Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellinghausen, Thaddej Thadejevitj rysk sjöfarare och upptäcksresande. - Bellini, veneziansk målarsläkt. 1. Jacopo 2. Gentile 3. Giovanni (Gianbellini)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordomseglingen 1803–06, blef han 1819 chef för en
af två ryska fartyg bestående expedition, som under
fyra år gjorde viktiga upptäckter i australiska
farvatten och hann till den sydligaste breddgrad (69°),
som dittills uppnåtts. Flera missuppfattningar från
Cookes världsomsegling blefvo därvid beriktigade.
B:s observationer samlades i en numera mycket
sällsynt bok, som trycktes i Petersburg 1831. Efter
hemkomsten blef B. konteramiral, divisionschef i
baltiska flottan och militärguvernör i Kronstadt, där han
dog 26 jan. 1852.
A–d J.
Bellini, veneziansk målarsläkt. 1. Jacopo B.,
f. omkr. 1400 i Venezia, d. där 1470 l. 1471,
slöt sig till den berömde målaren Gentile da Fabriano,
när denne var sysselsatt i Dogepalatset, och följde
honom 1421 till Florens, där B. var hans medhjälpare
under flera år, troligen ända fram till 1450, hvilket
årtal han jämte sitt namn inskrifvit i en skissbok
(nu i British museum), innehållande goda intyg om
hans konstnärliga begåfning. Han hade då verkstad
i Venezia, men flyttade vid midten af århundradet
till Padova, hvarigenom han kom i beröring med
Donatello och under inflytande af den stränga
padovanska skolan, främst genom sin måg Mantegna,
hvilket hade stor betydelse för sönernas utveckling.
Af hans arbeten, som äro fåtaliga, må nämnas en
liten Madonna (i Venezias akademi), ett stort
Krucifix (i Veronas pinakotek) samt halft förstörda fresker
i S. Zaccaria (1442), alla ungefär jämförliga med
den äldre Murano-skolans verk samt med sina tunga
och fula figurer påminnande om de äldre padovanske
målarna, utan att ega deras plastiska energi.
2. Gentile B., den föregåendes son, f. omkr.
1427, d. 1507, vistades med sin far en längre tid
i Padova, hvilket också skönjes på hans ungdomsverk,
två orgelflyglar med fyra helgon i stor skala (1464,
nu i gången från S. Marco till Dogepalatset),
padovanskt plastiska, sedda perspektiviskt nedifrån, men
klumpiga. Vidare S. Giustiniano, tillbedd af änglar
och munkar, en enkel och duktig karaktärfigur (1465,
i akademien), samt ett och annat porträtt, främst
af sultan Muhammed II, måladt i Konstantinopel
1480 (nu i enskild samling i Venezia). Hans
mognaste verk tillhöra hans ålderdom, då han tillsammans
med sin bror i Dogepalatset målade stora bilder
ur Venezias strider med kejsar Fredrik Barbarossa.
Dessa republikens storhet förhärligande
framställningar, förstörda genom eldsvåda 1577, gåfvo
upphofvet till historiemåleriet. Men i behåll är en annan
följd af bilder ur det heliga korsets historia.
Egendomligt för dessa taflor är för öfrigt, att handlingen
förlägges till 1400-talets Venezia, hvaraf det lätt
berättande föredraget ger en liflig bild, framställd
i kraftig och rik kolorit och med klart solljus,
som skänker de utomordentligt figurrika bilderna,
ehuru de sakna hufvudhandling, verklig enhet och
sammansmältning. Därjämte äro både linje- och
luftperspektiv mästerligt behandlade. Bland hans
lärjungar var Vittore Carpaccio den främste.
3. Giovanni B. (Gianbellini), den
föregåendes broder, f. omkr. 1428, d. 1516, danad i
samma skola som denne, lade mer an på karakteristik
af det enskilda och på fulländad koloristisk verkan,
en sträfvan, som visar sig redan i en följd af bilder
från ungdomstiden, som därjämte förråda inflytande
från svågern Mantegna. Sådana äro Kristi förklaring
och Kristus på korset med Maria och Johannes (bägge
i Museo Correr) samt flera framställningar af Pietà
i Bergamo, Dogepalatset, Rimini, Galleria Poldi och
Brera i Milano, den sista bäst. Dessutom har
mästaren mycket ofta
upprepat Madonnan med
Kristusbarnet, hvari han
utbildat sin härliga
madonnatyp: så tre olika
i akademien, en i Brera,
en i Bergamo, en i
Treviso, flere olika i
Londons nationalgalleri
och i Berlins museum.
Nästan alla äro utförda
i tempera, med stor
lyskraft i koloriten och fint
spel i ljuset, i synnerhet
i landskapet. Strax efter
Antonello da Messinas
uppträdande i Venezia,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
