Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1253-1254 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belgien. Materiell kultur. - Belgien. Författning och förvaltning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

största etablissemang; järnvägsmaterial produceras
mest i Liège, Seraing, Malines, Nivelles, Tubize,
Couillet och La Louvière; guld- och silfvervaror i
Bruxelles, Antwerpen och Liège. Fajans och lergods
tillverkas mest i Hainaut (La Louvière, S:t Ghislain,
Wasmuel). Främst bland alla stater står B. i
tillverkning af spegel- och fönsterglas (mest
i Hainaut – de förnämsta etablissemangen i Aiseau,
Courcelles, Roux – samt i Namur). Landets 52
glasbruk lämnade 1900 produkter för 65,₉ mill. frcs.
Kemiska fabriker finnas i synnerhet i Namur och
Hainaut; pappersindustrien har sitt hufvudsäte i
Brabant. Stora garfverier finnas i Stavelot, Liège,
Tournai, Soignies m. fl. st. Ylleindustrien blomstrar
i Verviers och dess omgifning; den förädlar 60 mill.
kg. ull. Bomullsindustriens hufvudsäte är Gent;
1896 sysselsatte den 15,709 personer och producerade
för öfver 100 mill. frcs. Linneindustrien är mycket
betydande, särskildt i Flandern. 1901 gjordes 22
mill. kg. garn af linne, hampa och jute till ett
värde af 77 mill. frcs. Spetstillverkningen är i
stigande; de berömdaste brysselspetsarna komma
från hufvudstadens omgifningar, andra sorter från
Malines, Antwerpen, Bruges. 1896 funnos 33,591
knypplerskor, hvilkas arbete skattades till 50 mill.
frcs. En annan efter Bruxelles uppkallad vara äro
brysselmattorna. Sockerindustrien är af stor
betydelse, särskildt i Hainaut; exporten af råsocker
öfversteg 1901 importen med 168,₂ mill. kg. Slutligen
må nämnas bryggerierna, brännvinsbrännerierna, som
1900 producerade 716,951 hl., samt tobaksfabrikerna
(i Antwerpen, Bruxelles, Gent och Bruges).

Handelns utveckling visas af följande siffror (värde
i mill. frcs):

	1840	1880	1902
Import ...............	205,6	1,680,9	2,380,7
Export .............	139,6	1,216,7	1,925,5
Transitohandel .......	43,9	1,008,4	1,547,7

De förnämsta införselvarorna voro sistnämnda år
spannmål (376,₂ mill. frcs),
trä (136,₂ mill. frcs),
ull (124,₁ mill. frcs),
harts, hudar, kemiska varor, stenkol;
de viktigaste exportvarorna
järn och stål (168,₂ mill. frcs),
stenkol (93,₉ mill. frcs),
glasvaror (92,₅ mill. frcs),
spannmål (91,₅ mill. frcs),
hudar (91,₂ mill. frcs),
lingarn (87,₂ mill. frcs),
lin (80,₁ mill. frcs),
maskiner (62,₉ mill. frcs),
socker (28,₄ mill. frcs),
kemiska varor, zink etc.

Handelsflottan är obetydlig. 1901 hade B. 72
fartyg om 110,457 ton, däraf sex segelfartyg om
1,121 ton. Sjöfarten bedrifves mest med utländska
fartyg. De viktigaste hamnarna äro Antwerpen och
Ostende. 1901 inlöpte i belgiska hamnar 8,569
fartyg om 8,₉ mill. ton och utlöpte 8,613 fartyg om
9,₃ mill. ton. – Af banker märkas Nationalbanken,
Société générale m. fl. Järnvägsnätet öfverträffar i
relativ storlek alla andra länders. 1902 var
banornas längd 4,581 km., motsvarande 21,₅₆ km. per
10,000 har. 1 jan. 1903 var antalet postkontor 1,156.
Telegraflinjernas längd 1902 var 6,517 km. Telefonen
omfattade s. å. 17,102 apparater och 79,054 km.
trådlängd. Landsvägarnas längd var 1900 9,364
km. Mynt, mått, mål och vikt äro desamma som i
Frankrike.

