Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1121-1122 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beauharnais. 7. Eugène de B., hertig af Leuchtenberg, furste af Eichstätt, vicekonung i Italien. - Beauharnais. 7. Hortense Eugénie de B. (kallad Hortense), drottnig af Holland, hertiginna af S:t Leu. - Beaujeu, stad i franska Rhône (Lyonnais). - Beaujeu. 1. Pierre de Bourbon - Beaujeu. 2. Anne - Beaujolais, franskt landskap - Beaujon, Anthony, holländsk statistker och natinalekonom - Beaulieu, fransk stad i Corrèze - Beaulieu, Jean Pierre, baron, österrikisk general.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i ordningen, Amélie, förmäldes med kejsar Dom
Pedro I af Brasilien.

Litt.: Du Casse, "Mémoires et correspondance
du prince Eugène" (10 bd, 1858–60), Vaudoncourt,
"Histoire politique et militaire du prince Eugène"
(3 bd, 1827), Armandi, "Vie militaire du prince
Eugène" (2 bd, 1843), och Schneidewind, "Prinz
Eugène, herzog von Leuchtenberg" (Stockholm 1857).

7. Hortense Eugénie de B. (kallad
Hortense), den förres syster, drottning af
Holland, hertiginna af S:t
Leu, Napoleon III:s
moder, f. 10 april 1783 i
Paris, uppfostrades dels på
Martinique hos sina
morföräldrar, dels i den
bekanta madame Campans
pension i S:t
Germain-en-Laye. Af naturen rikt
begåfvad, utbildades hon först
och främst till världsdam.
Hennes sällskapstalanger
voro mångsidiga och
konstnärliga: hon målade, sjöng,
diktade och komponerade



med samma framgång, äfven om andra
kejsardömets nationalhymn "Partant pour la Syrie"
endast af hofsmickret tillagts henne. 1802 blef hon
mot sin vilja gift med Louis Bonaparte, 1806
drottning af Holland, adopterad af Napoleon och
upphöjd till kejserlig prinsessa. Hennes
äktenskap blef mycket olyckligt, ej blott på grund
af makens ständiga svårmod och sjukliga
misstänksamhet, utan äfven genom hennes egen flärdfullhet
och ytlighet samt hennes brist på sedliga
grundsatser. Hortense lämnade därför snart sin make,
bosatte sig i Paris och höll där ett lysande hof,
omgifven af konstnärer och lärde och synnerligen
omtyckt af sin omgifning. Mellan henne och
Napoleon rådde ett synnerligen godt förhållande, och
ett illvilligt rykte talade om ett närmare samband
mellan dem än mellan styffar och styfdotter.
Kejsaren ville ej tillåta skilsmässa, och Hortense
återvände för en kort tid till Holland. Efter Napoleons
fall vann hon i hög grad kejsar Alexander I:s
bevågenhet samt blef genom hans förmedling af Ludvig
XVIII upphöjd till hertiginna af S:t Leu och fick
ett rikligt apanage, hvilket väckte Napoleons
synnerliga misshag vid hans återkomst från Elba.
Hortense mottog honom med jubel och sökte förgäfves
försona honom med Alexander och Marie Louise.
På grund af hennes förhållande under "de hundra
dagarna" måste hon 1815 lämna Frankrike och fick
slutligen af stormakterna, hvilka ej utan skäl
misstänkte henne såsom en synnerligen farlig
bonapartistisk konspiratör, tillåtelse att bosätta sig i
Konstanz i Baden, hvars storhertig var förmäld med
hennes släkting, den ofvannämnda Stéphanie. 1817
köpte hon slottet Arenenberg i schweiziska kantonen
Thurgau, där hon nu lefde en tid bortåt, helt
egnande sig åt sin yngste sons, sedermera Napoleon
III:s, uppfostran. Sin andre son hade hon 1815 efter
en uppseendeväckande process inför Seine-tribunalet
måst lämna från sig till sin make. Uppfylld af den
mest svärmiska vördnad för sin styffader, inplantade
hon hos den blifvande kejsaren samma känsla och
lade grunden till hela hans politiska åskådning.
Under den italienska revolutionen räddade hon
honom, sedan den äldre brodern dött på Italiens
jord, från fångenskap och flydde med honom genom
Frankrike, där Ludvig Filip mottog henne
synnerligen ridderligt, men ej tordes gifva henne tillåtelse
att stanna, till England och därefter till
Arenenberg, en resa som lät rätt mycket tala om sig i
Europa den tiden. Där bodde hon i lugn sina
återstående dagar, med sorg erfarande sonens
misslyckade upprorsförsök i Strassburg 1836, och slutade
5 okt. 1837 sin växlingsrika lefnad.

