Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Belt (bält)
- Beltsassar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1658). Karl X stod med sin här i Polen, då han
i juni månad 1657 erhöll en dansk krigsförklaring. Till
följd däraf bröt han upp med omkr. 8,000 man och
trängde genom Pommern och Mecklenburg in i
Holstein. Danskarna drogo sig öfverallt tillbaka, och
den sista återstoden af deras fastlandshär föll 24
okt. med fästningen Frederiksodde (nuv. Fredericia)
i svenskarnas våld. Karl X, hvilken sålunda
bemäktigat sig Danmarks fasta land, beslöt i ett krigsråd
9 jan. 1658 att gå öfver till Fyn på isen, om denna
bar, men eljest med hjälp af fartyg. Natten till
23 s. m. började isförhållandena i Lilla Belt
undersökas, men först 26 s. m. kunde man rapportera att
 |
| Tåget öfver Lilla Belt (efter Lemkes målning på Drottningholm). |
isen bar. Natten till 30 s. m. red Erik Dahlbergh
med några ryttare fram och tillbaka öfver
Middelfartsund, men härens öfvergång skedde längre söderut,
från Stendrup öfver Brandsö till det inre af
Husbyviken, där en dansk här mötte, men slogs så grundligt
af det svenska rytteriet, att blott några hundra man
lyckades rädda sig öfver till Själland. Hela Fyn
var härmed i svenskt våld, och 31 s. m. på aftonen
intågade Karl X i Odense. Redan kvällen förut hade
Dahlbergh emellertid afsändts att undersöka isen
öfver till Langeland och vidare till Lolland, och
4 febr. kl. 9 på kvällen kunde han i Odense för
konungen rapportera, att isen öfverallt befunnits fullt
hållbar. Karl X tog då genast Dahlbergh med sig
till Nyborg för att rådgöra med K. G. Wrangel och
K. Ulfeld. 5 febr. kl. 2 på morgonen började
rådplägningen, vid hvilken såväl Wrangel som Ulfeld
motsatte sig öfvergångsförsöket, som däremot ifrigt
förordades af Dahlbergh. Öfverläggningen slutade,
utan att någon resolution fattats, men när konungen
återkommit till sitt kvarter och ännu en gång talat
vid Dahlbergh, befallde han, att trupperna skulle
samlas vid Svendborg, dit han s. d. själf red. Så
snart 2,000 ryttare voro samlade, börjades
öfvergången, och innan nästa morgon grydde, stod Karl X
med denna styrka på Langeland, hvarifrån han
efter en kort rast och med Dahlbergh som vägvisare
fortsatte öfver Langelands Belt. Kl. 3 e. m. stod
konungen med sina ryttare välbehållen vid Grimsted
gård på Lolland, dit Wrangel 9 s. m. kom efter
med återstoden af armén. Dagen förut hade det
väl befästa och besatta Nakskov öppnat sina portar.
9 s. m. gick konungen öfver Guldborg sund in på
Falster, dit Wrangel 11 s. m. kom efter; och 12
s. m. öfvergick den 5,000 man starka svenska hären
Masnedsund och landsteg vid Vordingborg på
Själlands jord. "Tåget öfver Belt" var därmed
fullbordadt, och därefter började framryckningen mot
Köpenhamn; men på danska legaternas och engelske
gesantens enträgna böner stannade Karl X
tillsvidare i byn Thorslunde Magle.
Fredsunderhandlingar hade nämligen begynt i Vordingborg och
forsattes nu med sådan skyndsamhet, att
fredstraktaten kunde undertecknas redan 26 s. m. i
Roskilde. – I svensk litteratur har tåget öfver Belt
varit ämne för dikter af fru Nordenflycht ("Konung
Carl Gustafs tog öfver Balt 1658") och G. F.
Gyllenborg ("Tåget öfver Balt"). Bataljmålaren J. F.
Lemke har i två på Drottningholms slott befintliga
målningar (efter Erik Dahlberghs teckningar)
framställt öfvergången öfver Lilla Belt (jämte slaget på
Fyn) och tåget öfver Stora Belt.
L. W:son M.
Beltesassar, ett kaldeiskt tillnamn, som gafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Aug 8 00:04:22 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0693.html
