Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under 12:e årh. 70 offentliga bibliotek, bland dem
ett i Córdoba, som lär hafva egt 250,000 bd. Efter
de klassiska studiernas återupplifvande i Italien
började man med ifver anlägga boksamlingar, hvilka
hufvudsakligen bestodo af de klassiske författarnas
arbeten. Petrarca, Boccaccio m. fl. voro ifriga
boksamlare; furstarna satte en ära i att hafva
bibliotek, och deras exempel följdes sedermera af
andra. När universiteten uppstodo, bildades äfven vid
dem bibliotek, hvilka snart kunde i rikedom mäta sig
med dem, som grundats af furstar, såsom af Karl V i
Paris (Louvre), medicéerna i Florens, påfven Nikolaus
V i Rom (vatikanbiblioteket) och konung Mattias
Corvinus i Buda (Ofen). Det sistnämnda biblioteket
skingrades, när turkarna 1526 intogo denna stad.
Med boktryckarkonstens uppfinning, hvarigenom
samlandet af böcker betydligt underlättades,
började ett nytt tidsskede för biblioteken, och
när genom reformationen klostren upphäfdes, kom en
mängd af deras boksamlingar att sammanslås med de
stora biblioteken vid universiteten och i de större
städerna. De flesta bland Europas nuvarande större
bibliotek blefvo grundlagda under 16:e och 17:e
årh. Rörande de särskilda bibliotekens uppkomst och
historia må hänvisas till Birt, "Das antike buchwesen
in seinem verhältniss zur literatur" (1882),
Gottlieb, "Über mittelalterlichen bibliotheken"
(1890), och Petit Radel, "Recherches sur les
bibliothèques anciennes et modernes" (1819).
Af de utom de nordiska länderna befintliga biblioteken
må endast några märkligare inom de särskilda
länderna nämnas: I Belgien: "Bibliothèque royale"
i Bruxelles (500,000 bd och 27,000 handskr.) samt
"Bibliothèque de la ville et de l’université" i Gent
(357,000 bd); i Frankrike: "Bibliothèque nationale"
(se d. o.), världens största bibliotek (2,600,000 bd
och 101,972 handskr.), "Bibliothèque de l’université"
(Sorbonne, 477,590 bd), "Bibliothèque de l’arsénal"
(454,000 bd och 9,654 handskr.), "Bibliothèque
mazarine" (300,000 bd och 5,800 handskr.) och
"Bibliothèque Sainte-Geneviève" (200,000 bd, med
en särskild afdelning för de nordiska ländernas
litteratur), alla dessa i Paris; i Grekland:
nationalbiblioteket i Aten (212,000 bd och
2,160 handskr.); i Holland: Koninkl. bibliotheek
i Haag (500,000 bd) och universitetsbiblioteket i
Leiden (190,000 bd och 6,000 handskr.); i Italien:
"Biblioteca nazionale centrale" i Florens, bildadt
1862 genom sammanslagning af det magliabecchiska och
det palatinska biblioteket (496,000 bd och 18,552
handskr.), "Biblioteca nazionale centrale Vittorio
Emmanuele" i Rom (337,000 bd och 6,000 handskr.),
"Biblioteca marciana" i Venezia (405,000 bd och 12,000
handskr.), "Biblioteca nazionale" (f. d. Borbonica)
i Neapel (375,000 bd och 7,800 handskr.), "Biblioteca
ambrosiana" i Milano (228,690 bd och 8,450 handskr.),
"Biblioteca apostolica vaticana" (jfr Vatikanen),
Europas äldsta bibliotek (250,000 bd och 26,000
handskr.), samt "Biblioteca Mediceo-laurenziana"
i Florens (10,700 bd, berömdt för sin dyrbara
manuskriptsamling, 9,676 nummer). Genom indragningen
af 1,700 klosterbibliotek 1875 hafva icke blott de
äldre italienska statsbiblioteken, utan ock åtskilliga
kommunalbibliotek vunnit en stor tillväxt. I
Portugal är "Biblioteca nacional" i Lissabon (400,000
bd och 30,000 handskr.) det förnämsta samt i Spanien
"Biblioteca nacional" i Madrid
