Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bendel, Franz, tysk pianist och kompositör - Bendemann, Eduard, tysk målare - Bender, stad i Bessarabien - Bender, Wilhelm Friedrich, tysk teolog - Bender Abbas - Bendereff, Anastas, bulgarisk officer - Bender-Erekli, stad. Se Erekli - Bendery. Se Bender. - Bendideia (grek.) Se Bendis. - Bendigo (förr Sandhurst) - Bendis. Grekisk jakt- och mångudinna - Bendix, Julius, tonsättare f. 1818. - Bendix, tre danska musiker. 1. Otto Julius Emanuel f. 1845. 2. Frits Emil f. 1847. 3. Victor Emanuel f. 1851. - Bendixson, Ivar Otto, matematiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för Liszt, konserterade på flere ställen (i Stockholm
1856), blef 1862 lärare vid Kullaks akademi i Berlin
och dog 1874. Utom större verk skref han
förnämligast briljanta salongskompositioner för piano. Som
virtuos hörde han genom sin tekniska färdighet till
samtidens förnämste.
A. L.
Bendemann, Eduard, tysk målare, f. 1811 i
Berlin af judiska föräldrar, kom 1828 till Düsseldorf
i Schadows skola och framträdde redan vid 21 års
ålder med en stor oljemålning, Sörjande judar vid
Babylons älfvar (museet i Köln). På detta arbete
följde andra idylliska taflor, såsom De båda flickorna
vid brunnen, De serbiska furstedöttrarna (efter en
dikt af Herder), De tre helige konungarna på
vandring, Skördarna, Herden och herdinnan (efter
en dikt af Uhland) samt 1836 Jeremias på
Jerusalems ruiner. 1838 kallades B. till professor i
Dresden, där han tillika fick i uppdrag att utföra
fresker i slottet. 1858 blef han Schadows
efterträdare som direktör för konstakademien i Düsseldorf,
hvilken befattning han lämnade 1867. Berlins
nationalgalleri eger hans 1872 utförda stora målning
Judarnas bortförande i den babyloniska fångenskapen.
Död i Düsseldorf 1889. Jfr Schrattenholz, "Eduard
B." (1891).
Bender (Bendery), kretsstad i ryska guvern.
Bessarabien, på högra stranden af Dnjestr. 31,851
inv. (1901). Betydlig handel med timmer, spannmål,
vin, ull och boskap. Utanför staden låg förut en
stark fästning, men denna slopades 1897. Ryssarna
eröfrade B. från turkarna 1770, 1789 och 1806,
men först genom freden i Bukarest 1812 kom det
varaktigt i de förres händer. B. är mest bekant
genom Karl XII:s uppehåll i grannskapet 1709–13
och särskildt genom den dramatiska slutakten däraf,
i historien känd under namnet "kalabaliken i B.",
ehuru den ej utspelades vare sig i staden eller dess
omedelbara närhet. Se vidare Kalabaliken och
Karl XII.
Bender, Wilhelm Friedrich, tysk
protestantisk teolog, f; 1845 i Hessen, d. 1901 i Bonn,
blef 1876 teol. professor i Bonn, men utbytte 1888
denna lärostol mot en i filosofi. Lärjunge af Ritschl,
skref B. i dennes anda arbetena Schleiermachers
theologie (2 bd, 1876–78), Johann Konrad Dippel.
Der freigeist aus dem pietismus (1882) m. m. Genom
sitt festtal Reformation und kirchentum vid
Luther-jubileet 1884 (7 uppl. s. å.) väckte B. stor
uppståndelse bland det evangeliska prästerskapet i
Preussens västra provinser och rönte ytterligare motstånd,
när han utvecklade sina religionsfilosofiska åsikter
för en större allmänhet i Das wesen der religion und
die grundgesetze der kirchenbildung (1886; 4:e uppl.
1888). Ännu mer aflägsnade sig B. från sin förra
ståndpunkt genom arbetet Der kampf um die seligkeit
(1888), som med evolutionsläran till ledtråd söker
förklara de religiösa företeelserna på rent naturlig
väg. Hans sista arbete var Mythologie und
metaphysik I: Die entstehung der weltanschauungen im
griechischen altertum (1899).
