Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Below, Jakob Fredrik, läkare - Below, George von, tysk historiker - Belovár-Kreutz. Se Belová-Körös - Belovar-Körös. Ty. B.-Kreutz - Belpasso - Belper - Belsar-usur. Se Belasser - Belsasa. Se Belsassar - Belsassar (Belsasar) - Belsubub - Belsheim, Johannes, norsk teolog - Belsund - Belt (bält)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid hofvet, att tsar Peter vägrade honom att
återvända till fäderneslandet. Död i Moskva 1716.
Below, Georg von, tysk historiker, f. 1858
i Königsberg, blef 1891 professor i historia i Münster
samt förflyttades 1897 i samma egenskap till
Marburg och 1901 till Tübingen. Hans forskningar ha
mest rört sig inom den medeltida tyska
författningshistoriens, särskildt det tyska stadsväsendets område.
Bland hans skrifter märkas Die landständische
verfassung in Jülich und Berg (3 bd, 1885–90), Die
entstehung der deutschen stadtgemeinde (1889), Der
ursprung der deutschen stadtverfassung (1892), Das
ältere deutsche städtewesen und bürgertum (1898)
och Territorium und stadt (1900). Inom vida kretsar
i Tyskland gjorde sig B. bekant genom sina mot
duellväsendet riktade skrifter Das duell und der
germanische ehrbegriff (1896) och Das duell in
Deutschland (2 uppl. s. å.). Han har äfven
upprepade gånger med stor skärpa bidragit till den
polemik, som framkallades af Karl Lamprechts
"Deutsche geschichte" och dennes "kulturhistoriska"
reformprogram för historieskrifningens metod.
Bl. a. skref B. en uppsats Die neue historische
methode i Sybels "Hist. zeitschr." (1898), hvilken
af Lamprecht häftigt besvarades med skriften "Die
historische methode des herrn v. Below" (bilaga till
"Hist. zeitschr." 1899). Se härom Lamprecht
(K.). Jfr N. Edén, "Frågan om en ny historisk
metod" (Hist. tidskr. 1900).
Belovár-Kreutz [bä’låvar-kröjts]. Se
Belovár-Körös.
Belovár-Körös [bä’låvar-kö’röʃ], ty. B.-Kreutz,
komitat i Kroatien-Slavonien, bildadt 1883 af de
forna komitaten B. och Kreutz, har en areal af
5,048 kvkm., med 300,951 kroatiska inv. (1900).
Bergland. Komitatets hufvudstad är Belovár, med
4,889 inv. (1900).
Belpasso, kommun på Sicilien, prov. Catania, s.
om Etna, 9,734 inv. (1901). Ett äldre B. förstördes
1669 genom Etnas utbrott.
J. F. N.
Belper [be’lpə], stad i engelska grefskapet Derby,
vid floden Derwent. 10,934 inv. (1901). Blomstrande
bomullsindustri samt spiksmiden och krukmakerier.
Belsar-usur. Se Belsassar.
Belsasar. Se Belsassar.
Belsassar (Belsasar), en i bibeln omtalad
babylonisk konung, som uppges vara son af Nebukadnessar
(Dan. 5: 11, 18). Enl. Daniels bok hade han till ett
stort gästabud låtit hämta de heliga kärl, som röfvats
ur Jerusalems tempel, och begagnade dessa vid
dryckeslaget. Midt under festen visade sig på väggen
en hand, som skref ord, hvilka ingen af magerna
förmådde läsa eller tyda. På drottningens inrådan
tillkallades Daniel, som läste orden: "Mené, mené,
tekél ufarsin" (se d. o.) samt tolkade dem såsom
förebådande konungens död och rikets undergång.
"Samma natt blef B., kaldeernas konung, dödad och
Darejaves (Dareios) af Medien mottog riket" (Dan.