(600,000 bd och 30,000 handskr.); i Ryssland:
kejserliga biblioteket i Petersburg (1,386,000 bd
och 32,200 handskr.) samt universitetsbiblioteket i
Moskva (282,000 bd); i <i<Schweiz</i>: "Schweizerische
landesbibliothek" i Bern (120,000 bd),
universitetsbiblioteken i Basel (250,000 bd och
4,000 handskr.) och Genève (150,000 bd och 1,500
handskr.) samt stadsbiblioteket i Zürich (150,000
arbeten); Storbritannien: "Library of the British
museum" (se d. o.) i London (2,000,000 bd och 55,000
handskr.), "Bodleian library" i Oxford (600,000 bd
och 31,000 handskr.), "University-library" i Cambridge
(576,000 bd och 8.000 handskr.), "Advocate’s library"
i Edinburgh (494,000 bd och 3,130 handskr.) och
"Public free library" i Manchester (305,364 bd). I
England har till följd af ett af W. Ewarts 1850
genomdrifvet parlamentsbeslut, hvarigenom städer med
öfver 10,000 invånare berättigades att för bildande
af bibliotek pålägga en särskild skatt af 1/2 penny
(senare ökad till 1 penny och utsträckt äfven till
landskommuner) för hvarje pund sterling af skatten
till kommunen, en mängd s. k. "free people libraries"
(folkbibliotek) blifvit bildade. I Storbritannien
funnos 1902 ej mindre än 1,341 offentliga bibliotek
(med tillsammans 18,470,000 bd), hvaraf öfver
hälften utgjordes af dylika folkbibliotek. I Serbien:
serbiska vetenskapsakademiens bibliotek i Belgrad,
som tillika är Serbiens nationalbibliotek (100,000 bd
och 625 handskr.); i Tyskland: de kungl. biblioteken
i Berlin (1,200,000 bd och 30,000 handskr.), München
(1,000,000 bd och 40,000 handskr.), Stuttgart
(490,000 bd och 5,000 handskr.), Dresden (460,000 bd
och 6,000 handskr.) och Bamberg (326,000 bd och 4,300
handskr.), universitetsbiblioteken i Strassburg (829,000
bd och 5,000 handskr.), Göttingen (512,000 bd och
6,130 handskr.), Leipzig (500,000 bd och 6,000
handskr.), Tübingen (420,000 bd och 3,800 handskr.),
Heidelberg (400,000 bd och 3,900 handskr.), Würzburg
(370,000 bd och 1,500 handskr.), Bonn (318,000 bd och
1,300 handskr.) och Breslau (310,000 bd och 3,700
handskr.), storhertigliga biblioteket i Darmstadt
(460,000 bd och 3,500 handskr.), stadsbiblioteket
i Hamburg (340,000 bd och 7,000 handskr.) och
hertigliga biblioteket i Wolfenbüttel (300,000
bd och 8,000 handskr.), hvilka äro de största,
men därjämte funnos 1903 15 bibliotek med 200,000
bd och däröfver, 28 bibliotek med 100,000 bd samt
80 med 30,000 bd och däröfver. I Österrike-Ungern:
kejs. hofbiblioteket i Wien (900,000 bd och 24,000
handskr.), universitetsbiblioteken i Wien (613,000
bd och 820 handskr.), Krakau (358,000 bd och 6,100
handskr.), Prag (289,000 bd och 3,896 handskr.),
konungariket Böhmens musei-bibliotek ("Museum
královstvi českého") i Prag (200,000 bd och 4,427
handskr.), ungerska nationalmusei-biblioteket ("Magyar
nemzeti muzeum") i Budapest (467,000 bd och 16,000
handskr.) samt universitetsbiblioteket i Budapest
(236,881 bd och 2,048 handskr.).
I Nord-Amerikas förenta stater har under de sista
årtiondena biblioteksväsendet oerhördt utvecklat sig,
i det att såväl offentliga myndigheter som enskilda
täflat att med rika donationer utvidga äldre bibliotek
och anlägga nya. I synnerhet hafva de s. k. "free
public libraries" (jfr Folkbibliotek) där vunnit en
stor utbredning, och af de 5,383 bibliotek, som 1900
funnos i Förenta staterna, utgjordes större delen af
dylika. Där funnos s. å. fem bibliotek med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
