Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernoulli, en från Antwerpen härstammande familj somflyktade till Basel - Bernoulli. 1. Jaques B., matematiker - Bernoulli. 2. Jean B., matematiker - Bernoulli. 3. Nicolas., professor i matematik i Padova och professor i logik i Basel - Bernoulli. 4. Nicolas B., professor i juridik i Bern - Bernoulli. 5. Daniel B., matematiker, mekaniker - Bernoulli. 6. Jean B., professor vid universitet i Basel - Bernoulli. 7. Jean B., astronom - Bernoulli. 8. Jacques B., den föregåendes yngste broder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<b>Bernoulli [-noji], en från Antwerpen härstammande
familj, som under hertigens af Alba förföljelser
mot protestanterna flyktade till Frankfurt a. M. och
därefter nedsatte sig i Basel.
1. Jaques B., matematiker, f. 1654 i Basel, blef
1687 professor i matematik vid universitetet i nämnda
stad och dog 1705. Han sysselsatte sig, i enlighet
med faderns vilja, först med teologiska studier och
aflade 1676 de teologiska examina, hvarefter han
genomreste Frankrike, Holland, England, Tyskland
och Schweiz. Efter sin återkomst till fädernestaden
(1682) egnade han sig uteslutande åt matematiken
och invigde äfven sin broder Jean (se nedan) i
denna vetenskap. – B:s stora rykte som matematiker
daterar sig egentligen från 1684, då han och hans
nämnde broder upptogo till behandling Leibniz’
nya teori om differentialkalkylen, hvilken de
utbildade till den fulländning, att Leibniz räknade
differentialkalkylen lika mycket för deras verk som
för sitt. Äfven om integralkalkylen inlade Jacques
B. mycket stora förtjänster. De "bernoulliska talen",
hvilka uppträda i flera olika serieutvecklingar och
ega märkvärdiga talteoretiska egenskaper, upptäcktes
och undersöktes först af honom. – Utmärkelser från
utlandet tillföllo i rikt mått såväl honom som hans
nedannämnde fränder. När franska vetenskapsakademien
1699 fått tillstånd att välja åtta de utmärktaste
utlänningar till ledamöter, fingo Jacques B. och
hans broder Jean genast enhällig kallelse. Hans verk
utkommo 1744.
2.<sp>Jean B., den föregåendes broder,
matematiker, f. 1667 i Basel, blef 1695 professor
i matematik i Groningen och efterträdde 1705 sin
broder i Basel. Död 1748. Af samtida skriftställare
kallades han ofta sin tidsålders Archimedes. Fadern
hade bestämt honom för handeln, men måste snart, för
hans orubbliga kärlek till vetenskapliga studier,
ändra sin plan; B. skulle då studera medicin. Sitt
ifrigaste arbete egnade han dock åt matematiken. Med
stor framgång sökte han, såväl som hans broder Jacques
(se ofvan), utbilda Leibniz’ nya teorier; särskildt
äro hans arbeten i integralkalkyl att anse såsom för
denna vetenskap af grundläggande betydelse. Det, som
förut var gjordt i denna riktning, var jämförelsevis
mycket ofullständigt. Den s. k. "bernoulliska
serien" är uppkallad efter Jean B., som först
framställde densamma. 1730 erhöll B. af franska
vetenskapsakademien ett pris på 2,500 livres (1,625
kr.) för lösningen af uppgiften De caussis physicis
ellipticarum figurarum planetarum,
och 1734 delades af samma akademi mellan honom och
hans son Daniel ett pris på 5,000 livres (3,250
kr.) för uppgiften <i>De inclinatione mutua orbitarum
planetarum. Hans Opera omnia utkommo 1742.
3. Nicolas., de bägge föregåendes brorson, f.
1687 i Basel, d. 1759, blef 1716 professor
i matematik i Padova och 1722 professor i logik
i Basel samt fick 1731 en juridisk professur
därstädes. Hans matematiska arbeten förskaffade honom
1713 inträde i k. vetenskapsakademien i Berlin, 1714
i vetenskapssocieteten i London, 1724 i Institutet
i Bologna. Han utgaf skrifter om sannolikhetsräkning
och löste åtskilliga af de uppgifter, som farbrodern
Jacques B. hade framställt.
4. Nicolas B., Jeans äldste son, f. 1695 i Basel,
blef 1723 professor i juridik i Bern och kallades
1725, jämte sin broder Daniel, till professor i
matematik i Petersburg, där han dog 1726.
5. Daniel B., Jeans andre son, matematiker,
mekaniker, f. 1700 i Groningen. Äfven han var
till en början, liksom
fadern, bestämd för handeln och studerade sedan
i Basel medicin och matematik. 1725 kallades
han till lärare, för 5 år, i högre matematik vid
vetenskapsakademien i Petersburg. Efter slutet af
denna period anhöll han, för sin hälsas skull,
om entledigande. Förhöjd lön, utnämning till
beständig ledamot af akademien och till professor
samt lifstidspension erbjödos honom, för att
han måtte stanna kvar. 1733 återvände han dock
till Basel, till hvars universitet han erhållit
kallelse såsom professor i anatomi och botanik,
och 1750 öfverlämnades åt honom professuren i fysik
därstädes. Död 1782. B. vann tio gånger pris i
franska vetenskapsakademien och var äfven en af de
sju utländske lärde, åt hvilka kejsarinnan Katarina
i Ryssland förärade den minnespenning af guld, som
blifvit slagen i anledning af hennes första fred
med turkarna. För mekanikens principer sökte han att
gifva en strängare matematisk grundläggning, än som
förut skett.
6. Jean B., de föregåendes yngste broder,
f. 1710 i Basel, d. 1790 som professor vid
därvarande universitet, erhöll åtskilliga pris af
vetenskapsakademien i Paris: 1736 för en uppsats
öfver ljusets fortplantning, 1746 för en dylik öfver
magnetens egenskaper och natur o. s. v. Af hans
skrifter må nämnas Recueil pour les astronomes
(1772-76) och Lettres sur différents sujets
(1777-79).
7. Jean B., den föregåendes son, f. 1744 i
Basel, blef 1763 af Fredrik II kallad till Berlin som
astronom vid akademien därstädes, och 1767 uppdrogs åt
honom förvaltandet af det nya observatoriet. Han dog
1807 som direktor för Berlin-akademiens matematiska
klass samt var medlem bl. a. af vetenskapsakademien
i Stockholm.
8. Jacques B., den föregåendes yngste broder,
f. 1759 i Basel, hade tre gånger förgäfves sökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
