Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belgien. Författning och förvaltning. - Belgien. Rättsväsendet. - Belgien. Budgeten - Belgiens vapen - Beligen. Försvarsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sparkassan (den under statens garanti 1865 upprättade
"Caisse générale de l’épargne et de retraite").
Två tilläggsröster medgifvas dem, som fyllt 25 år och
1:o antingen innehafva vare sig högre undervisningsdiplom
eller vederbörligen godkändt intyg om att hafva bevistat
fullständig mellanskolekurs af högre grad (i atenéer
och collèges) eller 2:o utöfva eller hafva utöfvat en
offentlig befattning, innehafva eller innehaft en position,
som innebär förutsättningen att de förvärfvat åtminstone
mellanskolekursens af högre graden insikter. Mer än tre
röster få ej förenas på en hand. Valrätt är i B. liktydig
med valplikt: den, som ej deltager i valet, får böta
(1–3 frcs). Genom dessa förändringar har antalet valmän till
representantkammaren mer än tiodubblats, från 137,772
(l. 22,24 pro mille), som det var före 1894, till
1,472,953 (år 1900–01; däraf 915,673 med 1 röst,
318,099 med 2 och 239,181 med 3 röster; antalet
röster var alltså 2,269,414). Röstberättigade vid
val till senaten voro s. å. 1,243,505 (699,115 med
1 röst, 311,298 med 2 och 233,092 med 3 röster;
alltså inalles 2,020,987 röster).
Landet är deladt i nio provinser (se ofvan), hvilkas
organisation är bestämd genom provinsiallagen af 30
april 1836, ändrad senast 1898. I hvarje provins
finnes en af konungen nämnd guvernör. Hans makt
är dock väsentligen begränsad af den stora myndighet,
som tillkommer provinsens representation,
provinsialrådet (le conseil provincial).
Vid val af medlemmar i detta råd äro både valrätt och valsätt
lika som vid val af senatorer. Valbar är den, som fyllt
25 år, bor i provinsen och hvarken är riksdagsman eller
ämbetsman. Valen ske för 8 år; hälften omväljes hvart
4:e år. Rådet samlas en gång om året (i juli) och skall
åtskiljas efter högst 14 dagar. Det har att sörja för
provinsens ekonomiska behof, utfärda vissa administrativa
förordningar o. s. v. Dessutom skall det inom sig utse
ett ständigt utskott (députation permanente) af
6 medlemmar. Denna deputation har att verkställa rådets
beslut eller att besluta i dess ställe samt att deltaga i
provinsförvaltningen. Guvernören är dess ordförande. – Provinsen
delas i arrondissements, i spetsen för hvarje sådant
står en kommissarie (commissaire d’arrondissement),
hvilken under guvernörens och den ständiga
deputationens öfveruppsikt har att öfvervaka
förvaltningen i alla kommuner, hvilkas invånarantal icke
öfverstiger 5,000. Kommunalförvaltningen är reglerad
genom en lag af 30 mars 1836 (senast ändrad 1897).
I kommunen finns ett kommunalråd, valdt af alla
belgier, som äro minst 30 år och sedan 3 år bott
i kommunen. Dessutom äro i kommuner på mer än
30,000 inv. sådana arbetsgifvare och arbetare, som
ega valrätt i kommunen samt i industri- och
arbetsrådet (conseil de l’industrie et du travail),
berättigade att utse 4–8 extra ledamöter i rådet
(conseillers supplémentaires), hvardera parten halfva
antalet. Äfven vid kommunalrådsval begagnas en
graderad röstskala växlande mellan 1 och 4 röster. –
Den verkställande makten utöfvas af ett kollegium
(le collège échevinal), som består af borgmästaren
(bourgmestre) och två eller fyra échevins (i
Bruxelles och Antwerpen finnas 5 sådana).
