Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 541-542 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axioliter, sfärolitiska bildningar, hos hvilka trådarna utstråla från axellinjen - Axiom, log., ett omdöme, hvars sanning är själfklar - Axiomatisk (se Axiom), själfklar, som ej behöfver bevisas, som har karaktären af ett axiom - Axiometer, sjöv., ett instrument hvilken visar rodrets läge eller vridning - Axios (nu Vardar), i forntiden namnet på Macedoniens förnämsta flod - Axis (lat.), anat., den andra halskotan. Se Epistropheus - Axis, Cervus axis, zool., en hjortart - Ax-les-thermes, stad i franska depart. Ariège - Axmar, järnbruk i Gästrikland - Axminster, stad i sydöstra hörnet af Devonshire - Axminster-matta, text., ett slags matta med sammetsliknande yta - Axminster-matta. 1. Real-(äkta)mattor väfvas medelst inknytning för hand - Axminster-matta. 2. Royal-mattor framställas mekaniskt i mycket sinnrika väfstolar - Axminster-matta. 3. Patentmattor l. sniljemattor hafva inslag af sniljor - Axolotl, zool. Se Amblystoma - Axona, det romerska namnet på floden Aisne - Axonometri l. Axonometrisk projektion, en projektionsmetod. Se Projektion. - Axtorna, by i Faurås härad, Köinge socken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utstråla ej från en centralpunkt, utan från
axellinjen.
A. Hng.

Axiom (grek. axioma, värdering), log., ett
omdöme, hvars sanning är själfklar och sålunda icke
behöfver eller kan bevisas. Inom matematiken är
det framför allt de själfklara grundsatser, från hvilka
den bevisande geometrien utgår, som kallas axiom.
Rörande förklaringen af huru vissa satser på detta
sätt kunna för oss vara själfklart sanna, finnas
motsatta åsikter. Kant anser dessa satser vara af
erfarenheten oberoende, grundade på i vår kunskapsförmågas
väsen liggande former. J. St. Mill, Helmholtz m. fl.
anse dem grundade på erfarenheten, resultat af
omedvetna slutledningar.
S–e.

Axiomatisk (se Axiom), själfklar, som ej
behöfver bevisas, som har karaktären af ett axiom.

Axiometer (af lat. axis, axel, och grek. metrein,
mäta), sjöv., ett instrument, bestående af bl. a. en
graderad tafla, på hvilken en visare angifver rodrets



läge eller vridning i förhållande till fartygets
medellinje. Axiometern anbringas stundom på främre sidan
af drillstöttan, stundom så som fig. visar. Här är
drillaxeln försedd med ett dref, hvilket vid drillaxelns
vridning verkar på det under taflan liggande och i
förbindelse med visaren stående kugg-segmentet.
Siffrorna utvisa rodervinkelns storlek i kompass-streck.
Numera anges vinkeln vanligen i grader.
R. N.*

Axios (nu Vardar), i forntiden namnet på
Macedoniens förnämsta flod.

Axis (lat.), anat., den andra halskotan. Se
Epistropheus.

Axis, Cervus axis, zool., en i sitt hemland,
Ostindien, talrik hjortart, som blifvit införd i de flesta
zoologiska trädgårdar och i några hägnade
djurgårdar i Europa. Till färgen liknar axis-hjorten
dofhjorten, men dess horn äro mera snarlika
kronhjortens.
F. A. S.*

Ax-les-thermes [aks-lä-tä’rm; af lat. aquæ,
badort], stad i franska depart. Ariège, vid floden
Ariège och foten af Pyreneerna. 1,186 inv. (1901).
Staden är mycket besökt för sina 25°–78° varma
svafvelbad.

Axmar, järnbruk i Gästrikland, Gäfleborgs län och
Hamrånge socken, anlades 1671 af Klas Depken och
tillhörde förr det schinkelska fideikommisset, men
eges numera af Axmars järnverks aktiebolag, stiftadt
1901 med ett aktiekapital af 400,000 kr. Vid bruket
tillverkades år 1902 5,738 ton tackjärn och direkt
från masugn framställdt gjutgods.
K. K.-Å.

