Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bach, Alexander von, friherre, österrikisk statsman - Bacharach, gammal stad på vänstra stranden af Rhen - Bacharie. oas. Se Baharie - Bache, Otto, dansk målare - Bachelet, Jean Louis Théodore, fransk historiker och lexikograf - Bachelier, fr. (jfr Baccalaureus och Bachelor), student; kandidat - Bachelier, Jean Jacques, fransk blomster- och fruktmålare - Bachelin, Auguste, schweizisk målare - Bachelor, eng. (jfr Baccalaureus och Bachelier), "kandidat" inom någon af universitetens fakulteter - Bachet de Méziriac, Claude Gaspard, fransk matematiker - Bachja ben Bakoda, judisk filosof under medeltiden - Bachke, Ole Andreas, norsk rättslärd och politiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bach, Alexander von, friherre, österrikisk
statsman, f. 1813, d. 1893, blef 1845 praktiserande
advokat i Wien och förvärfvade som sådan högt
anseende. Då 1848 års revolution utbröt, var B.,
som tillhörde den liberala oppositionen, en af dem,
som med ärkehertiginnan Sofia ledde underhandlingarna
om en ny författning, men snart skilde
han sig från de radikale och motsatte sig Österrikes
införlifvande med Tyskland. I juli s. å. inträdde
han såsom justitieminister i ministären
Dobelhof-Wessenberg. Nu bröt han fullständigt med de
liberale, förfäktade kejsarens rätt till absolut veto,
fordrade full ersättning åt godsegarna för lifegenskapen
upphäfvande och anslöt sig i de flesta frågor
till riksdagens konservativa majoritet. Vid oktober-upproret
s. å. måste B., som blifvit i hög grad
impopulär, förklädd fly från Wien. B. ingick sedan
(nov. 1848) i furst Schwarzenbergs ministär, först
såsom justitie- och sedan som inrikes-minister (juni
1849) samt åvägabragte flera reformer i förvaltning
och lagstiftning, men hans regeringssystem var
strängt centralistiskt och absolutistiskt. Äfven gynnade
B. de klerikale, och konkordatet med påfven
(18 aug. 1855) var hufvudsakligen hans verk. Såsom
hufvudman för det absolutistiska och ultramontana
partiet i Österrike måste B. taga afsked 1859. Han
var därefter till 1867 sändebud i Rom. 1854 blef
han upphöjd i friherrligt stånd.
Bacharach, gammal stad på vänstra stranden
af Rhen, i preuss. regeringsomr. Koblenz, 13 km.
från Bingen. 1,902 inv. (1901). Den närbelägna
borgen Stahleck, 1156–1253 pfalzgrefvarnas
säte, förstördes af fransmännen 1689. Betydlig
vinodling.
Bacharie. oas. Se Baharie.
Bache, Otto, dansk målare, f. 1839 i Roskilde,
blef vid 10 års ålder elev vid konstakademien i
Köpenhamn, började utställa vid 19 års ålder,
studerade i Paris och Italien 1866–68, blef professor
vid akademien 1887 och var dess direktör
1890–92. B. har målat stora historietaflor (ett
par finnes i Frederiksborg, andra i danska konungens
ego), porträtt och grupper (hans själfporträtt i
Uffizierna, Florens), genrer och djurbilder. Hans
mest betydande arbeten falla inom sistnämnda område.
Bland dem äro att nämna Efter vildsvinsjakten
(1876, kunstmuseet), Ett koppel hästar utanför
en krog (1878, i danske konungens samling),
den stora duken Hästar vid stranden (kunstmuseet)
och Sommar (landskap med betande kreatur, inköptes
vid Stockholmsutställningen 1897 af nationalmuseum
i Stockholm).
G–g N.
Bachelet [ba*le], Jean Louis Théodore,
fransk historiker och lexikograf, f. 1820, d. 1879,
mest bekant genom den af honom och Dezobry
utgifna "Dictionnaire de biographie et d’histoire"
(2 bd, 1857; 12:e uppl. af Darsy 1902) samt genom
"Dictionnaire des lettres, des beaux-arts et des
sciences morales et politiques" (1862–63; 7:e uppl.,
2 bd, 1902).
