Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellerofon, son af Glaukos eller Poseidon - Bellerofon, släkte af fissibranchiata snäckor - Bellerofon - Bellerophontes - Belle lettres - Belletrist - Belletristik - Belletristisk - Belletti, Giovanni Battista, italiensk operasångare - Belleville, stadsdel i Paris - Belleville, städer i Illionois, Ontario och i Cordoba. - Bellevilles ångpanna. Se Ångpanna. - Bellevue - Belley - Belli,Giuseppe Giachino romerska skald - Belliard, Augustin Daniel, fransk militär - Bellicioni, Gemma, italiensk sångerska - Belling, Wilhelm Sebasitian von - Bellinghausen, tysk skald. Se Münch-Bellinghausen - Bellinghausen, Thaddej Thadejevitj rysk sjöfarare och upptäcksresande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tafla, full af dödsbringande tecken, till sin svärfader
konung Iobates i Lykien. Af denne utsändes B.
för att strida med det eldsprutande odjuret Chimaira,
som han också med gudarnas bistånd nedlade,
enligt en yngre sägen med hjälp af den vingade
hästen Pegasos. Sedan han ytterligare lyckligt
kämpat mot lykiernas nationalfiender solymerna och de
krigiska amasonerna samt därtill på sin återfärd
nedgjort ett antal tappra män, som hade lagt sig i
bakhåll för honom, då insåg konungen, att han var
af gudasläkt, och han gaf honom sin dotter till äkta
samt en del af sitt rike. – I förening med Poseidon
dyrkades B. i Korint.
V. K.
Bellerofon Montf., paleont., ett i de paleozoiska
formationerna ymnigt förekommande släkte af
fissibranchiata snäckor. Skalet är symmetriskt, hoprulladt
i en plan spiral, hvars alla vindningar beröra
hvarandra. Mynningens yttre läpp är i midten försedd
med en inskärning, från hvilken en upphöjd list
sträcker sig längs skalryggens midt. Flera arter
finnas i Sveriges kambriumsilur. Formen fortlefver
ända in i perm-tiden.
A. Hng.
Bellerophon, grek. myt. Se Bellerofon.
Bellerophontes, grek. myt. Se Bellerofon.
Bellesa, en Evangeliska fosterlandsstiftelsens
missionsstation i Hamasen, i nordligaste Abessinien.
Upprättad 1890.
Belles lettres [bäl lättr], fr., skönlitteratur,
vitterhet.
Belletrist (af fr. belles lettres), vitterhetsidkare,
skönlitterär författare.
Belletristik (jfr Belletrist), skönlitteratur.
Belletristisk (jfr Belletrist), som har
afseende på skönlitteratur.
Belletti, Giovanni Battista, italiensk
operasångare, f. omkr. 1812, medföljde bildhuggaren
Byström till Stockholm, där han 1839 anställdes som
premiärsångare vid k. teatern. Här blef han
allmänt omtyckt för sin starka, böjliga stämma och
sitt goda spel, särdeles i komiska partier, såsom
Dulcamara och Figaro. Sedan han 1844 lämnade
svenska scenen, har han sjungit på teatrar i Turin,
Paris och London. Dödsår obekant.
A. L.
Belleville [bälvi’ll], stadsdel i Paris, hörande till
20:e arrondissementet. Den berömda kyrkogården
Père-Lachaise är där belägen. 1871 utgjorde B.
kommunardernas hufvudsäte.
Belleville [be’lvil]. 1. Stad i Illinois, 28 km. s. ö.
om S:t Louis. Valsverk och fabriker. 17,484 inv.
(1900). – 2. Stad i Ontario, där Moira utflyter
i Ontariosjön, och vid järnvägen Montreal–Torento. [Toronto]
Säte för det 1857 stiftade Albert-universitetet.
Pappers- och träindustri. 9,117 inv. (1901). – 3.
Stad i argentinska prov. Córdoba, vid järnvägen
Rosario–Córdoba. Omkr. 3,700 inv.
Bellevilles ångpanna [bälvi’lls]. Se
Ångpanna.
Bellevue [bälvy], fr., "vacker utsikt",
förekommer, liksom det motsvarande italienska ordet
Belvedere, ofta som benämning på lustslott och villor.