Bender Abbas (Abbas’ hamn), förr Gomron, stad
i persiska prov. Farsistan, vid Ormus sund, i en het,
osund trakt, med 5,000–7,000, mest arabiska, inv.
Det har en god hamn och är en af hufvudorterna för
den persiska sjöhandeln. Exporten, bestående af
mattor, ull, tobak, saffran, opium och mandlar, steg
1901–02 till 2,25 mill. kr., importen till 9,3 mill.
kr. B. står hvarje vecka i ångbåtsförbindelse med
Bombay, Abusjer, Basra och Karachi.
Bendereff, Anastas, bulgarisk officer (f. vid
Trnovo, året obekant), deltog med utmärkelse i
serbiska kriget 1885, då han i slaget vid Slivnitza anförde
högra flygeln. Missnöjd öfver uteblifven befordran,
blef han en af ledarna för sammansvärjningen mot furst
Alexander 1886, fängslades efter dess hastiga
undertryckande, men blef s. å. på Rysslands fordran
frigifven och ingick sedan i ryska armén, där han
avancerat till öfverste.
H. B–n.
Bender-Erekli, stad. Se Erekli.
Bendery. Se Bender.
Bendideia (grek.). Se Bendis.
Bendigo [be’ndigåu], förr Sandhurst, stad i
australiska staten Victoria, n. v. om Melbourne, på
en höjd, vid Melbourne–Echuca-banan. 31,020 inv.
(1901). Säte för en katolsk biskop. B. har 24 kyrkor,
9 banker, hospital, teknisk skola, bergsskola,
botanisk trädgård samt stora bryggerier och järngjuterier.
Staden, som anlades 1851 och erhöll
stadsprivilegier 1871, har för sin blomstring att tacka
guldgrufvorna i trakten, ur hvilka man hämtat för 66
mill. pd st. guld.
Bendis (grek. Bendis), grek. myt., en tracisk
jakt- och mångudinna, som sammanställdes med
Artemis och hvars dyrkan utbredde sig äfven till
Attika, där man i Peiraieus årligen till hennes ära
firade en fest, Bendideia. Jfr afhandlingar om
B. af tyskarna Hartwig (1897) och Trendelenburg
(1898).
Bendix, Julius, tonsättare, f. 1818 i
Stockholm, studerade musik för Fr. Schneider i Dessau
och egnade sig åt komposition af sånger, operor och
salongsstycken för piano. Död 1871. Han var mindre
betydande som själfständig tonsättare, men gjorde
sig däremot känd såsom smakfull arrangör, särskildt
af operor i klaverutdrag. Af hans operetter hafva
i Stockholm gifvits En episod ur konstnärslifvet
(1860), Lånta fjädrar (1863) och På Gyllne citron
(1866).
A. L.
Bendix, tre danska musiker, bröder, födda i
Köpenhamn. – 1. Otto Julius Emanuel B.,
f. 1845, pianist, oboist i k. kapellet i Köpenhamn
1868–80, sedan lärare vid konservatoriet i Boston.
– 2. Frits Emil B., f. 1847, violoncellist i
k. kapellet i Köpenhamn, flitig solist och deltagare i
kammarmusik samt skriftställare. – 3. Victor
Emanuel B., f. 1851, elev af Gade, Hartmann och
Winding, ledde 1872–76 Korforeningen. Han har
komponerat symfonier, pianokonsert, lustspelsuvertyr,
pianotrio, diverse sånger och pianostycken samt
körverk.
A. L.
Bendixson, Ivar Otto, matematiker, f. 1861
i Stockholm, tog 1878 afgångsexamen från läroverk
därstädes, var 1884–85 Mittag-Lefflers amanuens
vid Stockholms högskola, tog 1890 filosofie-licentiatexamen
i Uppsala, var 1890–1900 docent vid
Stockholms högskola, 1892–1900 t. f. lärare
därsammastädes och utnämndes 1900 till professor vid
Tekniska högskolan. B. är den, som näst efter G. Cantor
inlagt de största förtjänsterna om uppbyggandet af
teorien för punktmängder, hvilken numera för den
matematiska analysen är af fundamental betydelse.
Han var den förste, som genom framställande af ett
exempel visade tillvaron af perfekta icke kontinuerligt
sammanhängande punktmängder. Den bendixsonska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
