Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baronius, Cæsar, grundläggare av nyare kyrkohistorisk forskning - Baros-kamfer. Se Dryobalanops. - Baroskop - Barosma, sydafrikanst växtsläkte - Baross, Gábor (Gabriel) ungersk statsman - Barotermometer, detsamma som hypotermometer (se d. o.) - Barotse, folk i Syd-Afrika. Se Marutse-Mambunda. - Barotsj. Se Broach. - Baroxyton, blåsinstrument af bleck - Barozzi, Giacomo. italiensk arkitekt. Se Vignola. - Barquisimeto, hufvudstad i delstaten Lara i Venezuela. - Barr, biologiskt - Barr, gymnastikredskap - Barr, stad inedre Elsass - Barr. i naturvetenskap förkortn. för J. Barrande - Barra, ö bland Barra-öarna (se d. o.) - Barrabas (rättare Barabbas) - Barrackpur, militärstation i brittiska Indien. - Barra do Rio Negro, förr namn på Manaos - Barrafranca, italiensk stad - Barragan (Bockeram, Buckeram), ylletyg - Barrage du Nil. Se Nilen - Barr-Aijan. Se Barr el-Khasain. - Barrameda (Sanlúcar de B.) spansk stad o Cadiz. - Barramunda. Se Ceratodus. - Barranco, klyfta i vulkaniska berg på ön Palma. - Barrande, Joachim, fransk paleontolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och siktande, lämnar arbetet dock i afseende på
kritik och tillförlitlighet mycket öfrigt att önska –
en brist, som likväl i ej ringa mån afhjälpes genom
Pagis arbete "Critica historico-chronologica in
annales Baronii" (Paris 1689 ff.). För nutida forskare
har B:s arbete ett högt värde framför allt genom
mängden af ur vatikan-arkivet framdragna, delvis
ej i nyare editioner tillgängliga urkunder. Hvad
angår den allmänna tendensen i arbetet, söker B.
gentemot Magdeburgcenturiatorerna visa
öfverensstämmelsen mellan fornkyrkans och medeltidskyrkans
kristendom, påfvedömets direkta härstamning ur
Petrus’ episkopat och därmed rättmätigheten af Roms
anspråk på världshegemonien. – B:s arbete
fortsattes af Raynaldus. En samlad upplaga af båda
arbetena med Pagis anmärkningar under texten utgafs
af Mansi (Lucca 1738–57). I våra dagar har en ny
(ofullbordad) upplaga påbörjats af Augustin Theiner
(1864–83). Se F. C. Baur, "Die epochen der
kirchlichen geschichtsschreibung" (1852).
T. H–r.
Baros-kamfer, bot. farm. Se
Dryobalanops.
Baroskop (af grek. baros, tyngd, och skopein,
se), fys., föråldrad benämning på barometer.
Barosma Willd., bot. farm., ett sydafrikanskt
växtsläkte af fam. Rutaceæ. Dithörande arter
äro låga buskar med starkt luktande blad, af
hvilka fås en drog, folium bucco, buccoblad
(se d. o.).
O. T. S.*
Baross [ba’rå*], Gábor (Gabriel), ungersk
statsman, f. 1848, d. 1892, var jurist, då han 1875
valdes till riksdagsman. Han blef 1883
statssekreterare i kommunikationsministeriet och begynte redan
då en reform af den ungerska järnvägsförvaltningen.
Sedan 1886 chef för nämnda ministerium, hvarmed
1889 förenades handelsministeriet, ny- eller
omskapade han Ungerns hela kommunikationsväsende,
särskildt järnvägsväsendet (införandet af zontariff).
Hans staty restes 1898 framför östbangården i
Budapest.
(K. B. W.)
Barotermometer (af grek. baros, tyngd, och
termometer, se d. o.), detsamma som
hypsotermometer (se d. o.).
Barotse, folk i Syd-Afrika. Se
Marutse-Mambunda.
Barotsj [-råt*]. Se Broach.
Baroxyton (af grek. barys, djup, oxis, gäll,
hög, och tonos, ton), mus., ett 1853 af Cerveny i
Königgrätz konstrueradt, stort blåsinstrument af bleck,
med det betydliga tonomfånget kontra-D till
ettstrukna a.
Barozzi, Giacomo, italiensk arkitekt. Se
Vignola.
Barquisimeto [barkisimetå], hufvudstad i staten
Lara, sydamerikanska republiken Venezuela, vid den
liknämnda floden, 605 m. ö. h., under 9° 56’ n. br.