Axminster [ä’ksminstə], stad i sydöstra hörnet af
Devonshire, England, vid ån Ax. 2,906 inv. (1901).
Klädes-, handsk- och bandfabriker. Den berömda
mattfabriken, som tillverkar de sammetsliknande
axminstermattorna (se d. o.), ligger sedan
1835 i Wilton vid Salisbury.

Axminster-matta, text., ett slags matta med
sammetsliknande yta med mer eller mindre hög lugg.
Sådana mattor förekomma af tre slag. 1.
Real-(äkta)mattor väfvas, liksom smyrna- och flossamattor,
medelst inknytning för hand af olikfärgade
ullgarnsändar vid de i väfställningen uppspända varptrådarna
och äro mycket dyrbara. I England tillverkades
dylika mattor först i staden Axminster 1755. –
2. Royal-mattor framställas mekaniskt i mycket
sinnrika väfstolar på det sätt, att de olika ullgarnsändar,
som skola bilda sammetsluggen, nedföras mellan
varptrådarna framför väfskeden och slingras omkring
inslaget samt klippas af, sedan väfskeden pressat inslaget
fram mot tyget. – 3. Patentmattor l. sniljemattor
hafva inslag af sniljor, som på förhand blifvit väfda i
omväxlande färger och på sådant sätt att de, inlagda
från mattans ena kant till den andra fram och åter,
bilda det önskade mönstret. Sniljemattväfningen
uppfanns 1839 af Jas. Templeton i Glasgow.
G. A. W.

Axolotl, zool. Se Amblystoma.

Axona, det romerska namnet på floden Aisne.

Axonometri (af grek. axon, axel, och metron,
mått) l. Axonometrisk projektion, en
projektionsmetod. Se Projektion.

Axtorna, by i Faurås härad, Köinge socken,
Halland, bekant genom det slag, som 20 okt. 1565 stod
mellan svenskar och danskar på A. hed (nu "A.
gärde"), mellan byn och den 700 m. väster därom
flytande Högvadsån, hvilken ett stycke nedanför byn
utmynnar i Ätran. I sept. 1565 hade en svensk här
intagit Varbergs slott, hvilket emellertid kort därpå
började belägras af danskarna under D. Rantzau.
Då en ansenlig svensk truppstyrka anryckte till
slottets undsättning, upphäfde Rantzau belägringen (18
okt.) och tågade svenskarna till mötes. Heden
erbjöd honom en synnerligen god försvarsställning mot
de norr ifrån framträngande svenskarna, som måste
tåga genom en trång dal mellan den af höstregnen
uppsvällda ån på ena sidan och en bergsträckning
på den andra. Då svenska hären 20 okt. på morgonen
ryckte ut ur skogstrakten vid Köinge, började
striden. Danska hären under Rantzau, med Frans
Brockenhus som fotfolkets anförare, utgjorde omkr.
8,000 man. Svenskarna torde ha uppgått till omkr.
12,000 samt anfördes af Jakob Henriksson Hästesko,
med Erik Gustafsson Stenbock som rytteriets
befälhafvare. Striden började omkr. kl. 10 f. m. med
kanonad. I det första anloppet dref danska rytteriet,
som stod på högra flygeln, de svenske ryttarna
tillbaka, men Hästeskos fotfolk tog danskarnas kanoner
och bragte Brockenhus’ knektar i oordning. Ett
danskt rytterianfall nödgade emellertid svenskarna
att uppge de fördelar de sålunda vunnit på sin
vänstra flygel. I det andra anloppet hade svenskarna
i början framgång, men ett kraftigt danskt
rytterianfall afgjorde slagets utgång till Rantzaus förmån
trots det svenska fotfolkets nya framgångar på vänstra
flygeln. Svenskarna måste fly öfver Högvadsån. De
förlorade sitt artilleri (47 kanoner) och minst 2,000
man; bland danskarna var manspillan ungefär lika
stor. På danska sidan stupade krigskommissarien
Sten Rosensparre och många andra högättade
adelsmän. För sin lysande seger hade Rantzau främst
att tacka det tappra danska rytteriet samt
terrängförhållandena. Stridens följder blefvo emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>