Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baur, Ferdinand Christian, tysk teolog grundlade Thübingenskolan. - Baur. 1. Gustav Adolf Ludwig B., tysk-evangelisk predikant - Baur. 2. Wilhelm B., tysk präst - Baur. 3. Franz Adplf Gregor von B., forstman - Bauro l. San Cristoval, en af Salomonöarna - Bauschinger, Johan, grundläggare af mekanisk-tekniska laboratorie och profningsanstalt - Bause, Johann Friedrich, tysk kopparstickare - Bauske, stad i ryska Kurland - Bauskenborg. Se Bauske. - Bausain, Louis Eugène Marie, fransk teolog och filosof - Bautasten, minnesten, rest sten utan inskrift. - Bautsji. Se Bolo-bolo. - Bautzen, hufvudstad i sachiska Bautzen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ädel karaktär, dog 2 dec. 1860 i Tübingen, där
hans stoft hvilar under en sten med den enkla
inskriften ”C. Baur, theolog”. Jfr biografier öfver
B. af Scheffer (1868) och Heringer (1869) samt O.
Pfleiderer, ”Die entwicklung der protest. theologie
in Deutschland” (1891).
B. F. O. (J. P.)
Baur. 1. Gustav Adolf Ludwig B.,
tysk-evangelisk predikant, f. 1816, d. 1889, från
1870 professor och förste universitetspredikant i Leipzig,
utgaf utom predikningar Grundzüge der
homiletik (1848; ”Grunddragen till homiletiken”, 1878)
och Die christliche erziehung in ihrem verhältnisse
zum judentum und zur antiken welt (I, II, 1892).
2. Wilhelm B., den föregåendes broder, tysk
präst, f. 1826 på Odenwald, d. 1897 i Koblenz,
generalsuperintendent öfver Rhenprovinsen från 1883,
tillhörde teoretiskt den positiva unionens grupp
och tog såsom själasörjare till ögonmärke en
folklig predikan samt återupplifvandet af den andliga
folkvisan, patriotismen och de kristliga folkfesterna.
Bland hans utgifna arbeten må nämnas
Beicht- und kommunionbuch (5:e uppl. 1886),
Das deutsche evangelische pfarrhaus (5:e uppl. 1902),
Von der liebe. Ein zeugniss für lebendiges christenthum (3:e uppl. 1887),
Lebensbilder aus der geschichte der kirche und des vaterlandes (1887) och
Christus und die gemeinde (1888),
en årgång predikningar öfver fria texter.
3. Franz Adolf Gregor von B., den
föregåendes broder, forstman, f. 1830, d. 1897 som
professor i forstvetenskap vid universitetet i
München, författade den på sitt område väckande skriften
Über forstliche versuchsstationen (1868) samt
Lehrbuch der niederen geodäsie (1858; 5:e uppl. 1895),
Die holzmesskunde (1882; 4:e uppl. 1892) och
Handbuch der waldwertberechnung (1886) m. m. Sedan
1866 redigerade B. ”Monatsschrift für das forst- und
jagdwesen” (sedan 1879 med titeln ”Forstwissenschaftliches
centralblatt”).
Bauro l. San Cristoval, en af Salomonöarna.
Bauschinger, Johan, grundläggaren af det
första mekanisk-tekniska laboratoriet i världen, f.
1834, d. 1893, studerade först fysik hos Ohm i
München och sedan astronomi hos Lamont i samma
stad. Efter att 1857–68 ha varit lärare vid
tekniska skolorna i Fürth och München, blef han
sistnämnda år professor vid tekniska högskolan i
München. Där byggde han den första
materialprofningsanstalten, inom hvilken han sedermera
under 35 år utförde vidlyftiga och världsberömda
serier undersökningar dels öfver byggnadsmaterialiernas
egenskaper, dels öfver giltigheten af de använda
lagarna inom hållfasthetsläran. Efter mönstret af
B:s profningsanstalt hafva sedermera andra dylika
institutioner blifvit inrättade i Berlin, Zürich
m. fl. städer, i Sverige i Stockholm och
Göteborg.
G. D.
Bause, Johann Friedrich, tysk
kopparstickare, f. 1738 i Halle, d. 1814 i Weimar,
professor vid konstakademien i Leipzig. Hans bästa
stick äro porträtt af berömda män.
Bauske, stad i ryska guvern. Kurland, 45 km.
s. ö. om Mitau, vid föreningen af Memel och Muhs,
som där bilda Aa. Omkr. 6,500 inv. Export af
spannmål och linfrö. B. hade fordom ett med
jordbefästning förstärkt slott, som 17 sept. 1625
efter kort belägring intogs med storm af Gustaf
Adolf, hvarefter det såsom en förborg för Livland
ytterligare befästes. I slutet af mars 1628 började
polackarna under Gonsievski belägra B., som 8 maj
måste dagtinga. B. intogs af svenskarna under
Douglas 1658 och 26 juli 1701 af Karl XII, som
från 6 aug. lät förstärka slottet, hvilket därefter
kallades Bauskenborg. B. inneslöts af
ryssarna i aug. 1705 och uppgafs till dem 12 sept. s. å.
L. W:son M.
Bauskenborg. Se Bauske.
Bautain [båtä′], Louis Eugène Marie,
fransk teolog och filosof, f. 1796, d. 1867, katolsk
abbé, Cousins lärjunge, blef 1816 professor i filosofi
i Strassburg. Han lärde, att det åt sig själf öfverlämnade
förnuftet leder bort från Gud, att de kristliga dogmerna
icke kunna bevisas, utan endast tros, och att därför
förnuftet måste helt och hållet subordineras vid
inhämtandet af salighetsläran. Biskopen i Strassburg
förklarade 1834 flera af B:s satser för kätterska,
och då påfven året därpå bekräftade denna dom,
återkallade B. sina meningar. Han flyttade sedan
till Paris, där han stod i högt anseende som predikant.
Hans hufvudarbete är Philosophie du christianisme (1835).
 |
| Bautasten i Sorunda socken i Södermanland. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