Omkr. 32,000 inv. B. grundlades 1522, förstördes
af en jordbäfning 1812 och var 1830–81 hufvudstad
i en provins med samma namn, hvilken (1881)
uppgått i staten Lara.
Barr, bot., äro smala, jämnbreda, mer eller
mindre långa, vanligen styfva, stickande blad, som
utmärka företrädesvis de kottebärande träden (nat.
fam. Coniferæ), därför i allmänhet kallade barrträd.
Barren äro ständigt gröna, såsom hos våra tall- och
granträd m. fl. Hos lärkgranen (Larix decidua
Mill.) äro barren mjuka. Barrliknande blad
förekomma hos många andra växter, särskildt xerofyter
(se d. o.). Jfr Skogsull.
O. T. S. (G. L–m.)
Skogsh. Hos barrträden sitta barren i hylsor,
enstaka hos granen, två tillsammans hos vanliga
tallen, fem hos weymouthstallen, knippvis hos
lärkträdet. De kvarsitta i allmänhet flera år, hos tallen
2–4 år, hos granen 4–9 år. Lärkträdet fäller sina
barr årligen.
F. L.
Barr (af fr. barre, stång, af mlat. barra), ett
gymnastikredskap, bestående af två parallella och
vågrätt fästa bommar; stång af guld eller silfver,
särskildt använd som betalningsmedel. Jfr Bar och
Barre.
Barr, stad i nedre Elsass, vid foten af Vogeserna,
med betydande läder- och ylleindustri samt trähandel.
Brunnsort. 5,243 inv. (1900), mest evangeliska.
Barr., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för J. Barrande.
Barra [bä’r*], ö bland Barra-öarna (se d. o.).
Barra [ba’ra]. 1. Negerrike på Afrikas västra
kust, n. om Gambia-flodens mynning, med omkr.
200,000 inv. (mandingo och dsjolaffer), väl odladt.
Det lämnar äfven guldsand och elfenben, som utföras
till det engelska Fort Albreda vid Gambia. Hufvudort
är Barrinding. – 2. Stad i Italien, prov. Neapel.
11,975 inv. (1901). Tillverkning af sprit, tyger
och läder. Mycket besökt luftkurort.
Barrabas (rättare Barabbas), den fängslade
röfvare, som på judarnas begäran frigafs, när de
skulle välja mellan honom och Jesus (Joh. 18: 40,
Luk. 23: 19).
Barrackpur [bär*kpo’*], militärstation i brittiska
Indien, n. om Calcutta, vid Hugli. För sitt
hälsosamma klimat har B. blifvit ett af europeernas
favoritställen. Där finnas den engelske general-guvernörens
präktiga sommar-residens och en europeisk park.
Barra do Rio Negro, förr namn på Manaos.
Barrafranca, stad i italienska prov.
Caltanissetta, Sicilien. 11,068 inv. (1901). Förfallet kastell.
Vin- och olivodling.
Barragan (Bockeram, Buckeram), ett
ylletyg, som mycket begagnades under medeltiden.
Barrage du Nil [barra* dy-]. Se Nilen.
Barr-Aijan. Se Barr el-Khasain.
Barrameda (Sanlúcar de B.), stad i spanska
prov. Cadiz, vid Guadalquivirs utlopp i hafvet.
Uthamn till Sevilla. Vinhandel. 25,000 inv.
Magalhães utgick därifrån på sin första världsomsegling.
Barramunda, zool. Se Ceratodus.
Barranco (sp.), djupt inskuren klyfta, som bildar
tillträdet till den stora kitteldalen Caldera på den
kanariska ön Palma. Klyftan och dalen där äro så
typiska, att man gifvit alla på liknande sätt i
vulkaniska berg bildade dalar och klyftor namnen
barranco och caldera.
Barrande [barrã’d], Joachim, fransk
paleontolog, f. 1799 i Saugues (Haute Loire), genomgick
den polytekniska skolan i Paris och blef sedan lärare
för grefven af Chambord ("Henrik V"). Efter
julirevolutionen (1830) följde han den kungliga familjen
i landsflykten och bosatte sig därefter i Böhmen. Till
en början arbetade han där som ingenjör och ledde
byggandet af Böhmens första järnväg, men egnade
sig snart uteslutande åt geologiska och
paleontologiska forskningar, hufvudsakligen öfver Böhmena
silurbildningar. Efter att hafva offentliggjort flera
mindre arbeten öfver Böhmens brachiopoder och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