5: 30). B:s namn återfinnes i kil-inskrifternas
Bel-sar-usur, hvilken emellertid icke var son till
Nebukadnessar, som Daniels bok uppgifver, utan son
och medregent till Nabunaid (Naboned), Babylons
siste konung. Uppgifterna i Daniels bok om B. visa,
att vi där icke hafva framför oss ren historia, men
icke heller ren dikt. B. har verkligen spelat en
roll vid Babels fall för Cyrus, men han var ej konung,
och Babel föll icke, såvidt man vet, vid denna tid
för någon Dareios af Medien, utan för perserkonungen
Cyrus. De anförda orden: "mené, mené, tekél
ufarsin", äro sannolikt babyloniska och betyda egentligen:
"en mina, en mina, en sikel och halfminor", ehuru
de af Danielsboken få en annan, efter folketymologiska
grunder gjord tydning.
E. S–e.
Belsebub, en vanlig form för Beelzebub (se d. o.).
Belsheim, Johannes, norsk teolog, f. 2 jan.
1829, son af ett fattigt husmansfolk under gården
Belsheim i Vang i Valdres, anställdes 1851 som
skollärare i sin hembygd, ehuru han först 1855
tog skollärarexamen, aflade 1858 studentexamen, blef
1861 teol. kandidat och tjänstgjorde 1864–75 som
präst på olika ställen i Norge, men tog 1875
afsked och har sedan varit bosatt i Kristiania,
sysselsatt med vetenskapliga arbeten, för hvilket ändamål
stortinget 1880 beviljade honom ett årligt understöd.
Såsom populär teologisk författare och såsom
öfversättare har han utvecklat en omfattande verksamhet.
I synnerhet har han sysslat med granskning i
utländska bibliotek af källskrifter till bibelns text och
historia och vunnit erkännande för sina noggranna
afskrifter af gamla kodexar, till en del nästan oläsliga
palimpsester, och för sina grundliga
handskriftsbeskrifningar. Hans hufvudarbeten på detta område
äro hans upplagor af de förut outgifna
pergamentshandskrifterna i kungl. biblioteket i Stockholm Codex
aureus (1878) och en del (Apostlagärningar och
Johannes’ uppenbarelse) af Gigas librorum (1879),
hvarefter följt en hel rad andra evangeliehandskrifter,
grekiska och latinska, eller fragment af gamla test:s
böcker efter kodexar i Wien, Paris, Petersburg, Rom,
München, Oxford m. fl. Af hans populära skrifter
rörande biblisk textkritik må nämnas Veiledning i
bibelens historie (1880), Om bibelen, dens opbevaring,
oversættelse og udbredelse (1875; 3:e uppl. 1884)
samt Oversigt över kirkens salmesang (1877; ny
uppl. 1889). Lefvande intresserad för landsmålet,
har han vidare skrifvit sin vän Aasens biografi
(1901) samt på landsmål utgifvit åtskilliga originella
småsaker äfvensom öfversättningar af Wallins
"Dödens ängel", Molières "Tartuffe" m. m. I
samtidens politiska fejder har han likaledes deltagit med
broschyrer och tidningsartiklar; hans politiska
ståndpunkt sammanfaller närmast med den gamla
bondeoppositionens.
O. A. Ö.
Belsund, stor fjord på västra sidan af
Väst-Spetsbergen (77° 40’ n. br.).
Belt (Bält), ett ord, som förekommer i namnen
på vissa sund mellan de danska öarna. 1. Stora
Belt, mellan Själland och Fyn, 83,6 km. långt,
omkr. 36 km. bredt, 15–30 m. djupt, är numera
det viktigaste inloppet till Östersjön, då Öresund ej
är tillräckligt djupt för nutidens största krigsskepp.
I Stora Belt finnas öarna Sprogö, mellan Korsör och
Nyborg, station för "isbåtarna", som under svårare
isgång ersätta ångfartygen, Aggersö och Omö. –
2. Lilla Belt, mellan Fyn och Jylland, 65 km.
långt, från 588 m. till 23 km. bredt, 9,5–26 m.
djupt, med öarna Fänö, Bågö, Lyö, Avernakö m. fl.
Detta sund har mycket stark ström och är därför
sällan spärradt af is. – 3. Langelands Belt,
den södra fortsättningen af Stora Belt, mellan
Langeland och Lolland, 55,5 km. långt, 18,5 km. bredt,
på det ställe där det är smalast.
C. R.*
Dessa sund äro från den svenska krigshistorien väl
bekanta genom det ryktbara "tåget öfver Belt"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