Mest bekanta af dessa äro: Bellevue vid Seine, i
närheten af Paris, byggdt och inredt af madame
Pompadour med den största prakt, men ofullbordadt;
och Bellevue vid Sedan, där 2 sept. 1870 den
franska härens kapitulation undertecknades. Ett
Bellevue utanför Roslagstull i Stockholm, inköpt för
kronans räkning af Gustaf III, användes ofta till
sommarnöje såväl af denne konung som af Karl XV.
Från början af 1830-talet var egendomen en af de
platser, där man i Sverige sökte införa silkesodlingen
(jfr Silkesodling). I febr. 1904 öppnades där,
under ledning af Stockholms stads barnavårdsnämnd,
ett tillfälligt hem för vanvårdade barn.
Belley [bälä], stad i franska dep. Ain, s. ö. om
Bourg, vid Lyon-järnvägen, 278 m. ö. h. 5,476 inv.
(1901). Säte för en biskop, som fordom hade titeln
"furste af det heliga romerska riket".
Belli, Giuseppe Gioachino, det romerska
folklivets skald, f. 1791, d. 1863, har skrifvit mer
än två tusen sonetter i den romerska munarten.
Belliard [-ar], Augustin Daniel, grefve de
B., fransk militär, f. 1769, ingick vid franska
revolutionens början som frivillig i armén och utmärkte
sig i Belgien såsom generaladjutant under Dumouriez,
men blef vid dennes störtande häktad och därpå
afskedad. Sedan begynte han åter som simpel soldat
och tjänade sig snart upp till sin förra post. Han
deltog i det italienska fälttåget och blef på
slagfältet vid Arcole 1796 utnämnd till brigadgeneral.
Sedermera följde han med på expeditionen till
Egypten och blef efter Kairos intagande guvernör
därstädes samt divisionsgeneral. 1805 var han Murats
generalstabschef, innehade 1806–07 i Preussen och
Polen en framstående plats i stora armén samt bragte
prins Hohenlohes kår till kapitulation. 1808 begaf
sig B. med Napoleon till Spanien och blef guvernör
i Madrid. 1812 var han med i Ryssland och
bevistade 1813 drabbningarna vid Dresden och Leipzig,
1814 underkastade han sig Ludvig XVIII och blef
af denne utnämnd till pär. Efter Napoleons
återkomst från Elba slöt han sig åter till denne och
blef som sändebud skickad till Murat i Neapel, men
kom för sent för att godtgöra Murats fel. Efter
Napoleons slutliga fall utströks han därför ur pärslistan,
men återupptogs 1819. Under restaurationen hörde
B. till dem, som fruktlöst bekämpade hofvets
reaktion. 1830 förklarade han sig för Ludvig Filip, som
1831 gjorde honom till sändebud i Bruxelles, där
han förvärfvade sig stor förtjänst om Belgiens nya
statsskick. Han dog 1832 i Bruxelles, där belgierna
sedan upprest en minnesvård åt honom. Hans
memoarer utgåfvos af Vinet (3 bd, 1842).
Bellincioni [bellintjåni], Gemma, italiensk
sångerska, f. 1864 i Monza, har gjort sig ett namn
som en ovanligt mångsidig och träffsäker
framställarinna af olikartade operapartier, framför allt inom
den s. k. veristiska genren, såsom Santuzza i "På
Sicilien", Susel i "Vännen Fritz", Rosella i Toscas
"O santa Lucia" m. fl.
A. L.
Belling, Wilhelm Sebastian von,
preussisk kavallerigeneral, f. 1719, d. 1779, stred med
utmärkelse i de båda schlesiska krigen och under
1757 års fälttåg, blef 1758 chef för ett nyupprättadt
husarregemente och ställdes med en ringa styrka mot
svenskarna i Pommern, mot hvilka han vanligen hade
framgång, men 1762 förlorade bataljen vid
Neu-Kahlden. Genom B. blef Blücher, hvilken som
svensk kornett 1760 tillfångatogs i Mecklenburg,
öfvertalad att ingå i preussisk tjänst.
Bellinghausen, tysk skald. Se
Münch-Bellinghausen.
Bellingshausen, Thaddej Thadejevitj,
rysk sjöfarande och upptäcktsresande, f. 1779 på
Ösel. Efter att ha deltagit i den första ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