Författning och förvaltning. B:s
grundlag är utfärdad 7 febr. 1831 samt reviderad
7 sept. 1893. Den hvilar helt och hållet på
folksuveränitetens grund och förklarar, att "all makt
utgår från folket". Enligt resolutionen af 20 juli och
dekretet af 1 sept. 1831 är tronen ärftlig bland
konung Leopolds af Sachsen-Koburg manliga
efterkommande, efter förstfödslorätt och med uteslutande
af kvinnolinjen. Saknar konungen manliga
efterkommande, kan han med kamrarnas bifall, afgifvet med
en majoritet af 2/3, utnämna sin efterträdare.
Ministrarna äro (efter en 1895 vidtagen
departementsfördelning) 8: utrikesministern, ministern för
jordbruk, industri- och arbetsministern, ministern för
järnvägar, post och telegraf, finansministern,
krigsministern, inrikes- och undervisningsministern samt
justitieministern. Deras juridiska ansvarighet är så
bestämd, att representanternas kammare eger att
åtala dem inför kassationsdomstolen; en dömd minister
kan konungen benåda, endast om en eller bägge
kamrarna begära det. – Konungen utnämner äfven
statsministrar (ministres d’état), hvilka icke hafva något
med förvaltningen att göra, utan hvilkas enda uppgift
är att vid viktiga frågors behandling deltaga i
ministerrådets förhandlingar, hvarjämte de liksom de
egentlige ministrarna kunna deltaga i riksdagens
förhandlingar. – Representationen består af två kamrar,
senaten (le sénat) och representanternas kammare
(la chambre des représentants). Genom
grundlagsändringen 7 sept. 1893 och vallagarna af 28 juni
1894 samt 29 dec. 1899 undergick representationen
högst viktiga förändringar. Senaten består af 110
medlemmar, hvilka väljas för 8 år och förnyas till
hälften hvart 4:e år samt böra vara minst 40 år
gamla. Af dem väljas 26 af provinsråden utan
hänsyn till någon census; de andre väljas direkt;
för valbarhet fordras antingen att betala 1,200 frcs
i direkt skatt eller att ega eller bruka fastighet,
som ger i årlig afkastning minst 12,000 frcs.
Själfskrifna medlemmar af senaten äro, vid 18 års ålder,
med rösträtt vid uppnådda 25 år, konungens söner
eller, om sådana ej finnas, de belgiske prinsarna
af kungliga husets arfsberättigade gren. Rätt att
deltaga i val af senatorer tillkommer blott de väljare
till representantkammaren, som fyllt 30 år. Antalet
medlemmar i representantkammaren bestämmes efter
folkmängden (1 för 40,000 inv.); de måste vara
minst 25 år gamla. Kammaren, hvars medlemmar
väljas direkt för fyra år, förnyas till hälften
hvartannat år. Hvarje medlem af representantkammaren
uppbär ett årligt arfvode af 4,000 frcs samt har fri
resa å statens eller af staten koncessionerade
järnvägar till och från riksdagen. Kamrarna samlas
en gång om året. Valrätt tillkommer hvarje medborgare,
som fyllt 25 år, är bosatt inom samma kommun sedan
minst 1 år och ej befinner sig i något af de fall,
som enligt lag utesluta från rösträtt. Hvarje valman
har en röst. Därutöfver tillkommer en
tilläggsröst hvarje valberättigad, 1:o som är 35 år
gammal, gift eller änkling med inom äktenskapet
födt barn, betalar till staten minst 5 frcs i personlig
skatt eller, ehuru taxerad till sagda belopp, är
på grund af yrke fritagen från dess utgörande; 2:o
eller som är 25 år gammal och eger antingen fast
egendom till värde af minst 2,000 frcs eller sedan
minst 2 år till minst 100 frcs uppgående statsränta
eller fordringsbevis å ränta till samma belopp i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>