Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axeltapp, maskinb. - Axeltorp, ångbränneri i Efveröds socken - Axelträns. Se Axelklaff - Axelvåld (Axelvold), gods i Norra Svalöfs socken - Axenberg, ett berg i Schweiz - Axet, astron., en stjärnbild. Se Jungfrun - Axevall (Axavall), svenskt medeltidsfäste - Axevalla hed (off. Axvall), belägen väster om Axvalls järnvägsstation - Axial, Axial- l. Axiell, tekn., som går i en axels längdriktning - Axial-slid. Se Ångmaskin - Axial-turbin. Se Turbin - Axiell. Se Axial - Axill, anat., armhåla, vinghåla; bot., bladveck; öfre vinkeln mellan en gren och dess stam - Axillar, Axillär. Se Axill - Axim (Essim) l. Anthony, hamnstad på Guldkusten - Axinit Hauy, miner., ett mineral af kiselsyrade och borsyrade salter af kalcium, aluminium och järn - Axioliter, sfärolitiska bildningar, hos hvilka trådarna utstråla från axellinjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelst försänkta klämskrufvar fasthållas på sidorna
om lagergången. Den vanliga formen hos bärtapparna
är den cylindriska, hvilken stundom ersattes af
kulformen, kultappar, t. ex. vid vefvar.
Stödtapparna upptaga med sina plana eller sfäriska
ändytor det parallellt med rotationsaxeln gående
tapptrycket och benämnas då dubbar (fig. 3); eller
ock fördelas detta tryck på ett vid axeländen eller
inpå axeln anbragt antal ringar eller kammar r, såsom
hos kamtappar (fig. 4). För smäckrare axlar, som
hafva att uthärda tryck i såväl längdriktningen som
vinkelrätt däremot, få tapparna ibland en koniskt
tillspetsad form, spetstappar, gående i lagerpannor
af motsvarande form. Materialet till tapparna är
vanligen detsamma som i axlarna, eller smidesjärn
och stål, någon gång äfven gjutjärn samt trä
(pockenholts, t. ex. för turbindubbar). När järn-
eller ståltappar skola förbindas med träaxlar
(vattenhjul-stockar), sker sammansättningen på olika sätt,
hvarpå såsom exempel an föres den i fig. 5
återgifna korstappen, bestående af ett i samma stycke
med tappen a utfördt kors b, som ligger an mot
axeländen och rundtorn är försedt med en
ringformig krans c, förstärkt med en varmt påkrympt
smidesjärnsring d. Det hela fästes vid axeln genom
långa skrufvar s med infällda muttrar m. Andra
former för dessa tappförbindningar äro smides- eller
ståltappar med antingen ett långt utdraget, koniskt
tillspetsadt skaft, försedt med hullingar, s. k.
hjulnålar, eller med tillvällda två- eller fyrbladiga
utsprång, s. k. bladtappar. Såväl hjulnålarna som
bladtapparna infällas i hjulstocken, där de fästas genom
"kilning" med träkilar.
W. H.
Axeltorp, ångbränneri i Efveröds socken af
Kristianstads län. Produktionen uppgick 1902–03 till
425,169 l. råbrännvin.
K. K.-Å.
Axelträns. Se Axelklaff.
Axelvåld (Axelvold), gods i Norra Svalöfs
socken, Malmöhus län. Gården har ett täckt läge
och omgifves af en krans af ek- och bokskog.
Manbyggnaden består af en hufvudbyggnad, uppförd 1848
efter ritning af prof. Brunius, samt två flyglar från
1790-talet, hvilka sedermera ändrats i
öfverensstämmelse med huvudbyggnadens stil. Godset är bildadt
af och uppkalladt efter riksrådet Axel Tönnesson
Viffert i senare hälften af 1500-talet. Det egdes sedan
af medlemmar af släkterna Ulfstand och Urne samt
köptes 1699 af major Isak von Linde, i hvars släkt
det sedan förblifvit. Vid major O. S. Berg von
Lindes död (1860) bestod godset af omkr. 12 mtl,
men styckades då. Hufvudgården A., taxerad till
334,000 kr. (1903), eges af G. M. S. Berg von
Linde.
C. M. R.
Axenberg, ett berg i Schweiz (1,020 m.), vid
sydöstra stranden af Vierwaldstättersjön. Nedanför, vid
sjöstranden, ligger Tells kapell, på den plats, där
den mytiske hjälten enligt sagan räddade sig genom
ett språng ur Gesslers båt. Längs bergets sluttning går
den 1864 anlagda Axenstrasse med tunnlar och
gallerier, hvilken förenar Brunnen med Flüelen. På
berget ligga kurorterna Axenstein och Axenfels.
Axet, astron., en stjärnbild. Se Jungfrun.
Axevall (Axavall), svenskt medeltidsfäste,
beläget på en udde i Husesjön vid nuv. gården
Husgärdet, ö. om Axevalla hed, Skaraborgs län,
midt emellan städerna Skara och Sköfde. Det
omtalas första gången under Magnus Ladulås, som där
1278 vid ett gästabud förklarades som fånge af
sin värd, Peter Porse. I början af 1300-talet
ombyggdes slottet och kallades sedan en tid Nyhuset.
1367 kom det i konung Albrekts händer; vid dennes
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