Bachelier [ba*lie], fr. (jfr Baccalaureus
och Bachelor), student; kandidat. – Bachelier
ès lettres [ä lättr], student å klassiska
linjen, bachelier ès sciences [ä siã’s],
student på reallinjen. – Bachelier en droit
[ã dr*a’], kandidat (efter tvåårig kurs) inom juridiska
fakulteten. – Bachelier en théologie
[ã teålå*i], titel för den, som aflagt (fransk)
dimissionsexamen.
Bachelier [ba*lie], Jean Jacques, fransk
blomster- och fruktmålare, f. 1724 i Paris, d. där
1806. Han ledde i många år med stor framgång
porslinsmåleriet i Sèvres och inrättade 1766 i Paris
en sedermera af staten öfvertagen teckningsskola för
konsthandtverkare.
(O. G–g.)
Bachelin [ba*lä’], Auguste, schweizisk målare,
f. 1830 i Neufchâtel, utbildade sig i Paris.
1859 inträdde han i alpjägarnas friskaror under
Garibaldi. Han deltog äfven i kriget 1870–71 och
målade därifrån en stor vinterbild, Franska arméns
under Bourbaki öfvergång på schweiziskt område.
För öfrigt har han målat Ludvig XVI:s schweizergardes
försvar af Tuilerierna 1792 (i Neufchâtels
museum). Slutligen har han målat scener från jaktlif
och folkfester i Schweiz. Han har äfven framträdt
som illustratör.
Bachelor [bä’t*el*], eng. (jfr Baccalaureus
och Bachelier), "kandidat" inom någon af
universitetens fakulteter. Vanlig bachelor-examen
beräknas taga en tid af tre år; den, som aflagt
den fyraåriga, mera vetenskapliga kandidatexamen
(honour-degree, honorariegraden) tituleras bachelor
med tillagd ämnesbeteckning. – Bachelor of
arts [*v ats], filosofie kandidat. En sådan åtskiljer
sig genom särskilda dräktpersedlar från de
oexaminerade studenterna (undergraduates), men står
i likhet med dessa under disciplinär tillsyn. Frihet
i detta afseende äfvensom rösträtt i universitetets
angelägenheter förvärf var sig en "bachelor of arts"
genom att under ytterligare tre år erlägga alla
föreskrifna afgifter; han får då, utan någon särskild, ny
examen, titeln master of arts. – B. of divinity
[-ti], teologie kandidat. – B. of laws [lås], juris
kandidat. – B. of medicine [-sin], b. of
physic [fi’sik], medicine kandidat.
Bachet de Méziriac [ba*e d* mesiria’k], Claude
Gaspard, fransk matematiker, f. 1587, d. 1638,
publicerade arbeten i diofantisk analys. Är mest
känd genom sin bok Problèmes plaisans et délectables
qui se font par les nombres (1612).
Bachja ben Bakoda, judisk filosof under medeltiden.
Se Rabbinska språket och litteraturen.
Bachke, Ole Andreas, norsk rättslärd och
politiker, född på Röros 6 maj 1830, blef jur.
kandidat 1852, men fortsatte 1854–56 sina juridiska
studier vid tyska universitet samt i Paris och London.
Efter sin hemkomst bosatte han sig i Kristiania
såsom öfverrättssakförare, utnämndes 1864 till assessor
och 1878 till justitiarius i Kristiania stiftsöfverrätt
samt kallades 13 okt. 1879 till statsråd och
chef för Justitiedepartementet. I denna egenskap
blef han, som var föredragande i ärendet om kunglig
sanktion på stortingets fjärde gången förnyade beslut
(1880) rörande statsrådens tillträde till stortingets
förhandlingar, 1883 tillika med sina kolleger i
ministären Selmer ställd under åtal inför riksrätt.
Sedan han genom riksrättens dom 26 mars 1884
jämte de fleste af sina kolleger blifvit dömd
statsrådsämbetet förlustig, utnämndes han s. å. af ministären
Sverdrup till assessor i höjesteret. Död 3
jan. 1890. Vid Köpenhamns universitets 400-års
jubileum kreerades han till hedersdoktor i den juridiska
fakulteten. B. var utan tvifvel en af sin tids
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
