Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 737-738 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakterios. 1. Knölbakterios å potatis (blötröta) - Bakterios. 2. Stjälkbakterios å potatis (stamröta) - Bakterios. 3. Bakterios å kål (kålröta) - Bakterios. 4. Bakterios å sockerbeta - Bakterios. 5. Bakterios å hyacint - Bakterios. 6. Bakterios å päron och äpple - Bakterioskopi, med förstoringsglas verkställd undersökning af bakterier. Se Bakteriologi. - Bakteroider, bot., i upplösningstillstånd varande bakterier i de på ärtväxternas rötter sittande knölformiga utväxterna - Baktra. Se Baktrien - Baktria, Baktriana. Se Baktrien - Baktrien (Baktra, Baktria l. Baktriana) i forntiden landet kring öfre Oxus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enda stinkande slemmassa. Medel mot denna
bakterios är att hålla jorden, hvari potatisen odlas,
lagom torr och att förvara skörden i torra, luftiga
upplag. – 2.
Stjälkbakterios å
potatis (stamröta, fr.
gangrène de la tige de la
pomme de terre, ty.
schwarzbeinigkeit der kartoffel) är
först iakttagen och
studerad i Frankrike, sedan
jämväl annorstädes, på
sista tiden särskildt i
Tyskland. Såsom
sjukdomsalstrare hafva
beskrifvits dels Bacillus
caulivorus, dels Bacillus
phytophtorus. Sjukdomen
framträder såsom mörka fläckar
å potatisstjälken, först
nedtill. Snart blifva bladen
gula och slappa. Slutligen
dör plantan. Sjukdomen
kan öfvergå på andra
växter, såsom bondbönor,
lupin, morot, rofva och
gurka. Såsom medel att
förebygga sjukdomen å
platser, där den börjat
visa sig, tillrådes att ej
odla potatis å redan sjuk

Stjälkbakterios å potatis.

åker, att undvika stark kväfvegödning, att anskaffa nytt
friskt utsäde, att hafva sättpotatisen väl torr och att
använda oskuret utsäde. – 3. Bakterios å kål
(kålröta, eng. brown rot, ty. braun- och
schwarz-trockenfäule des kohls) är mycket utbredd i Nord-Amerika,
men äfven här och där i Europa, på många kålslag,
särskildt hvitkål och blomkål, men äfven på raps,

Bakterios å kål.

Bakterios å sockerbeta.

kålrot och rofva. Sjukdomen framkallas af
Pseudomonas campestris. Den börjar uti bladranden, på
sensommaren, såsom.ett brunsvart ådernät och
kommer sedan i stammen, hos kålrot och rofva äfven i
roten, hvars inre då svartnar och ruttnar. Såsom
skyddsmedel anbefalles att tillintetgöra de först
angripna bladen, att ej odla kål å redan sjuk åker
och att ej använda fröplantor från smittade platser.
– 4. Bakterios å sockerbeta (ty.
gummosis der zuckerrübe). Häraf synas förekomma tvenne
olika slag. Den ena, som iakttagits i flera europeiska
länder, särskildt Österrike, Tyskland och Danmark,
och hvilken framkallas af Bacillus betæ, ger sig till
känna på det sätt, att kärlsträngarna i betan blifva
först rödbruna, sedan svarta. På ett längdsnitt ser
man mörka, längsgående strimmor, på ett tvärsnitt
mörka ringar. Slutligen sönderfaller hela väfnaden
till en gummi- eller sirapsartad massa. Ett annat
slag af bakterios har iakttagits å sockerbetor i
Amerika. Det uppstår inga svarta strängar eller
ringar inuti betan, utan denna börjar ruttna från
rotspetsen, och bladen kunna bibehålla sig ganska
oförändrade, ända tills nästan hela roten är rutten.
Sjukdomen uppträder företrädesvis på vattensjuk jord.
– 5. Bakterios å hyacint (fr. maladie
jaune de la jacinthe, ty. gelbe rotz der hyacinthen)
är känd sedan lång tid tillbaka, åtminstone 70 år,
i Holland. Sjukdomen anses framkallad af Bacterium
hyacinthi. En genomskuren sjuk lök, undersökt på
hösten, visar vid längdsnitt gula strimmor, vid
tvärsnitt gula prickar. Kärlknippena i lökfjällen upplösas
till ett gult slem. På våren, mot blomningstiden,
synas i bladen gula längdstrimmor, hvilka sedan
brista. Friska plantor kunna därifrån smittas i
bladspetsarna, hvilka inom kort förete gula slemfläckar.
Sjukdomen sprides från dessa ned i löken. För att
skydda sig mot densamma har man att välja
motståndskraftiga sorter, att undvika vattensjuk jord och
färsk gödsling samt att uppsamla och tillintetgöra
alla sjuka lökar. – 6. Bakterios å päron
och äpple (eng. pear- och apple-blight),
uppträdande i Nord-Amerika sedan 100 år tillbaka, ofta
mycket förhärjande. Sjukdomen, som framkallas af
Micrococcus amylovorus, framträder å stammen.
Smärre fläckar å barken dö. Fläckarna vidga sig,
tills grenen med blad, stundom hela stammen, går
under. Ur de sjuka barkfläckarna utsipprar ett
mörkt bakterievar. Det enda medel man känner till
sjukdomens hejdande är att afskära eller afsåga de
först angripna grenarna. – Man upptager vidare:
en bakterios å tomat, iakttagen i Frankrike,
England, Danmark m. fl. länder, hvilken börjar
som en stor brunsvart fläck på fruktens topp; en å
hvetekorn, i Frankrike och Danmark, hvilken
färgar kornen rosenröda; en å hirs i Nord-Amerika,
hvilken börjar med rödsvarta fläckar å bladen; en å
hampa, i Italien, hvilken föranleder svarta, döende
fläckar, slutligen öppna hål å bladen. I flera af
dessa fall, liksom äfven i åtskilliga andra här ej
upptagna, är man emellertid ännu oviss, om
sjukdomarna verkligen äro i första hand framkallade af
bakterierna, och ofta har man ännu ej kunnat
bestämma den sjukdomsalstrande bakteriearten.
J. E–n.

Bakterioskopi (af grek. skopein, skåda), med
förstoringsglas verkställd undersökning af bakterier. Se
Bakteriologi.

Bakteroider (af bakterie och grek. eidos,
utseende, likhet), bot., i upplösningstillstånd varande
bakterier i de på ärtväxternas rötter sittande
knölformiga utväxterna. Se Assimilation.
G. A.*

Baktra. Se Baktrien.

Baktria, Baktriana. Se Baktrien.

Baktrien (Baktra, Baktria l.
Baktriana) hette i forntiden landet kring öfre Oxus, det
nuvarande Balch. Baktrierna bildade med perserna
och mederna en gren af den indoeuropeiska
folkstammen och talade högst sannolikt zendspråket, som
därför äfven kallas fornbaktriska. Baktrien var
nämligen den egentliga medelpunkten för Zoroasters

Tryckt den 29/6 04

2 b. 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>