Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betodling - Betogabra, fordom namn på Eleutheropolis - Betol, kem. farm., en eterartad förening af ß-naftol och salicylsyra - Beton, fr. Se Betong - Betong l. Beton, tekn., ett slags konstgjord stenmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan lätt nedsätta sockerhalten, men med fördel
användas för att öka skörden af foderbetor.
Fröet (egentl, fruktsamlingarna) radsås alltid;
utsädesmängden är vanligen 20–25 kg. per
hektar. Afståndet mellan raderna tages vanligen
för sockerbetor 45 och för foderbetor 45–60 cm.;
mellan plantorna i raden brukas ungefär hälften
så stort afstånd. Betorna skötas under växttiden
liksom andra rotfrukter. Vanligen, och i synnerhet
då utvecklingen hämmats genom köld eller torka,
skjuter en del plantor ut blomstjälk redan första
året (fröbetor, stocklöpare), hvarigenom roten blir
träig och förlorar i värde. Skörden, som bör ske så
sent som möjligt, på det att betorna må hinna utväxa
och afsätta mycket socker, sker vanligen för hand,
sällan med maskin (s. k. betlyftare), och utföres
såsom af andra rotfrukter. Skördemängden plägar uppgå
för sockerbetor till 25 à 40 ton, för foderbetor ända
upp till 80 à 100 ton per hektar. Sockerbetsodling
är i än högre grad än odling af andra rotfrukter
en mäktig häfstång för jordbrukets höjande. Den
uppfostrar jordbrukaren till flit, noggrannhet och
omtanke, medför en rikare afkastning af sädesgrödor
och befordrar en mera. intensiv ladugårdsskötsel,
väsentligen därigenom att i den från fabriken
återförda s. k. "betmassan" lämnas tillgång på ett
utmärkt, saftigt och billigt kreatursfoder. Äfven
en annan biprodukt, "melassen", har man börjat
använda till utfodring af husdjur. Efter några
års betodling i en trakt har åkerbruket liksom
med ett slag höjt sig i betydlig grad. Fälten
bära från ogräs rena, rika skördar. Betodlingen
ger rik arbetsförtjänst ej endast åt arbetsfolket
i orten, utan äfven åt den fattiga befolkningen i
närliggande magra skogstrakter. I Sverige kommer
årligen omkr. 1/4 mill. kr. arbetare till godo å
hvarje sockerfabriksområde, dels vid betodlingen,
dels vid fabriken. Därjämte må framhållas, att
sockerbetsindustrien skaffar betydliga frakter
åt järnvägarna och arbete åt mekaniska verkstäder
samt i öfrigt gifver lyftning och väckelse i många
hänseenden. Jfr Beta och Betsockertillverkning.
H. J. Dft.
Betogabra, fordom namn på Eleutheropolis.
Betol, kem. farm., en eterartad förening af
ß-naftol och salicylsyra, är ett hvitt, neutralt,
i vatten nästan olösligt kristall pulver, hvilket
användes såsom läkemedel på samma sätt som salol
(se d. o.). Äfven motsvarande bensoesyre-förening,
bensonaftol, har liknande antireumatiska
och tarmkanalen desinficierande verkningar. Både
betol och bensonaftol anses vara mindre giftiga än
salol. S. J–n.
Beton [betå’], fr. Se Betong.
Betong l. Beton (fr. béton, eng. concrete), tekn.,
ett slags konstgjord stenmassa, som är beredd af
smärre sten af granit eller annan hård bergart
och ett murbruk af någon sorts cement och sand
som bindemedel. Småstenen kan bestå antingen af
sönderkrossad sten, s. k. makadam, eller af groft
utsålladt grus – singel – eller en blandning af
bådadera. Om betongmassan beredes ofvan vatten med
en ringa fuktighetsgrad, kallas den stampbetong,
hvaremot, om den tillblandade massan stöpes i
vatten, produkten benämnes gjutbetong. Stvrkan
och beskaffenheten äro beroende af de ingående
ingrediensernas egenskaper och proportioner. Af vikt
för ett godt resultat är att materialierna äro rena
och fria från främmande inblandningar, att massan
blir möjligast homogent omblandad samt med en
lämplig fuktighetsgrad inlagd och på ett kraftigt
sätt stampad och packad. Vid beredning af betong
utgår man från proportionen mellan småstenen och
bruket och har därvid funnit, att makadam af intill
5 cm. diameter håller 40–50 proc. mellanrum samt att
hålrummen för singel af 1–4 cm. diameter uppgå till
30 à 40 proc. För att man skall få en tät och kompakt
betong, bör murbruket utfylla småstenens mellanrum
och således utgöra 40–50 proc. af stenmassans
volym. Styrkan hos betongen är vidare beroende af
murbrukets sammansättning och beskaffenhet, och man
begagnar härvid blandningar af 1 del cement på 1–5
delar sand. De vanligaste betongblandningarna ega
följande sammansättning:
af singel
| 1 cem. | + 2 sand | + 4 singel |
| 1 " | + 3 " | + 6 " |
| 1 " | + 4 " | + 8 " |
| 1 " | + 5 " | + 10 " |
| 1 cem. | + 2 sand | + 3 mak. |
| 1 " | + 3 " | + 5 " |
| 1 " | + 4 " | + 6 " |
| 1 " | + 5 " | + 8 " |
| 1+2+4 | singel | eller | 1+2+3 | makadam | till | 15 à 20 | kg. | per | kvcm. |
| 1+3+6 | " | " | 1+3+5 | " | " | 12 à 15 | " | " | " |
| 1+4+8 | " | " | 1+4+6 | " | " | 10 à 12 | " | " | " |
| 1+5+10 | " | " | 1+5+8 | " | " | 8 à 10 | " | " | " |
| 1 cem. | + 2 sand | + 2 sten | |
| 1 " | + 3 " | + 3 " | o. s. v. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
