildningsanstalt gjorde sig alltmera gällande. Till en början
inrättades en skandinavisk professur vid
statsuniversitetet i Springfield, och Esbjörn tillträdde densamma
1858; men då hans landsmän vid universitetet ej
åtnjöto äskad själfständighet, lämnade han 1860 sin
plats och drog med sina lärjungar till Chicago. Där
hölls s. å. ett sammanträde af den skandinaviska
konferensen i Illinois-synoden, hvarvid man beslöt
att utträda ur detta samfund och bilda en egen synod
med eget seminarium. Detta blef Augustana-synoden,
som vid sin uppkomst bestod af 36 svenska och
13 norska församlingar med omkr. 5,000
kommunikanter, och hvilken senare, då norrmän och danskar
bildade sin egen synod, kom att omfatta endast
svenskar. Olika staters församlingar hafva bildat
vissa under synoden hörande konferenser. Det finnes
nu 8 sådana, näml.: 1. Illinois-, 2. Minnesota-,
3. Iowa-, 4. Kansas-, 5. New York-, 6. Nebraska-,
7. Columbia-, och 8. Kalifornia-konferensen,
hvardera omfattande den stat, hvarefter den benämnts,
jämte andra kringliggande distrikt. Därtill komma
Utah och Montana missions-distrikt. Synodens
rapport 1902 upptager i runda tal 800 kyrkobyggnader
med ett egendomsvärde af 20 mill. kr.; 400
församlingsskolor med 600 lärare och 21,000 lärjungar;
6 högre läroverk med tillsammans 110 lärare, 2,000
studerande och ett egendomsvärde af 2 1/2 mill. kr.;
13 välgörenhetsinrättningar med ett egendomsvärde
af 2 mill. kr.; samt en med Augustana college (se
nedan) förenad bokförlagshandel, som under sin
12-åriga verksamhet utsändt öfver 1 million exemplar
böcker och småskrifter samt utgifver 5 tidningar.
Synodens gemensamma läroverk är det 1860
grundlagda, sedan 1875 till Rock island förlagda
"Augustana college and theological seminary", med ett
college (4-årigt gymnasium jämte påbörjadt
universitet), synodens enda teologiska seminarium samt
förberedande normal-, affärs-, musik- och
konstskolor, äfvensom vid pass 35 lärare och 700
lärjungar. Utgifterna för Augustana college uppgå till
omkr. 160,000 kr. om året. Lärjunge betalar 36
dollars om året för undervisningen. I öfrigt bestridas
omkostnaderna genom frivilliga gåfvor. Dessutom
ega de olika konferenserna följande läroverk:
Gustavus Adolphus college i S:t Peter i Minnesota (350
lärj.) och Bethany college i Lindsborg i Kansas (900
lärj.) samt de mindre Uppsala college i New Jersey
och North western college i Minnesota.
Hj. E.
Jfr N. Forsander, "Några blad ur
Augustana-synodens historia" (i Kyrkohist. tidskr. 1903).
Augusta vindelicorum (lat.). Se Augsburg.
Augustd’or, gammalt sachsiskt guldmynt, af
samma värde som en Friedrichsd’or, omkr. 15 kr.
Det fanns hela, halfva och dubbla augustd’orer.
Augustenbad, kallvattenkuranstalt. Se Bie.
Augustenborg (ty. Augustenburg), ett slott vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
