Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beni-Maezab - Benin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig. Oaserna hafva sammanlagdt omkr. 200,000
dadelpalmer; dessutom finnas i mzabiternas
trädgårdar de flesta europeiska fruktsorter, som trifvas
i Algeriet (med undantag af äpplen, päron och
plommon), såsom fikon, aprikoser, kvitten,
granatäpplen och vindrufvor. Mzabiterna odla ock hvarjehanda
grönsaker (bönor, vattenmeloner, kurbitser, lök, kål,
spansk peppar m. m.), något korn, men mycket litet
hvete. Så väl odlad jorden än är, kan den dock ej
föda hela befolkningen (omkr. 30,000 pers.), af
hvilken minst 1/3 måste årligen utvandra, till Alger,
Tunis och andra kuststäder, där de företrädesvis
uppträda som handlande, till en början med
ylleväfnader hemifrån, men sedan de sålt dessa såsom
innehafvare af slaktare- eller grönsaksbutiker eller
som badare i de offentliga baden o. s. v. Efter några
år återvända de med sina besparingar till hembygden.
Befolkningen utgöres ej uteslutande af berber; jämte
negrer, slafvar eller frigifna, samt judar (omkr. 300
familjer, nästan alla från Marokko), finnas omkr.
2,000 araber, som mzabiterna fäst vid sig såsom
hjälptrupper i sina inbördes strider eller till försvar
mot nomaderna. Mzabiterna äro i allmänhet små och
undersätsiga, med blek, matt hudfärg, stor näsa och
mun samt tjocka läppar. De tala en med kabylernas
närstående dialekt, mzabia, af berber- l. libyska
grenen af hamitiska språkgruppen, men tala allmänt
äfven arabiska och använda arabisk skrift: tack vare
sina vandringar och ofta långa uppehåll i kuststäderna
förstå många franska och flera äfven spanska och
italienska. Nästan alla kunna läsa och skrifva. De
hylla samma religiösa åsikter som vahhabiterna och
betraktas fördenskull som kättare af de rättrogne
och hafva ofta blifvit förföljda samt nödgats byta
vistelseort. De lefva i engifte och köpa ej sina
hustrur; tvärtom medför hustrun en hemgift. Vid
vite af ständig förvisning får en mzabit ej gifta sig
med en kvinna af främmande folk, och kvinnorna få
ej utvandra. Sedan 1850 erkänna mzabiterna
Frankrikes öfverhöghet; 1857 öppnades deras hufvudstad,
Ghardaja, för fransmännen, 1882 erkändes den
franska annekteringen, och ett vid staden uppfördt fäste
fick en liten fransk besättning.
Benin. 1. Fordom namn på östra kuststräckan
(innefattande äfven den s. k. Slafkusten) af Öfre
Guinea. Den ligger nu inom det brittiska
Niger-kust-protektoratet. – 2. En af Niger-flodens
förnämsta mynningsgrenar. Den flyter i västlig riktning.
Segelbar. – 3. Bukt, väster om Niger-deltat. –
4. Negerrike vid Beninbukten, mellan Lagos i v.
och Niger i ö. samt i n. begränsadt af Joruba och
Nupe. Bakom den låga, hamnlösa kusten, vid hvilken
en svår bränning (calema) härskar, ligga stora
laguner, i hvilkas östligare delar flera armar från Niger
utmynna. Landet är vid kusten osundt, men
fruktbart (jams, ris, socker); det utför ock elfenben.
Invånarna tillhöra sudannegrerna; människooffer ingå i
deras kult. Förr var B. en hufvudort för slafhandeln;
nu verka där engelska missionärer. Staden B. ligger
237 km. från mynningen af B.-floden och är nu en
hufvudort i brittiska territoriet Southern Nigeria.
Omkr. 5,000 inv. Andra viktigare orter äro Wari,
vid den segelbara Forcados, och Mahin, vid kusten.
– Portugisiska sjökaptener visade sig redan 1470
–72 vid kusten af B., och 1480 framträngde
Alonso d’Aveiro till hufvudstaden. Till 1536 hade
portugiserna monopol på hela Guinea-kusten. 1553
anlände den första engelska expeditionen och
öppnade handelsförbindelser med konungen.
Hufvudstaden beskrefs 1702 af holländaren Nyendael, som
skildrar människooffren. Under 1800-talet besöktes
 |
| Mässingsplatta. |
|
| Ett bevingadt negerhufvud i brons. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
