Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autograf - Autografera - Autografi - Autografi-bläck - Autografisk - Autohypnos - Autoik. Se Autecisk - Auto-infektion - Auto-intoxikation - Autoklav - Autokor - Autokrat - Autokrati - Autokratisk - Autokratism - Autokritik - Autoktoner - Automat - Automati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mirror" (4 bd, 1864–66). Anvisningar för samlare
innehålla Fontaines "Manuel de l’amateur
d’autographes" (1836), Günthers och Schulz’ "Handbuch
för autographensammler" (1856), de af släkten
Chavaray i Paris utgifna tidskrifterna "L’amateur
d’autographes" (fr. 1862) och "Revue des autographes"
(fr. 1864), den engelska "The archivist" och den
amerikanska "The collector" samt Étienne
Chavarays arbete "La science des autographes" (1887).
Det 1877 stiftade Svenska
autografsällskapet utger sedan 1879 en tidskrift af
personhistoriskt innehåll, hvari dock sällan faksimilen
förekomma. K. biblioteket i Stockholm utställer i
visningssalen prof af sin autografsamling. – I
England såväl som i Tyskland och Frankrike har
autografhandeln blifvit en särskild industrigren. I
samband med autografsamlandet har uppstått en
särskild vetenskap, grafologien, som efter
bestämda regler utletar karaktärsdrag ur personers
handskrift.
Autografera, reproducera medelst autografi (se
d. o.).
Autografi (jfr Autograf), ett till de s. k.
öfvertrycken hörande reproduktionssätt, omfattande
alla metoder, som användas för att till litografisk
sten eller till metallplåtar öfverföra skrift eller
teckning, utförd på vanligt eller prepareradt papper med
feta färgämnen i fast eller flytande form.
A. T–g.
Autografi-bläck, ett fetthaltigt bläck, som
användes, då man för reproduktion skall öfverföra
teckningar på litografisk sten eller zinkplåt.
A. T–g.
Autografisk (jfr Autograf), egenhändigt
skrifven; som har afseende på autografi.
Autohypnos (af grek. autos, själf, och hypnos,
sömn), "själfsöfning", ett hypnotiskt tillstånd, som
inträdt utan omedelbar inverkan af hypnotisören.
Autoik, bot. Se Autecisk.
Auto-infektion (af grek. autos, själf, och lat.
infectio, besmittelse), själfnedsmittande, ett
öfverförande af lefvande smittämne (t. ex. maskägg,
bakterier) från en härd i organismen till andra delar af
densamma. Maskägg kunna af mindre renliga
personer (barn) efter kliande kring tarmöppningen
öfverföras i munnen och åter nedkomma i tarmen,
där de på nytt utvecklas till maskar. En person
med infektiös (af bakterier förorsakad) snufva kan
vid petande först i näsan och därefter i ögonen (eller
medelst näsduken) lätt öfverföra smitta till ögonen,
där inflammation i bindehinnan (konjunktivit) kan
uppstå. I båda fallen föreligga exempel på
auto-infektion.
C. G. S.
Auto-intoxikation (af grek. autos, själf, och
toxikon, gift), själfförgiftning, uppkommer därigenom
att en människa eller ett djur under vissa abnorma
förhållanden förgiftar sig själf genom ämnen, som
den bildar inom sin egen kropp. Många ämnen,
som under normala förhållanden bildas i organismen,
äro, om de ej på lämpligt sätt aflägsnas eller
oskadliggöras, för densamma giftiga; och än mer gäller
detta om vissa ämnen, som under sjukliga
förhållanden kunna bildas af kroppen själf – ej att
förblanda med de gifter, som alstras af bakterier eller
andra lefvande smittämnen och parasiter. Flera af
kroppens sekret och exkret, såsom urin, svett, saliv
och galla, innehålla för kroppen skadliga ämnen.
Om de ej kunna normalt afgå, följa mer eller mindre
utpräglade förgiftningar (jfr Uremi, Gulsot,
Kolemi och Gikt). Vissa organ, såsom
sköldkörteln och binjurarna, alstra egendomliga ämnen, som
antagligen upptagas i blodet. Särskildt det verksamma
ämnet ur sköldkörteln framkallar, om det utvecklas
i för stor mängd (eller ej normalt aflägsnas eller
förstöres) svåra förgiftningssymtom (se Basedowska
sjukdomen). Å andra sidan kan detta ämne, om
det intages i form af preparat på sköldkörtel, häfva
ett egendomligt sjukdomstillstånd, myxödem (se
d. o.), hvilket uppstår just därigenom att
organismen ej på normalt sätt utvecklar detta ämne.
C. G. S.
Autoklav (af grek. autos, själf, och lat. clavus,
plugg), ett kokkärl. Se Papins gryta.
Autokor (af grek. autos, själf, och chorein, flytta
sig), bot., kallas en växt, hvars förökningskroppar
spridas genom de senares själfständiga rörelse.
Exempel härpå äro de flesta gröna och bruna
alger.
G. L–m.
Autokrat (af grek. autos, själf, och kratein,
härska), själfhärskare, regent, som oansvarigt
utöfvar obegränsad makt och myndighet.
Autokrati (jfr Autokrat), själfhärskardöme,
själfhärskarmakt.
Autokratisk (jfr Autokrat), som har afseende
på själfhärskarmakt.
Autokratism (jfr Autokrat), det
regeringssystem, där själfhärskarmakt råder.
Autokritik (jfr Kritik), själfkritik.
Autoktoner (af grek. autos, själf, egen, och
chthon, jord), urinvånare. Jfr Alloktoner. –
Som adjektiv betecknar autokton inhemsk, af inhemskt
ursprung.
Automat (grek. automatos, som rör sig af sig
själf). 1. En maskin, i hvilken rörelsemekanismen är
undandold för åskådaren på ett sådant sätt, att
rörelserna tyckas bestämda af en egen vilja hos det
föremål maskinen föreställer (jfr Android); en på
senaste tiden af P. Everitt i London konstruerad
försäljningsapparat, i hvilken genom hvarje däri
nedsläppt skiljemynt af bestämd vikt en spärrhake
utlöses och den sålunda i verksamhet försatta
mekanismen aflämnar ett stycke af den vara, som köpet
gäller (cigarrer, chokolad, drycker, parfymer,
ströskrifter, tidningar, järnvägsbiljetter, brefkort,
frimärken o. s. v.); matställe, där gästen själf serverar sig
ur sådan för ändamålet konstruerad apparat. Sådana
matställen, automatrestauranger, hafva
i senaste tid med stor framgång inrättats i flera
storstäder. Den första automat af detta slag i
Stockholm öppnades 1899.
2. Elektrot. Automatisk strömbrytare.
Sådana finnas af två hufvudslag: maximal- och
minimalautomat. Den förra bryter strömmen, då
denna vuxit till ett visst värde, den senare bryter
ledningen, då strömstyrkan går mot noll. Båda
manövreras af strömmen själf, vanligen genom en
elektromagnet. Jfr Strömbrytare.
2. A. E–m.
Automati l. Automatism (af grek. automatos,
som rör sig af sig själf), fysiol. För att ett organ
skall försättas i verksamhet erfordras att detsamma
erhåller en impuls eller påverkas af något retmedel
(se Retning). Impulsen i fråga kan ledas till
organet genom en nerv. En annan möjlighet är att
retmedlet tillföres organet medels blodet eller
väfnadsvätskan. Slutligen kan man tänka sig att
retmedlet bildas inom organet själf. I sistnämnda fall
säger man att organet eger automati eller är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