Rättsväsendet är organiseradt ungefär som
i Frankrike (alltsedan B:s förening med detta land),
och Code Napoléon samt Code pénal – med senare
tillkomna ändringar – äro landets lag. B. är liksom
Frankrike deladt i kantoner, som hvardera ha en
fredsdomare för mindre mål (polisförseelser samt
civiltvister, där det omtvistades värde ej öfverstiger
200 frcs). Eljes finnas 26 första instansens domstolar
för civilmål (tribunaux de première instance), 9
s. k. assisdomstolar (cours d’assises) med jury för
brottmål, 3 appellationsdomstolar (cours d’appel;
i Bruxelles, Gent och Liège) samt 1 kassationsdomstol
(cour de cassation) i Bruxelles. Dessutom finnas 29
handelsdomstolar, sakkunnigeråd (conseils de prud’hommes)
och 1 militäröfverdomstol. – Centralfängelser finnas i Gent och Louvain.
Budgeten för 1904 upptager inkomsterna till
529,37 mill. frcs, däraf direkta skatter 60,84, tullar
43,97, konsumtionsskatter 82,86, trafikmedel 222,32,
inregistreringsafgifter 31,35, arfsskatt 21, och
utgifterna till 529,10 mill. frcs, däraf för statsskulden
154,56, dotationer 5,32, inrikes- och
undervisningsministeriet 32,25, krigsministeriet 55,35.
Statsskulden uppgick 1 jan. 1903 till 2,879,39 mill.
frcs, hvilka i räntor och amortering för 1903 kräfde
110,42 mill. frcs. Provinsernas inkomster och utgifter
stego 1900 till 21,37 och 18,38 mill., deras skulder
1901 till 33,57 mill. frcs. Enligt 1892 års budget
(den sista tillgängliga) uppgingo kommunernas
sammanlagda inkomster till 178,02 mill., deras utgifter till
179,32 mill. och deras skulder till omkr. 600 mill. frcs.
B:s vapen är ett upprättstående gyllene lejon i
svart fält (eg. Brabants vapen), devis: "L’union fait la force"
(enighet ger styrka). Dess riddarordnar äro
Leopoldsorden, stiftad 1832 och delad i 5 klasser,
orden för civila förtjänster (stiftad 1867)
och ett soldatkors (sedan 1885).
Nationalfärgerna äro svart, gult och rödt, hvilka i
flaggan äro ställda lodrätt i denna ordning. B:s
hufvudstad är Bruxelles. Om B:s förhållande
till Kongostaten se d. o.
J. F. N.
Försvarsväsendet har delvis undergått
förbättringar, särskildt genom ny rekryteringslag af
1902, om än till följd af den politiska söndringen
den allmänna värnplikten utan undantag ännu icke
kommit att införas. Hären rekryteras dels och i
främsta rummet af frivilliga, som förbinda sig till
8 års aktiv tjänst, men vanligen öfverföras till reserven
efter 4 eller 5 år, hvarefter de kvarstå i reserven
till och med 13:e året efter första antagandet; dels,
i den mån de frivilliga icke förslå, af värnpliktiga
s. k. milissoldater (byte är tillåtet), som förblifva
under fanorna 20 månader vid infanteriet, något
längre vid de öfriga vapnen, och sedermera tillhöra
reserven till 13:e tjänsteårets utgång. Fredsstyrkan
är bestämd till 43,000 man (förutom 3,000 officerare),
och för att nå denna har man nödgats uttaga årligen
omkr. 13,000 milismän; krigsstyrkan är 130,000 man.
Tillsammans räknar hären 18 infanteriregementen om
3 bataljoner och 1 med 4 bataljoner, 8
kavalleriregementen om 5 skvadroner, 4
fältartilleriregementen med tillsammans 30 batterier,
4 fästningsartilleriregementen med tillsammans 58 batterier,
1 sappörregemente med 18 kompanier, 1 trängregemente
med 7 kompanier m. m., hvarjämte alla regementen hafva
svaga kadrer för reservformationer. På krigsfot skall
hären uppgå till 97 bataljoner infanteri, 40 skvadroner,
40 fältbatterier med 240 kanoner, 66 fästningsbatterier,
26 ingenjör- och 7 trängkompanier m. m., alltsamman förenadt
i 4 fältdivisioner jämte trupper för fästningarna Antwerpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
