Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg - Berg. Socken. - Berg, Johan, sjömilitär - Berg, Gustaf, ämbetsman - Berg, Peter, militär - Berg, Magnus, norsk träskulptör. - Berg, Jens Kristina norsk historiker - Berg, Fredrik Vilhelm Rembert (Fedor Fedorovitj) von - Berg, Fredrik Niklas, öfversättare - Berg, 1. Isak Albert B., sånglärare. 2. Josef Albert Soult B., marinmålare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan den nye regenten kommit till myndig ålder,
besattes hans land 1813 af de allierade;
storhertigdömet upplöstes, och B. lämnades, genom
Wienkongressens beslut 1815, åt Preussen. Jfr
Schönneshöfer, "Geschichte des bergischen landes"
(1895).
Berg. 1. Socken i Jämtlands län, Bergs tingslag.
Jämte Åsarne 1,197 kvkm. 2,860 inv. (1903). B.
bildar med Klöfsjö, Rätan och Åsarne ett konsistoriellt
pastorat i Härnösands stift, Jämtlands södra kontrakt.
– 2. Socken i Kronobergs län, Norrvidinge härad.
8,035 har. 1,174 inv. (1903). B. bildar med
Ormesberga ett konsistoriellt pastorat i Växjö stift,
Norrvidinge kontrakt. – 3. Socken i Skaraborgs län,
Vadsbo härad. 4,272 har. 1,046 inv. (1903). B.
bildar med Lerdala, Timmersdala och Böja ett
konsistoriellt pastorat i Skara stift, Billings kontrakt. –
4. Socken i Västmanlands län, Snefringe härad.
6,328 har. 1,114 inv. (1903). B. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Västerås stift, Munktorps
kontrakt. – 5. Tingslag i Jämtlands län, ingår i
Härjedalens domsaga och Jämtlands södra fögderi samt
omfattar socknarna Berg, Åsarne, Rätan, Klöfsjö.
2,469 kvkm. 5,972 inv. (1903).
Berg, Johan, sjömilitär. Bergenstjerna.
Berg, Gustaf, ämbetsman. Se Palmquist
(adlig ätt).
Berg, Peter, militär. Se Lilliehorn.
Berg, Magnus, norsk träskulptör,
elfenbenssnidare och målare, f. 1666, d. i Köpenhamn 1739,
var först i tjänst hos ståthållaren U. F. Gyldenlöve,
som blifvit uppmärksam på hans talang för
träskulptur och genom sitt inflytande skaffade honom
kungligt understöd för studieresor i Italien och andra
länder. Som skulptör af vaser o. d. stod B. mycket
högt, hvaremot hans försök som målare icke slogo
lika lyckligt ut. Af hans arbeten finnas många i
Köpenhamn: en stor vas, med utsmyckningar af brons
och silfver, elfenbensreliefer och hans själfporträtt
(målning).
Y. N. (O. G–g.)
Berg, Jens Kristian, norsk historiker och [Christian]
jurist, f. 1775 i Köpenhamn, blef 1792 student, var
1795–98 amanuens vid kungl. biblioteket och blef
1800 volontär i räntekammaren. På kallelse af grefve
Wedel blef han 1803 "sorenbirkeskriver" i dennes
grefskap, Jarlsberg, och bodde därefter på gården
Gulli (vid Tönsberg) till 1814, då han utnämndes till
justitiarius (president) i Akershus stiftsöfverrätt, från
hvilket ämbete han tog afsked 1844. Han dog 1852.
Som ämbetsman och som ledamot i flere
kommittéer o. s. v. utvecklade B. en betydlig verksamhet.
1814 var han medlem af det storting, som beslutade
föreningen med Sverige, och 1816–17 uppehöll han
sig i Köpenhamn såsom norsk kommissarie för att
bestämma Norges andel i Danmarks statsskuld. Han
var i besittning af en omfattande historisk lärdom,
hvars frukter mestadels äro att söka i de noter, med
hvilka han försåg andras arbeten, och företrädesvis i
de två källskriftsamlingarna "Budstikken" (1817
–29) och "Samlinger til det norske folks og sprogs
historie" (1833–39). Hans enda större, särskildt
utgifna, arbete är Historisk underretning om
landevärnet o. s. v. (1830). Den tid, med hvilken B.
som historiker mest sysselsatte sig, var perioden efter
1537. Enligt hans uppfattning blef Norge under
denna tid ytterst orättvist behandladt af den danska
regeringen, och hans harm däröfver framträder
synnerligen skarpt i hans skrifter, hvilka oaktadt denna
ensidighet hafva verkligt värde.
Y. N.
Berg, Fredrik Vilhelm Rembert
(Fedor Fedorovitj) von, senare grefve Berg,
rysk statsman, f. i
Livland 1794, inträdde 1812
i armén för att deltaga
i fälttåget mot Napoleon,
under hvilket han inom
kort avancerade till
öfverstelöjtnant. Sedermera
gjorde han flera resor i
södra Europa och
orienten, var attacherad vid
de ryska beskickningarna
i München och Neapel,
deltog i turkiska fälttåget
1828–29, i kufvandet
af polska upproret 1830
–31, i ungerska fälttåget 1849 samt ådagalade
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