Hortense var bekant för skönhet och ett glädtigt,
otvunget väsen. Hon lade dock ofta i dagen stor
förmåga af beräkning och förställning och var mycket
ärelysten. Hennes moral var långt ifrån tadelfri.
Med sin hofstallmästare grefve Flahault de la
Billauderie hade hon en son, den från Napoleon III:s
tid bekante hertig de Morny (se d. o.). Med sin
gemål hade hon tre söner, af hvilka den äldste
dog vid 4 års ålder, den andre i ordningen var Charles
Napoleon Louis, f. 1804, d. 1831 (se Bonaparte),
och den tredje Charles Louis Napoléon, sedermera
Napoleon III (se d. o.).

1834 utgafs i Paris La reine Hortense en Italie,
en France et en Angleterre pendant l’année 1831.
Fragments extraits de ses mémoires inédits écrits
par elle-même (ny uppl. 1861). Jfr vidare
Mademoiselle Cochelet (en pensionskamrat och väninna
till Hortense), "Mémoires sur la reine Hortense et
la famille impériale" (1836), ett arbete som
uppgifves hafva haft till ändamål att fästa Europas ögon
på den då något bortglömda drottningen af
Holland, samt Turquan, "La reine Hortense" (1896),
och Kleinschmidt, "Die eltern und geschwister
Napoleons I" (1878).
E. A–t.

Beaujeu [bå*ö], stad i franska depart. Rhône
(Lyonnais), vackert belägen i Ardières trånga floddal.
2,463 inv. (1901). Slottsruin och en kyrka från
12:e årh. B. var fordom hufvudstad i landskapet
Beaujolais.

Beaujeu [bå*ö]. 1. Pierre de Bourbon,
"sire de B." Se Bourbon. – 2. Anne, "dame
de B.", den föregåendes gemål, konung Ludvig XI:s
dotter. Se Anna, franska furstinnor 1.

Beaujolais [bå*ålä], franskt landskap mellan
Loire och Saône. Tillhör numera departementen
Rhône och Loire. Beaujolais-vinet står högt i värde
och exporteras i stor mängd.

Beaujon [bå*å’], Anthony, holländsk statistiker
och nationalekonom, f. 1853, d. 1890, var från 1884
professor vid stadsuniversitetet i Amsterdam och
direktör för statistiska institutet, hvars publikationer
(årsskriften "Jaarcijfers" och tidskriften "Bijdragen
van het statistisch instituut") han stod i spetsen för.
Hans förnämsta arbeten, bägge i frihandelsvänlig
anda, äro The history of dutch seafisheries, their
progress, decline and revival (1884; holländsk
bearbetning 1885; prisbelönt vid fiskeriutställningen
i London 1883) och Handel en handelspolitiek
(1888).
(E. Hkr.)

Beaulieu [båliö], stad i franska depart. Corrèze
(Limousin), vid Dordogne, öfver hvilken en 200 m.
lång hängbro leder. Stor kniffabrikation. 1,697 inv.
(1901).

Beaulieu [båliö], Jean Pierre, baron de B.,
österrikisk general, f. i Namur 1725, gick 1743 i
österrikisk krigstjänst och deltog med utmärkelse i

Tryckt den 17/8 04

2 b. 36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>